Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Flygvärd

Magnus Lindner är flygvärd på Malmö Aviation, med hemmabas i Malmö. Han kom in i yrket av en slump. En mycket lyckad slump säger han nu efter ett och ett halvt år i branschen.
Eva Karlsson Publicerad

- Det är fruktansvärt roligt. Jag tycker om att möta människor och jag gillar det sociala umgänget mellan oss arbetskamrater. Oregelbundenheten är också bra för mig, att jobba nätter och helger är kul. Ett nio till fem-jobb skulle tråka ut mig.  

Som barn drömde Magnus om att jobba i luften. Kontakten med kabinpersonal och ett par spännande besök i cockpit under de årliga semesterresorna med familjen hade satt igång fantasin.

- I gymnasiet dog drömmen. Jag jobbade på ett badhus ett tag, började plugga till lärare. Sedan kände jag att jag ville göra ett uppehåll i studierna. Av en händelse var jag inne på Malmö Aviations hemsida och just då sökte de kabinpersonal. Jag skickade in en ansökan och fick komma på intervju.

Vad hände efter att du blev antagen?

- Jag fick gå en fyra veckors kurs i Stockholm. Den var väldigt intensiv. Vi fick simma med kläder, lära oss om säkerhet, sjukvård, service och en mängd därtill.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Arbetsdagen börjar på flygplatsen, i crew rum, där man träffar dem som man ska jobba med. Vi får en lista på antalet passagerare och annat viktigt för dagen och stämmer av läget, en så kallad preflight briefing. Sedan går vi på planet. Vi kontrollerar säkerhet, utrustning och att maten finns ombord. När passagerarna kommer hjälper vi dem att hitta sina platser och stoppa undan handbagage. Innan planet lyfter demonstrerar vi säkerheten ombord. Under flygningen serverar vi måltider och drycker. Efter landning ser vi till att allt som passagerarna har tagit med ombord även följer med av. Sedan är det dags för säkerhetskontroller av kabinen igen innan nästa gäng passagerare är på gång. Så fortsätter det hela dagen.

Vilka är passagerarna?

- Vi har mest affärsmän och de flesta är jättetrevliga. De som reser ofta lär man känna och man vet nästan om de vill ha te eller kaffe.

- På sommaren är vi delvis uthyrda för chartertrafik och kör semesterlediga människor till olika platser runt om i Europa. Nu i oktober hämtade vi till exempel hem de sista turisterna på Mallorca.

Har du varit med om riktigt besvärliga passagerare?

- Det är väldigt lugnt på inrikesflyget. På en charterresa kan det vara lite oroligt, men ingen har varit så stökig att det inte har gått att tala personen till rätta.

- Ingen har heller blivit hastigt sjuk när jag har jobbat. Det har hänt att vi precis före start har fått taxa in till gaten igen när någon som känt panik har bett att få kliva av. Jag tycker att det är bra att man har den självinsikten, att man känner att man inte vill utsätta sig själv eller andra för fara.

Vad gör ni om någon berättar att hon eller han är flygrädd?

- Vi informerar lugnt och metodiskt om vad alla ljud betyder, vad som ska komma härnäst, att det snart dunsar när hjulen fälls ut och så vidare. De som säger till före start kan få sitta längre fram.

Vilka egenskaper bör man ha som kabinanställd?

- Man ska vara stresstålig och ha huvudet kallt i alla lägen. Man måste tycka att det är kul att jobba med människor. Då brukar det inte vara några problem att le och säga godmorgon tidiga morgnar.

Berätta om en bra dag.

- Då flyter allting på. Kollegorna är fantastiska och man får ett trevligt bemötande av passagerarna. Man hinner alla moment.

... och en dålig.

- När man har fastnat nio timmar i en snöstorm på någon flygplats.

Hur långt fram sträcker sig ert flygschema?

- Schemat är på fyra veckor åt gången och man får veta schemat två veckor innan det börjar gälla.

Hur många resor hinner du med på en dag?

- Det är olika. Man kan ha fyra flighter en dag, till exempel mellan Malmö och Stockholm/Bromma fram och tillbaka två gånger. En annan dag har man sex flighter, nästa dag två.

Vad får du för reaktioner på till exempel en privat fest när du berättar att du är flygvärd?

- Jag får uppmärksamhet. Alla har ju någon gång flugit och har en uppfattning om yrket. Det är inte glamoröst som det har varit, men många tycker att det låter häftigt, att jag får resa och se saker.

Är det oroligt att jobba i en bransch som går dåligt?

- Malmö Aviation har en stabil kundkrets och har klarat sig förhållandevis bra. Den värsta perioden har nog varit. Jag tycker att det känns hyfsat tryggt, även om orosmolnen ständigt finns hos oss.

Du är också klubbordförande. Vilka frågor är viktigast?

- Att trygga de jobb vi har och att arbetsförhållandena är vettigt reglerade. Jag har aldrig upplevt en bransch som har så många fackligt engagerade som flygbranschen. 95 procent av de anställda är medlemmar.

- I övriga Europa är det inget som hindrar att man kan jobba 60 timmar sju dagar i veckan, men vi undantas tack vare kollektivavtalet som styr vår arbetstid och ser till att vi får tio lediga dagar på fyra veckor och 38 timmar i snitt per vecka. 

Är du nöjd med din lön?

- Jag vet inte vad jag ska svara. Vi går efter kabinavtalet och har en tarifflön. De rörliga tilläggen skiljer sig från bolag till bolag. En som flyger på Thailand och får traktamente har naturligtvis högre inkomst. Jag jobbar 80 procent och har ungefär 22 000 kronor inklusive tillägg.

Har du några förmåner?

- Vi har friskvårdsbidrag på 1 200 kronor och studiebidrag på 800 kronor. Eftersom vi får köpa handskar och skor till uniformen själva har vi ett bidrag på 1 600 kronor till det. Vi har också rabatt på parfym och godis i taxfree.

- Vi betalar ett reducerat pris när vi flyger med Malmö Aviation. Vi har också möjlighet att få rabatter på hotell och vissa andra flygbolag. Med lite tur kan jag nog komma till USA för cirka 2 500 kronor.

Fakta

Malmö Aviation flyger med ett fyrmotorigt jetflygplan, AVRO RJ 100, som rymmer 112 passagerare. I kabin jobbar en air purser (kabinchef) och två flygvärdinnor/flygvärdar.
En kabinanställd måste uppfylla följande krav: Minst 21 år och minst 160 cm lång, minst treårigt gymnasium eller motsvarande och minst två års erfarenhet från servicebranschen. Mycket goda kunskaper i engelska, både i tal och skrift. Ytterligare språk är meriterande. Tycka om att arbeta för och med människor. Fullt frisk, ha god syn och vara simkunnig minst 200 meter med kläder. Körkort och tillgång till bil. Erbjuds man  anställning genomgår man först en intern utbildning på cirka 4 veckor.

Källa: Malmö Aviation

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.