Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Det är fruktansvärt roligt. Jag tycker om att möta människor och jag gillar det sociala umgänget mellan oss arbetskamrater. Oregelbundenheten är också bra för mig, att jobba nätter och helger är kul. Ett nio till fem-jobb skulle tråka ut mig.
Som barn drömde Magnus om att jobba i luften. Kontakten med kabinpersonal och ett par spännande besök i cockpit under de årliga semesterresorna med familjen hade satt igång fantasin.
- I gymnasiet dog drömmen. Jag jobbade på ett badhus ett tag, började plugga till lärare. Sedan kände jag att jag ville göra ett uppehåll i studierna. Av en händelse var jag inne på Malmö Aviations hemsida och just då sökte de kabinpersonal. Jag skickade in en ansökan och fick komma på intervju.
Vad hände efter att du blev antagen?
- Jag fick gå en fyra veckors kurs i Stockholm. Den var väldigt intensiv. Vi fick simma med kläder, lära oss om säkerhet, sjukvård, service och en mängd därtill.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Arbetsdagen börjar på flygplatsen, i crew rum, där man träffar dem som man ska jobba med. Vi får en lista på antalet passagerare och annat viktigt för dagen och stämmer av läget, en så kallad preflight briefing. Sedan går vi på planet. Vi kontrollerar säkerhet, utrustning och att maten finns ombord. När passagerarna kommer hjälper vi dem att hitta sina platser och stoppa undan handbagage. Innan planet lyfter demonstrerar vi säkerheten ombord. Under flygningen serverar vi måltider och drycker. Efter landning ser vi till att allt som passagerarna har tagit med ombord även följer med av. Sedan är det dags för säkerhetskontroller av kabinen igen innan nästa gäng passagerare är på gång. Så fortsätter det hela dagen.
Vilka är passagerarna?
- Vi har mest affärsmän och de flesta är jättetrevliga. De som reser ofta lär man känna och man vet nästan om de vill ha te eller kaffe.
- På sommaren är vi delvis uthyrda för chartertrafik och kör semesterlediga människor till olika platser runt om i Europa. Nu i oktober hämtade vi till exempel hem de sista turisterna på Mallorca.
Har du varit med om riktigt besvärliga passagerare?
- Det är väldigt lugnt på inrikesflyget. På en charterresa kan det vara lite oroligt, men ingen har varit så stökig att det inte har gått att tala personen till rätta.
- Ingen har heller blivit hastigt sjuk när jag har jobbat. Det har hänt att vi precis före start har fått taxa in till gaten igen när någon som känt panik har bett att få kliva av. Jag tycker att det är bra att man har den självinsikten, att man känner att man inte vill utsätta sig själv eller andra för fara.
Vad gör ni om någon berättar att hon eller han är flygrädd?
- Vi informerar lugnt och metodiskt om vad alla ljud betyder, vad som ska komma härnäst, att det snart dunsar när hjulen fälls ut och så vidare. De som säger till före start kan få sitta längre fram.
Vilka egenskaper bör man ha som kabinanställd?
- Man ska vara stresstålig och ha huvudet kallt i alla lägen. Man måste tycka att det är kul att jobba med människor. Då brukar det inte vara några problem att le och säga godmorgon tidiga morgnar.
Berätta om en bra dag.
- Då flyter allting på. Kollegorna är fantastiska och man får ett trevligt bemötande av passagerarna. Man hinner alla moment.
... och en dålig.
- När man har fastnat nio timmar i en snöstorm på någon flygplats.
Hur långt fram sträcker sig ert flygschema?
- Schemat är på fyra veckor åt gången och man får veta schemat två veckor innan det börjar gälla.
Hur många resor hinner du med på en dag?
- Det är olika. Man kan ha fyra flighter en dag, till exempel mellan Malmö och Stockholm/Bromma fram och tillbaka två gånger. En annan dag har man sex flighter, nästa dag två.
Vad får du för reaktioner på till exempel en privat fest när du berättar att du är flygvärd?
- Jag får uppmärksamhet. Alla har ju någon gång flugit och har en uppfattning om yrket. Det är inte glamoröst som det har varit, men många tycker att det låter häftigt, att jag får resa och se saker.
Är det oroligt att jobba i en bransch som går dåligt?
- Malmö Aviation har en stabil kundkrets och har klarat sig förhållandevis bra. Den värsta perioden har nog varit. Jag tycker att det känns hyfsat tryggt, även om orosmolnen ständigt finns hos oss.
Du är också klubbordförande. Vilka frågor är viktigast?
- Att trygga de jobb vi har och att arbetsförhållandena är vettigt reglerade. Jag har aldrig upplevt en bransch som har så många fackligt engagerade som flygbranschen. 95 procent av de anställda är medlemmar.
- I övriga Europa är det inget som hindrar att man kan jobba 60 timmar sju dagar i veckan, men vi undantas tack vare kollektivavtalet som styr vår arbetstid och ser till att vi får tio lediga dagar på fyra veckor och 38 timmar i snitt per vecka.
Är du nöjd med din lön?
- Jag vet inte vad jag ska svara. Vi går efter kabinavtalet och har en tarifflön. De rörliga tilläggen skiljer sig från bolag till bolag. En som flyger på Thailand och får traktamente har naturligtvis högre inkomst. Jag jobbar 80 procent och har ungefär 22 000 kronor inklusive tillägg.
Har du några förmåner?
- Vi har friskvårdsbidrag på 1 200 kronor och studiebidrag på 800 kronor. Eftersom vi får köpa handskar och skor till uniformen själva har vi ett bidrag på 1 600 kronor till det. Vi har också rabatt på parfym och godis i taxfree.
- Vi betalar ett reducerat pris när vi flyger med Malmö Aviation. Vi har också möjlighet att få rabatter på hotell och vissa andra flygbolag. Med lite tur kan jag nog komma till USA för cirka 2 500 kronor.
Malmö Aviation flyger med ett fyrmotorigt jetflygplan, AVRO RJ 100, som rymmer 112 passagerare. I kabin jobbar en air purser (kabinchef) och två flygvärdinnor/flygvärdar.
En kabinanställd måste uppfylla följande krav: Minst 21 år och minst 160 cm lång, minst treårigt gymnasium eller motsvarande och minst två års erfarenhet från servicebranschen. Mycket goda kunskaper i engelska, både i tal och skrift. Ytterligare språk är meriterande. Tycka om att arbeta för och med människor. Fullt frisk, ha god syn och vara simkunnig minst 200 meter med kläder. Körkort och tillgång till bil. Erbjuds man anställning genomgår man först en intern utbildning på cirka 4 veckor.
Källa: Malmö Aviation
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
