Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så leder du medarbetare i kriser

Kristider ställer krav på dig som chef. Du måste både hantera oroliga medarbetare och att företaget påverkas. Men det finns mycket du kan göra för att greppa situationen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2022, kl 11:49
Man lägger handen på annan mans axel.
Som chef måste du både hantera oroliga medarbetare och att företaget påverkas under en kris. Foto: Shutterstock

Den som har förberett sig inför sämre tider klarar kriser bättre. Det gäller även den som är chef. Mats Bohman är seniorkonsult på Murphy Solution som bland annat hjälper företag med krisledning. Med en bakgrund som utbildningschef för Nationella insatsstyrkan är han van vid att hjälpa människor att klara tuffa situationer.

Mats Bohman
Mats Bohman

– Jag skulle inte säga att Sverige är i kris just nu, men det är långtifrån otänkbart att vi hamnar i det läget. Jag tror att vi måste våga tänka tanken att det kan bli värre och förbereda oss för en negativ utveckling. Vi kan lära mycket av pandemin. Många företag klarade den bra, men det tog ganska lång tid innan vi insåg att det var en kris, säger han. 

Så vad behöver den som är chef göra? Första steget, enligt Mats Bohman, är att skaffa sig koll på omvärlden.

– Det innebär inte att man ska hålla koll på var de ryska styrkorna befinner sig, utan om att bevaka det som har betydelse för den egna verksamheten. Det kan till exempel handla om påverkan på oljepriset eller logistikkedjor.

Ta oron på allvar

Nästa steg är att bedöma hur ens företag mår. Här ingår bland annat att ta reda på hur medarbetarna påverkas.

– Som chef måste man hantera medarbetarnas oro. Det betyder inte att man ska dra på sig terapeutkoftan, men man kanske kan avsätta en halvtimme på en arbetsplatsträff då och då. Om många känner olust och oro påverkar det arbetsförmågan och därmed företaget.

Hur öppen ska man vara med sin egen oro?

– Ledare är också människor och måste också få uttrycka oro. Men ibland kan man bli tvungen att lägga band på sig och visa att man kan manövrera i situationen och inge mod och hopp. Det är som med poliser som kan känna rädsla och olust i vissa situationer, men kanske inte alltid kan visa det.

Steg tre är att försöka bedöma vart krisen kan ta vägen. Inte heller nu handlar det om att analysera kriget i Ukraina.

– Det kan räcka att bygga tre scenarier och dela in dem i ”det blir lite bättre”, ”det fortsätter som nu” eller ”det blir värre”.

Mats Bohman tycker också att man som chef ska fundera över företagets målbild. Under en kris kan man inte förvänta sig att allt rullar på som vanligt och därför kan målen behöva justeras.

Fatta beslut i kriser

När de här fyra stegen är avklarade är det dags att fatta beslut om vad som behöver göras – och vad som inte behöver göras.

– I en kris är det lätt att rusa iväg och göra saker ogenomtänkt i stället för att göra det mest vettiga.

Kan man ha en och samma krisplan för alla slags kriser? Från krig i omvärlden till att kontoret brinner ner?

– Om planen bygger på vilka strukturer man behöver vid en kris går det utmärkt. Men det är väldigt bra att öva sig på att använda krisplanen. Då upptäcker man om planen håller och om det finns några svagheter. Det vill man inte upptäcka under pågående kris. Och ta gärna hjälp utifrån, det finns mycket stöd att få.

Så får du koll på krisen

  • Skaffa dig koll på omvärlden.
  • Ta reda på hur företaget mår.
  • Fundera över vart krisen kan ta vägen.
  • Se över företagets målbild.
  • Fatta beslut.
Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.