Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så leder du medarbetare i kriser

Kristider ställer krav på dig som chef. Du måste både hantera oroliga medarbetare och att företaget påverkas. Men det finns mycket du kan göra för att greppa situationen.
David Österberg Publicerad
Man lägger handen på annan mans axel.
Som chef måste du både hantera oroliga medarbetare och att företaget påverkas under en kris. Foto: Shutterstock

Den som har förberett sig inför sämre tider klarar kriser bättre. Det gäller även den som är chef. Mats Bohman är seniorkonsult på Murphy Solution som bland annat hjälper företag med krisledning. Med en bakgrund som utbildningschef för Nationella insatsstyrkan är han van vid att hjälpa människor att klara tuffa situationer.

Mats Bohman
Mats Bohman

– Jag skulle inte säga att Sverige är i kris just nu, men det är långtifrån otänkbart att vi hamnar i det läget. Jag tror att vi måste våga tänka tanken att det kan bli värre och förbereda oss för en negativ utveckling. Vi kan lära mycket av pandemin. Många företag klarade den bra, men det tog ganska lång tid innan vi insåg att det var en kris, säger han. 

Så vad behöver den som är chef göra? Första steget, enligt Mats Bohman, är att skaffa sig koll på omvärlden.

– Det innebär inte att man ska hålla koll på var de ryska styrkorna befinner sig, utan om att bevaka det som har betydelse för den egna verksamheten. Det kan till exempel handla om påverkan på oljepriset eller logistikkedjor.

Ta oron på allvar

Nästa steg är att bedöma hur ens företag mår. Här ingår bland annat att ta reda på hur medarbetarna påverkas.

– Som chef måste man hantera medarbetarnas oro. Det betyder inte att man ska dra på sig terapeutkoftan, men man kanske kan avsätta en halvtimme på en arbetsplatsträff då och då. Om många känner olust och oro påverkar det arbetsförmågan och därmed företaget.

Hur öppen ska man vara med sin egen oro?

– Ledare är också människor och måste också få uttrycka oro. Men ibland kan man bli tvungen att lägga band på sig och visa att man kan manövrera i situationen och inge mod och hopp. Det är som med poliser som kan känna rädsla och olust i vissa situationer, men kanske inte alltid kan visa det.

Steg tre är att försöka bedöma vart krisen kan ta vägen. Inte heller nu handlar det om att analysera kriget i Ukraina.

– Det kan räcka att bygga tre scenarier och dela in dem i ”det blir lite bättre”, ”det fortsätter som nu” eller ”det blir värre”.

Mats Bohman tycker också att man som chef ska fundera över företagets målbild. Under en kris kan man inte förvänta sig att allt rullar på som vanligt och därför kan målen behöva justeras.

Fatta beslut i kriser

När de här fyra stegen är avklarade är det dags att fatta beslut om vad som behöver göras – och vad som inte behöver göras.

– I en kris är det lätt att rusa iväg och göra saker ogenomtänkt i stället för att göra det mest vettiga.

Kan man ha en och samma krisplan för alla slags kriser? Från krig i omvärlden till att kontoret brinner ner?

– Om planen bygger på vilka strukturer man behöver vid en kris går det utmärkt. Men det är väldigt bra att öva sig på att använda krisplanen. Då upptäcker man om planen håller och om det finns några svagheter. Det vill man inte upptäcka under pågående kris. Och ta gärna hjälp utifrån, det finns mycket stöd att få.

Så får du koll på krisen

  • Skaffa dig koll på omvärlden.
  • Ta reda på hur företaget mår.
  • Fundera över vart krisen kan ta vägen.
  • Se över företagets målbild.
  • Fatta beslut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.