Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En bulle på mötet, tårta när någon fyller år och semlor till fettisdagen. När något ska firas eller det är dags för en trevlig stund tillsammans dukas ofta fikabröd eller andra sötsaker fram.
Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och författare av böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har, tycker att arbetsgivarna kan ta ett större ansvar när det gäller att erbjuda sötsaker eller inte.
– Det finns många frestelser. För den som försöker minska sitt sockerintag och gå ner i vikt är det svårt om det står bullar på bordet under mötet. Det borde åtminstone alltid erbjudas alternativ som nötter eller frukt, säger Ann Fernholm.
Hon menar att arbetsgivare skulle ha mycket att tjäna på att minska tillgången till socker. På lång sikt handlar det om vår hälsa. Stort intag av tillsatt socker kan leda till övervikt och att det sprängs in fett i levern, vilket i sin tur är en riskfaktor för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Ett minskat sockerintag skulle minska sjukskrivningarna, anser Ann Fernholm. Det är också positivt att hålla blodsockret i schack.
Det borde alltid erbjudas alternativ som nötter och frukt
Enligt statistiken har konsumtionen av socker och sirap i Sverige minskat från 49 till 41 kilo per person och år de senaste 25 åren. Däremot sätter vi i oss alltmer choklad och konfektyrvaror, läsk och cider.
Att vi, trots att de flesta i dag vet att socker inte är nyttigt, fortfarande äter så pass mycket sötsaker tror Ann Fernholm är en kvarleva från 1930-talets sockerpropaganda, då socker blev vardagsmat, och ett resultat av vår starka fikakultur.
– Det är billigt och enkelt och många tycker att det är gott. Men man kan köpa smörgåstårta i stället för prinsesstårta, eller nötter i stället för godis, ost och kex i stället för bullar.
Flera kommuner har infört sockerpolicyer på sina skolor. Ann Fernholm menar att arbetsplatser borde hoppa på den trenden, precis som många har policyer för alkohol och rökning.
Men är socker verkligen det vita gift som det numera brukar utmålas som? Anna Krook är diabetesforskare och professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet i Stockholm:
– Socker är på inget sätt nyttigt, men heller inte så demoniskt farligt som det ibland kan låta. Om man äter en balanserad kost i övrigt och håller sig i god fysisk form så är det inga problem att ta en bulle till kaffet. Sockret är inte den enda boven i dramat, säger hon.
Problemet med socker är att det innehåller många kalorier och inga näringsämnen. Men Anna Krook vill inte se sockerpolicyer på arbetsplatser, utan tycker att vuxna, välinformerade människor ska kunna ta eget ansvar när det handlar om socker. Men att det ändå vore bra om vi alla tar ett gemensamt ansvar för ett nyttigare fredagsfika.
– Om man känner att man behöver gå ned i vikt så är socker den lättaste saken att stryka. Vi borde kunna ta tag i fredagsfikat och göra det mycket nyttigare.
Anna Krook är tveksam till en sockerskatt och var gränsdragningen för den skulle gå i så fall. Men en skatt på läsk skulle hon gärna se.
Huruvida socker är beroendeframkallande eller inte är något det tvistas om. Att jämföra socker med ett beroende av tobak eller alkohol tycker inte Anna Krook är en bra jämförelse.
– Du får inga fysiska abstinenssymptom när du slutar med socker. Du blir inte kallsvettig och får hjärtklappning av att sluta äta socker.
Text: Sally Henriksson
➧ RENSA UT! Ha inte sötsaker, fikabröd och läsk hemma eller på jobbet.
➧ TRO INTE att du kan köpa ett paket kakor och bara ta EN kaka. Om du ska äta sött så köp aldrig mer än vad du har tänkt äta. Ställ inte fram en godisskål utan ta fram max fem godisbitar.
➧ BAKA MED HALVA mängden socker.
➧ HITTA ANDRA GODA alternativ som till exempel rålakritspastiller, nötter, frukt, ostar och frukt- och nötbarer.
SOCKER I SIFFROR
41 kg - Så mycket socker och sirap sätter vi i oss per person och år. Siffran har varierat något mellan åren och har som mest legat på 49 kilo.
+ 50% - Vi käkar alltmer choklad och konfektyr, läsk, cider och annat sött. Ökningen är kraftig, även om den inte har varit lika dramatisk efter millennieskiftet. År 2015 åt vi 15 kilo choklad- och konfektyrvaror per person, en ökning med 50 procent sedan 1980.
+ 300% - Läskedrycker och cider och andra söta drycker har blivit big business. Sedan 1980 har konsumtionen tredubblats till 99 liter per person och år. (I det räknas även mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen in.)
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
