Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Flygvärd

Magnus Lindner är flygvärd på Malmö Aviation, med hemmabas i Malmö. Han kom in i yrket av en slump. En mycket lyckad slump säger han nu efter ett och ett halvt år i branschen.
Eva Karlsson Publicerad

- Det är fruktansvärt roligt. Jag tycker om att möta människor och jag gillar det sociala umgänget mellan oss arbetskamrater. Oregelbundenheten är också bra för mig, att jobba nätter och helger är kul. Ett nio till fem-jobb skulle tråka ut mig.  

Som barn drömde Magnus om att jobba i luften. Kontakten med kabinpersonal och ett par spännande besök i cockpit under de årliga semesterresorna med familjen hade satt igång fantasin.

- I gymnasiet dog drömmen. Jag jobbade på ett badhus ett tag, började plugga till lärare. Sedan kände jag att jag ville göra ett uppehåll i studierna. Av en händelse var jag inne på Malmö Aviations hemsida och just då sökte de kabinpersonal. Jag skickade in en ansökan och fick komma på intervju.

Vad hände efter att du blev antagen?

- Jag fick gå en fyra veckors kurs i Stockholm. Den var väldigt intensiv. Vi fick simma med kläder, lära oss om säkerhet, sjukvård, service och en mängd därtill.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Arbetsdagen börjar på flygplatsen, i crew rum, där man träffar dem som man ska jobba med. Vi får en lista på antalet passagerare och annat viktigt för dagen och stämmer av läget, en så kallad preflight briefing. Sedan går vi på planet. Vi kontrollerar säkerhet, utrustning och att maten finns ombord. När passagerarna kommer hjälper vi dem att hitta sina platser och stoppa undan handbagage. Innan planet lyfter demonstrerar vi säkerheten ombord. Under flygningen serverar vi måltider och drycker. Efter landning ser vi till att allt som passagerarna har tagit med ombord även följer med av. Sedan är det dags för säkerhetskontroller av kabinen igen innan nästa gäng passagerare är på gång. Så fortsätter det hela dagen.

Vilka är passagerarna?

- Vi har mest affärsmän och de flesta är jättetrevliga. De som reser ofta lär man känna och man vet nästan om de vill ha te eller kaffe.

- På sommaren är vi delvis uthyrda för chartertrafik och kör semesterlediga människor till olika platser runt om i Europa. Nu i oktober hämtade vi till exempel hem de sista turisterna på Mallorca.

Har du varit med om riktigt besvärliga passagerare?

- Det är väldigt lugnt på inrikesflyget. På en charterresa kan det vara lite oroligt, men ingen har varit så stökig att det inte har gått att tala personen till rätta.

- Ingen har heller blivit hastigt sjuk när jag har jobbat. Det har hänt att vi precis före start har fått taxa in till gaten igen när någon som känt panik har bett att få kliva av. Jag tycker att det är bra att man har den självinsikten, att man känner att man inte vill utsätta sig själv eller andra för fara.

Vad gör ni om någon berättar att hon eller han är flygrädd?

- Vi informerar lugnt och metodiskt om vad alla ljud betyder, vad som ska komma härnäst, att det snart dunsar när hjulen fälls ut och så vidare. De som säger till före start kan få sitta längre fram.

Vilka egenskaper bör man ha som kabinanställd?

- Man ska vara stresstålig och ha huvudet kallt i alla lägen. Man måste tycka att det är kul att jobba med människor. Då brukar det inte vara några problem att le och säga godmorgon tidiga morgnar.

Berätta om en bra dag.

- Då flyter allting på. Kollegorna är fantastiska och man får ett trevligt bemötande av passagerarna. Man hinner alla moment.

... och en dålig.

- När man har fastnat nio timmar i en snöstorm på någon flygplats.

Hur långt fram sträcker sig ert flygschema?

- Schemat är på fyra veckor åt gången och man får veta schemat två veckor innan det börjar gälla.

Hur många resor hinner du med på en dag?

- Det är olika. Man kan ha fyra flighter en dag, till exempel mellan Malmö och Stockholm/Bromma fram och tillbaka två gånger. En annan dag har man sex flighter, nästa dag två.

Vad får du för reaktioner på till exempel en privat fest när du berättar att du är flygvärd?

- Jag får uppmärksamhet. Alla har ju någon gång flugit och har en uppfattning om yrket. Det är inte glamoröst som det har varit, men många tycker att det låter häftigt, att jag får resa och se saker.

Är det oroligt att jobba i en bransch som går dåligt?

- Malmö Aviation har en stabil kundkrets och har klarat sig förhållandevis bra. Den värsta perioden har nog varit. Jag tycker att det känns hyfsat tryggt, även om orosmolnen ständigt finns hos oss.

Du är också klubbordförande. Vilka frågor är viktigast?

- Att trygga de jobb vi har och att arbetsförhållandena är vettigt reglerade. Jag har aldrig upplevt en bransch som har så många fackligt engagerade som flygbranschen. 95 procent av de anställda är medlemmar.

- I övriga Europa är det inget som hindrar att man kan jobba 60 timmar sju dagar i veckan, men vi undantas tack vare kollektivavtalet som styr vår arbetstid och ser till att vi får tio lediga dagar på fyra veckor och 38 timmar i snitt per vecka. 

Är du nöjd med din lön?

- Jag vet inte vad jag ska svara. Vi går efter kabinavtalet och har en tarifflön. De rörliga tilläggen skiljer sig från bolag till bolag. En som flyger på Thailand och får traktamente har naturligtvis högre inkomst. Jag jobbar 80 procent och har ungefär 22 000 kronor inklusive tillägg.

Har du några förmåner?

- Vi har friskvårdsbidrag på 1 200 kronor och studiebidrag på 800 kronor. Eftersom vi får köpa handskar och skor till uniformen själva har vi ett bidrag på 1 600 kronor till det. Vi har också rabatt på parfym och godis i taxfree.

- Vi betalar ett reducerat pris när vi flyger med Malmö Aviation. Vi har också möjlighet att få rabatter på hotell och vissa andra flygbolag. Med lite tur kan jag nog komma till USA för cirka 2 500 kronor.

Fakta

Malmö Aviation flyger med ett fyrmotorigt jetflygplan, AVRO RJ 100, som rymmer 112 passagerare. I kabin jobbar en air purser (kabinchef) och två flygvärdinnor/flygvärdar.
En kabinanställd måste uppfylla följande krav: Minst 21 år och minst 160 cm lång, minst treårigt gymnasium eller motsvarande och minst två års erfarenhet från servicebranschen. Mycket goda kunskaper i engelska, både i tal och skrift. Ytterligare språk är meriterande. Tycka om att arbeta för och med människor. Fullt frisk, ha god syn och vara simkunnig minst 200 meter med kläder. Körkort och tillgång till bil. Erbjuds man  anställning genomgår man först en intern utbildning på cirka 4 veckor.

Källa: Malmö Aviation

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor. 

Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.

Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.