Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Det finns de som sover med tennisbollar insydda i pyjamasen, tejp över munnen eller en plastmojäng i näsan. Sätten att komma till rätta med snarkning är många och vissa låter som ett skämt. Men de kan vara värda att pröva.
Vi är många som lider av snarkning. Antingen på grund av att vår sängkamrat stör nattsömnen eller för att vi vaknar av våra egna snarkningar.
Hälften av landets vuxna befolkning ”drar timmerstockar” ibland. Omkring 20 procent av Sveriges män snarkar regelbundet, motsvarande siffra för kvinnor är 10 procent.
– Men mörkertalet är stort eftersom snarkning och sömnapné, det vill säga andningsuppehåll i sömnen, är underdiagnostiserat. Många kvinnor tycker också att det är genant att söka hjälp. Dessutom är det sannolikt vanligt att människor inte vet om att de snarkar, säger Helle Thulesius, som är överläkare på Centrallasarett i Växjö och bland annat håller i sömnutredningar.
Även om det kan vara besvärligt är vanliga snarkningar inte farligt, såvida det inte är fråga om andningsuppehåll, sömnapné (se faktaruta).
– Däremot är snarkandet ofta förknippad med sociala problem. Det kan orsaka slitningar i äktenskapet och till och med skilsmässa. Jag hör ofta män berätta att de blir utskällda och skickas ut ur sovrummet för att sova på soffan, eller till och med ute i friggeboden, säger Helle Thulesius.
När vi sover slappnar musklerna i svalgets väggar av och luftpassagen blir trängre. Ibland börjar delar av svalget, gomtappen, vibrera av luftflödet – ja, då snarkar vi.
Hos dem som snarkar regelbundet finns det oftast också något annat som bidrar till snarkandet, till exempel trångt svalg, trång näsa, stora halsmandlar (tonsiller), övervikt eller sovställning.
Det kan bli en ond cirkel, eftersom det är vanligt att vi snarkar mer om vi har sömnbrist
Snarkandet gör att det blir jobbigare att andas, ungefär som när du är förkyld. Det innebär att sömnen blir ytligare, vilket i sin tur gör att du oftare blir trött på dagen. Något som gör att du kan känna dig okoncentrerad och kanske presterar sämre på jobbet.
Snarkning hänger ibland ihop med sömnapné, andningsuppehåll, som kan medföra hälsoproblem som exempelvis högt blodtryck, fetma, diabetes, stroke, hjärtsjukdomar och depression.
Det hela kan också bli till en ond cirkel, eftersom det är vanligt att vi snarkar mer om vi har sömnbrist.
Läs också: Länge leve John Blund
Det finns alltså alla skäl att sluta snarka. Men det är lättare sagt än gjort – hur gör man?
Numera finns det en uppsjö av hjälpmedel, exempelvis skenor, munskölj, sprejer och intelligenta kuddar.
– Det mest effektiva är att se till att du inte hamnar på rygg, eftersom andningsvägarna då riskerar att täppas till. En god idé är att höja huvudet, men särskilda kuddar mot snarkning är overksamma. En specialutprovad bettskena som drar fram underkäken kan däremot vara effektivt, säger Helle Thulesius.
När det gäller anti-snarksprej uppmanar hon att välja en med kortison, som verkar avsvällande.
Helle Thulesius råder storsnarkare som känner sig onormalt trötta eller lider av extrem muntorrhet om dagarna att söka hjälp för att bli utredda.
– Om det konstateras att du lider av sömnapné finns det masker som underlättar andningen, förklarar Helle Thulesius.
Läs också: 3 av 4 chefer sover dåligt
Text: Gertrud Dahlberg
ANDNINGSUPPEHÅLL
Sömnapné innebär att du har ett flertal andningsuppehåll när du sover. Det beror oftast på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. För att räknas som en apné ska ett andningsuppehåll vara i minst tio sekunder. Har du andningsuppehåll när du sover är det också vanligt att du snarkar.
Du märker sällan själv att du har andningsuppehåll, ofta är det någon i omgivningen som uppmärksammar att du har andningsuppehåll eller snarkar.
NÄR SKA JAG SÖKA VÅRD?
Om du vet att du snarkar och ofta känner dig trött om dagarna är det klokt att ta kontakt med en vårdcentral för att få råd och eventuell en remiss till en specialist.
Detsamma gäller om någon i din närhet berättar för dig att du har andningsuppehåll när du sover.
Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi.
Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen?
– Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy.
Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn.
– Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy.
Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt.
Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?
– Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.
Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?
– Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet.
Något annat bra tips i förkylningstider?
– Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.
Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn.
Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete.
Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet. Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet.
Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor. Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret.
Källa: Dr Tracy Ghattas.