Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för sockerstopp på jobbet?

Den svenska fikakulturen är djupt rotad – och hotad. Det är tufft för den som vill dra ner på sockerkonsumtionen att stå emot bullar, kakor och tårtbitar på jobbet. Men är vi redo för en sockerpolicy?
Publicerad
Johnér
På vissa arbetsplatser bullas det upp ofta. Ost och kex är ett nyttigare alternativ. Johnér

En bulle på mötet, tårta när någon fyller år och semlor till fettisdagen. När något ska firas eller det är dags för en trevlig stund tillsammans dukas ofta fikabröd eller andra sötsaker fram.

Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och författare av böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har, tycker att arbetsgivarna kan ta ett större ansvar när det gäller att erbjuda sötsaker eller inte.

– Det finns många frestelser. För den som försöker minska sitt sockerintag och gå ner i vikt är det svårt om det står bullar på bordet under mötet. Det borde åtminstone alltid erbjudas alternativ som nötter eller frukt, säger Ann Fernholm.

Hon menar att arbetsgivare skulle ha mycket att tjäna på att minska tillgången till socker. På lång sikt handlar det om vår hälsa. Stort intag av tillsatt socker kan leda till övervikt och att det sprängs in fett i levern, vilket i sin tur är en riskfaktor för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Ett minskat sockerintag skulle minska sjukskrivningarna, anser Ann Fernholm. Det är också positivt att hålla blodsockret i schack.

Det borde alltid erbjudas alternativ som nötter och frukt

Enligt statistiken har konsumtionen av socker och sirap i Sverige minskat från 49 till 41 kilo per person och år de senaste 25 åren. Däremot sätter vi i oss alltmer choklad och konfektyrvaror, läsk och cider.

Att vi, trots att de flesta i dag vet att socker inte är nyttigt, fortfarande äter så pass mycket sötsaker tror Ann Fernholm är en kvarleva från 1930-talets sockerpropaganda, då socker blev vardagsmat, och ett resultat av vår starka fikakultur.

– Det är billigt och enkelt och många tycker att det är gott. Men man kan köpa smörgåstårta i stället för prinsesstårta, eller nötter i stället för godis, ost och kex i stället för bullar.

Flera kommuner har infört sockerpolicyer på sina skolor. Ann Fernholm menar att arbetsplatser borde hoppa på den trenden, precis som många har policyer för alkohol och rökning.

Men är socker verkligen det vita gift som det numera brukar utmålas som? Anna Krook är diabetesforskare och professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet i Stockholm:

– Socker är på inget sätt nyttigt, men heller inte så demoniskt farligt som det ibland kan låta. Om man äter en balanserad kost i övrigt och håller sig i god fysisk form så är det inga problem att ta en bulle till kaffet. Sockret är inte den enda boven i dramat, säger hon.

Problemet med socker är att det innehåller många kalorier och inga näringsämnen. Men Anna Krook vill inte se sockerpolicyer på arbetsplatser, utan tycker att vuxna, välinformerade människor ska kunna ta eget ansvar när det handlar om socker. Men att det ändå vore bra om vi alla tar ett gemensamt ansvar för ett nyttigare fredagsfika.

– Om man känner att man behöver gå ned i vikt så är socker den lättaste saken att stryka. Vi borde kunna ta tag i fredagsfikat och göra det mycket nyttigare.

Anna Krook är tveksam till en sockerskatt och var gränsdragningen för den skulle gå i så fall. Men en skatt på läsk skulle hon gärna se.

Huruvida socker är beroendeframkallande eller inte är något det tvistas om. Att jämföra socker med ett beroende av tobak eller alkohol tycker inte Anna Krook är en bra jämförelse.

– Du får inga fysiska abstinenssymptom när du slutar med socker. Du blir inte kallsvettig och får hjärtklappning av att sluta äta socker.

Text: Sally Henriksson

SÅ DÄMPAR DU SUGET

RENSA UT! Ha inte sötsaker, fikabröd och läsk hemma eller på jobbet.

TRO INTE att du kan köpa ett paket kakor och bara ta EN kaka. Om du ska äta sött så köp aldrig mer än vad du har tänkt äta. Ställ inte fram en godisskål utan ta fram max fem godisbitar.

BAKA MED HALVA mängden socker.

HITTA ANDRA GODA alternativ som till exempel rålakritspastiller, nötter, frukt, ostar och frukt- och nötbarer.

 

SOCKER I SIFFROR

41 kg - Så mycket socker och sirap sätter vi i oss per person och år. Siffran har varierat något mellan åren och har som mest legat på 49 kilo.

+ 50% - Vi käkar alltmer choklad och konfektyr, läsk, cider och annat sött. Ökningen är kraftig, även om den inte har varit lika dramatisk efter millennieskiftet. År 2015 åt vi 15 kilo choklad- och konfektyrvaror per person, en ökning med 50 procent sedan 1980.

+ 300% - Läskedrycker och cider och andra söta drycker har blivit big business. Sedan 1980 har konsumtionen tredubblats till 99 liter per person och år. (I det räknas även mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen in.)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.

Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.