Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över en månad. Samtidigt pratas det om ett ökat hot mot Sverige och det finns en oro för att kriget ska sprida sig. Företagshälsan Previa uppger att vart femte samtal till dem handlar om oro kopplat till det pågående kriget.
Så hur ska man hantera en ökad oro för krig?
Att känna oro är inte konstigt, enligt psykologen och forskaren Kristina Bondjers, som forskar om stressrelaterad ohälsa.
– Det är en del av att vara människa att känna oro för saker. Det är en känsla av att behöva förbereda sig för något, vilket i i bästa fall så hjälper oss att förbereda oss för hot, svårigheter, eller utmaningar. Det är sunt och bra, fram till att det hindrar oss snarare än hjälper.
Kriget i Ukraina eskalerade kort efter att Sverige, samt många andra länder i Europa, hävt sina pandemirestriktioner. Kristina Bondjers kopplar samman de två skeendena i den mening att vi som samhälle precis gått igenom en svår, långvarig situation, som nu övergått i en annan allvarlig och dramatisk händelse.
– Även om många klarat sig bra genom pandemin, både psykologiskt och fysiologiskt, är det klart att det varit en påfrestning. Marginalerna för att hantera ytterligare en kris kan vara mindre.
Om du upplever en stark oro finns det metoder och tillvägagångssätt för att minska den. Ett av dem, enligt Bondjers, är att minska sin nyhetskonsumtion. Hon understryker att det är bra att hålla sig ajour med vad som händer, men att ett överdrivet nyhetsintag kan påverka dig negativt.
– När det går över en viss gräns, när du inte blir lugnare, och informationen inte hjälper dig att bemästra en situation, så kan det vara klokt att sluta. Efter 9/11 såg man att hög konsumtion av nyheter var associerat med ökad risk för såväl psykologisk som fysiologisk ohälsa, även på sikt.
Bondjers nämner begreppet ”doomscrolling”, vilket betyder att du fastnar i sociala medier och tar in varenda bild, videosekvens och uppdatering från en katastrof eller ett krig.
– Många av oss är säkert skyldiga till det. Det är en sådan grej som förmodligen inte är så nyttigt. Vi behöver ta in nyheter och information för att hjälpa oss att orientera oss i vår vardag. Men om vi märker att vi fastnar och alltid ska till slutet av Twitter, och ska ta in allt som finns, och det inte lugnar oss, då har vi skapat mer lidande för oss själva.
Andra tips för att minska sin oro är att acceptera oron samtidigt som du fortsätter leva livet som vanligt.
– Det är viktigt att påminna oss här i Sverige att det faktiskt inte är krig här. Vi kan upprätthålla våra rutiner och vi kan ha en normal vardag, till skillnad från exempelvis de människor som behöver fly just nu och som inte kan det.
Många hjälporganisationer vittnar om att de upplever högt tryck från personer som vill hjälpa. Det är förstås bra för de som behöver hjälp just, men kan också få en positiv effekt för den som hjälper.
– Det kan kännas meningsfullt för många att hjälpa andra människor. Det är inte alla som känner så, men de som gör det brukar uppleva det som positivt, att det ökar känslan av kontroll och gör att du hanterar din oro på ett mer konstruktivt sätt.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.