Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hur hanterar du oro för krig?

Rädslan för krig har ökat i Sverige, efter Ryssland invasion av Ukraina. Forskaren och psykologen Kristina Bondjers säger att det är helt normalt att känna oro, men att vi måste lägga ner telefonen om de negativa känslorna tar över.
– Påminn dig om att du inte behöver ha koll på allt och titta på allt, säger hon.
Oscar Broström Publicerad
Till vänster: Patrullerande soldater på Gotland. Till höger: Lokala invånare passerar ryska pansvarvagnar i ukrainska samhället Trostianets.
Det finns en ökad oro för krig i Sverige. Hur ska man göra för att hantera den? Till vänster i bild: Patrullerande soldater på Gotland. Till höger: Bild från ukrainska samhället Trostianets. Foto: Karl Melander/TT och Efrem Lukatsky/AP

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över en månad. Samtidigt pratas det om ett ökat hot mot Sverige och det finns en oro för att kriget ska sprida sig. Företagshälsan Previa uppger att vart femte samtal till dem handlar om oro kopplat till det pågående kriget.

Så hur ska man hantera en ökad oro för krig?

Att känna oro är inte konstigt, enligt psykologen och forskaren Kristina Bondjers, som forskar om stressrelaterad ohälsa.

 Det är en del av att vara människa att känna oro för saker. Det är en känsla av att behöva förbereda sig för något, vilket i i bästa fall så hjälper oss att förbereda oss för hot, svårigheter, eller utmaningar. Det är sunt och bra, fram till att det hindrar oss snarare än hjälper.

Kriget i Ukraina eskalerade kort efter att Sverige, samt många andra länder i Europa, hävt sina pandemirestriktioner. Kristina Bondjers kopplar samman de två skeendena i den mening att vi som samhälle precis gått igenom en svår, långvarig situation, som nu övergått i en annan allvarlig och dramatisk händelse.

 Även om många klarat sig bra genom pandemin, både psykologiskt och fysiologiskt, är det klart att det varit en påfrestning. Marginalerna för att hantera ytterligare en kris kan vara mindre.

Doomscrolling: ”Inte nyttigt”

Om du upplever en stark oro finns det metoder och tillvägagångssätt för att minska den. Ett av dem, enligt Bondjers, är att minska sin nyhetskonsumtion. Hon understryker att det är bra att hålla sig ajour med vad som händer, men att ett överdrivet nyhetsintag kan påverka dig negativt.

 När det går över en viss gräns, när du inte blir lugnare, och informationen inte hjälper dig att bemästra en situation, så kan det vara klokt att sluta. Efter 9/11 såg man att hög konsumtion av nyheter var associerat med ökad risk för såväl psykologisk som fysiologisk ohälsa, även på sikt.

Bondjers nämner begreppet ”doomscrolling”, vilket betyder att du fastnar i sociala medier och tar in varenda bild, videosekvens och uppdatering från en katastrof eller ett krig.

 Många av oss är säkert skyldiga till det. Det är en sådan grej som förmodligen inte är så nyttigt. Vi behöver ta in nyheter och information för att hjälpa oss att orientera oss i vår vardag. Men om vi märker att vi fastnar och alltid ska till slutet av Twitter, och ska ta in allt som finns, och det inte lugnar oss, då har vi skapat mer lidande för oss själva.  

Att hjälpa kan kännas meningsfullt

Andra tips för att minska sin oro är att acceptera oron samtidigt som du fortsätter leva livet som vanligt.

– Det är viktigt att påminna oss här i Sverige att det faktiskt inte är krig här. Vi kan upprätthålla våra rutiner och vi kan ha en normal vardag, till skillnad från exempelvis de människor som behöver fly just nu och som inte kan det.

Många hjälporganisationer vittnar om att de upplever högt tryck från personer som vill hjälpa. Det är förstås bra för de som behöver hjälp just, men kan också få en positiv effekt för den som hjälper.

 Det kan kännas meningsfullt för många att hjälpa andra människor. Det är inte alla som känner så, men de som gör det brukar uppleva det som positivt, att det ökar känslan av kontroll och gör att du hanterar din oro på ett mer konstruktivt sätt.

Tips för att hantera oro:

  • Acceptera att du är orolig. Det är inte konstigt och det kan vara viktigt att erkänna för dig själv att oron finns där.
  • Lägg ner telefonen eller stäng av tv:n. Du behöver inte hålla dig uppdaterad om precis allt.
  • Återhämtning. Vila, ta en promenad, umgås med en vän eller gör vad du mår bra och lugn av.
  • Ha en vanlig vardag. Gå till jobbet, lev som vanligt, ha en normal vardag. 
  • Om din oro blir så stark att du har svårt att hantera den kan du behöva söka hjälp. Här finns information om olika former av stöd du kan få. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.  

Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.