Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för sockerstopp på jobbet?

Den svenska fikakulturen är djupt rotad – och hotad. Det är tufft för den som vill dra ner på sockerkonsumtionen att stå emot bullar, kakor och tårtbitar på jobbet. Men är vi redo för en sockerpolicy?
Publicerad
Johnér
På vissa arbetsplatser bullas det upp ofta. Ost och kex är ett nyttigare alternativ. Johnér

En bulle på mötet, tårta när någon fyller år och semlor till fettisdagen. När något ska firas eller det är dags för en trevlig stund tillsammans dukas ofta fikabröd eller andra sötsaker fram.

Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och författare av böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har, tycker att arbetsgivarna kan ta ett större ansvar när det gäller att erbjuda sötsaker eller inte.

– Det finns många frestelser. För den som försöker minska sitt sockerintag och gå ner i vikt är det svårt om det står bullar på bordet under mötet. Det borde åtminstone alltid erbjudas alternativ som nötter eller frukt, säger Ann Fernholm.

Hon menar att arbetsgivare skulle ha mycket att tjäna på att minska tillgången till socker. På lång sikt handlar det om vår hälsa. Stort intag av tillsatt socker kan leda till övervikt och att det sprängs in fett i levern, vilket i sin tur är en riskfaktor för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Ett minskat sockerintag skulle minska sjukskrivningarna, anser Ann Fernholm. Det är också positivt att hålla blodsockret i schack.

Det borde alltid erbjudas alternativ som nötter och frukt

Enligt statistiken har konsumtionen av socker och sirap i Sverige minskat från 49 till 41 kilo per person och år de senaste 25 åren. Däremot sätter vi i oss alltmer choklad och konfektyrvaror, läsk och cider.

Att vi, trots att de flesta i dag vet att socker inte är nyttigt, fortfarande äter så pass mycket sötsaker tror Ann Fernholm är en kvarleva från 1930-talets sockerpropaganda, då socker blev vardagsmat, och ett resultat av vår starka fikakultur.

– Det är billigt och enkelt och många tycker att det är gott. Men man kan köpa smörgåstårta i stället för prinsesstårta, eller nötter i stället för godis, ost och kex i stället för bullar.

Flera kommuner har infört sockerpolicyer på sina skolor. Ann Fernholm menar att arbetsplatser borde hoppa på den trenden, precis som många har policyer för alkohol och rökning.

Men är socker verkligen det vita gift som det numera brukar utmålas som? Anna Krook är diabetesforskare och professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet i Stockholm:

– Socker är på inget sätt nyttigt, men heller inte så demoniskt farligt som det ibland kan låta. Om man äter en balanserad kost i övrigt och håller sig i god fysisk form så är det inga problem att ta en bulle till kaffet. Sockret är inte den enda boven i dramat, säger hon.

Problemet med socker är att det innehåller många kalorier och inga näringsämnen. Men Anna Krook vill inte se sockerpolicyer på arbetsplatser, utan tycker att vuxna, välinformerade människor ska kunna ta eget ansvar när det handlar om socker. Men att det ändå vore bra om vi alla tar ett gemensamt ansvar för ett nyttigare fredagsfika.

– Om man känner att man behöver gå ned i vikt så är socker den lättaste saken att stryka. Vi borde kunna ta tag i fredagsfikat och göra det mycket nyttigare.

Anna Krook är tveksam till en sockerskatt och var gränsdragningen för den skulle gå i så fall. Men en skatt på läsk skulle hon gärna se.

Huruvida socker är beroendeframkallande eller inte är något det tvistas om. Att jämföra socker med ett beroende av tobak eller alkohol tycker inte Anna Krook är en bra jämförelse.

– Du får inga fysiska abstinenssymptom när du slutar med socker. Du blir inte kallsvettig och får hjärtklappning av att sluta äta socker.

Text: Sally Henriksson

SÅ DÄMPAR DU SUGET

RENSA UT! Ha inte sötsaker, fikabröd och läsk hemma eller på jobbet.

TRO INTE att du kan köpa ett paket kakor och bara ta EN kaka. Om du ska äta sött så köp aldrig mer än vad du har tänkt äta. Ställ inte fram en godisskål utan ta fram max fem godisbitar.

BAKA MED HALVA mängden socker.

HITTA ANDRA GODA alternativ som till exempel rålakritspastiller, nötter, frukt, ostar och frukt- och nötbarer.

 

SOCKER I SIFFROR

41 kg - Så mycket socker och sirap sätter vi i oss per person och år. Siffran har varierat något mellan åren och har som mest legat på 49 kilo.

+ 50% - Vi käkar alltmer choklad och konfektyr, läsk, cider och annat sött. Ökningen är kraftig, även om den inte har varit lika dramatisk efter millennieskiftet. År 2015 åt vi 15 kilo choklad- och konfektyrvaror per person, en ökning med 50 procent sedan 1980.

+ 300% - Läskedrycker och cider och andra söta drycker har blivit big business. Sedan 1980 har konsumtionen tredubblats till 99 liter per person och år. (I det räknas även mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen in.)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.