Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över en månad. Samtidigt pratas det om ett ökat hot mot Sverige och det finns en oro för att kriget ska sprida sig. Företagshälsan Previa uppger att vart femte samtal till dem handlar om oro kopplat till det pågående kriget.
Så hur ska man hantera en ökad oro för krig?
Att känna oro är inte konstigt, enligt psykologen och forskaren Kristina Bondjers, som forskar om stressrelaterad ohälsa.
– Det är en del av att vara människa att känna oro för saker. Det är en känsla av att behöva förbereda sig för något, vilket i i bästa fall så hjälper oss att förbereda oss för hot, svårigheter, eller utmaningar. Det är sunt och bra, fram till att det hindrar oss snarare än hjälper.
Kriget i Ukraina eskalerade kort efter att Sverige, samt många andra länder i Europa, hävt sina pandemirestriktioner. Kristina Bondjers kopplar samman de två skeendena i den mening att vi som samhälle precis gått igenom en svår, långvarig situation, som nu övergått i en annan allvarlig och dramatisk händelse.
– Även om många klarat sig bra genom pandemin, både psykologiskt och fysiologiskt, är det klart att det varit en påfrestning. Marginalerna för att hantera ytterligare en kris kan vara mindre.
Doomscrolling: ”Inte nyttigt”
Om du upplever en stark oro finns det metoder och tillvägagångssätt för att minska den. Ett av dem, enligt Bondjers, är att minska sin nyhetskonsumtion. Hon understryker att det är bra att hålla sig ajour med vad som händer, men att ett överdrivet nyhetsintag kan påverka dig negativt.
– När det går över en viss gräns, när du inte blir lugnare, och informationen inte hjälper dig att bemästra en situation, så kan det vara klokt att sluta. Efter 9/11 såg man att hög konsumtion av nyheter var associerat med ökad risk för såväl psykologisk som fysiologisk ohälsa, även på sikt.
Bondjers nämner begreppet ”doomscrolling”, vilket betyder att du fastnar i sociala medier och tar in varenda bild, videosekvens och uppdatering från en katastrof eller ett krig.
– Många av oss är säkert skyldiga till det. Det är en sådan grej som förmodligen inte är så nyttigt. Vi behöver ta in nyheter och information för att hjälpa oss att orientera oss i vår vardag. Men om vi märker att vi fastnar och alltid ska till slutet av Twitter, och ska ta in allt som finns, och det inte lugnar oss, då har vi skapat mer lidande för oss själva.
Att hjälpa kan kännas meningsfullt
Andra tips för att minska sin oro är att acceptera oron samtidigt som du fortsätter leva livet som vanligt.
– Det är viktigt att påminna oss här i Sverige att det faktiskt inte är krig här. Vi kan upprätthålla våra rutiner och vi kan ha en normal vardag, till skillnad från exempelvis de människor som behöver fly just nu och som inte kan det.
Många hjälporganisationer vittnar om att de upplever högt tryck från personer som vill hjälpa. Det är förstås bra för de som behöver hjälp just, men kan också få en positiv effekt för den som hjälper.
– Det kan kännas meningsfullt för många att hjälpa andra människor. Det är inte alla som känner så, men de som gör det brukar uppleva det som positivt, att det ökar känslan av kontroll och gör att du hanterar din oro på ett mer konstruktivt sätt.
Tips för att hantera oro:
- Acceptera att du är orolig. Det är inte konstigt och det kan vara viktigt att erkänna för dig själv att oron finns där.
- Lägg ner telefonen eller stäng av tv:n. Du behöver inte hålla dig uppdaterad om precis allt.
- Återhämtning. Vila, ta en promenad, umgås med en vän eller gör vad du mår bra och lugn av.
- Ha en vanlig vardag. Gå till jobbet, lev som vanligt, ha en normal vardag.
- Om din oro blir så stark att du har svårt att hantera den kan du behöva söka hjälp. Här finns information om olika former av stöd du kan få.
