Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för sockerstopp på jobbet?

Den svenska fikakulturen är djupt rotad – och hotad. Det är tufft för den som vill dra ner på sockerkonsumtionen att stå emot bullar, kakor och tårtbitar på jobbet. Men är vi redo för en sockerpolicy?
Publicerad
Johnér
På vissa arbetsplatser bullas det upp ofta. Ost och kex är ett nyttigare alternativ. Johnér

En bulle på mötet, tårta när någon fyller år och semlor till fettisdagen. När något ska firas eller det är dags för en trevlig stund tillsammans dukas ofta fikabröd eller andra sötsaker fram.

Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och författare av böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har, tycker att arbetsgivarna kan ta ett större ansvar när det gäller att erbjuda sötsaker eller inte.

– Det finns många frestelser. För den som försöker minska sitt sockerintag och gå ner i vikt är det svårt om det står bullar på bordet under mötet. Det borde åtminstone alltid erbjudas alternativ som nötter eller frukt, säger Ann Fernholm.

Hon menar att arbetsgivare skulle ha mycket att tjäna på att minska tillgången till socker. På lång sikt handlar det om vår hälsa. Stort intag av tillsatt socker kan leda till övervikt och att det sprängs in fett i levern, vilket i sin tur är en riskfaktor för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Ett minskat sockerintag skulle minska sjukskrivningarna, anser Ann Fernholm. Det är också positivt att hålla blodsockret i schack.

Det borde alltid erbjudas alternativ som nötter och frukt

Enligt statistiken har konsumtionen av socker och sirap i Sverige minskat från 49 till 41 kilo per person och år de senaste 25 åren. Däremot sätter vi i oss alltmer choklad och konfektyrvaror, läsk och cider.

Att vi, trots att de flesta i dag vet att socker inte är nyttigt, fortfarande äter så pass mycket sötsaker tror Ann Fernholm är en kvarleva från 1930-talets sockerpropaganda, då socker blev vardagsmat, och ett resultat av vår starka fikakultur.

– Det är billigt och enkelt och många tycker att det är gott. Men man kan köpa smörgåstårta i stället för prinsesstårta, eller nötter i stället för godis, ost och kex i stället för bullar.

Flera kommuner har infört sockerpolicyer på sina skolor. Ann Fernholm menar att arbetsplatser borde hoppa på den trenden, precis som många har policyer för alkohol och rökning.

Men är socker verkligen det vita gift som det numera brukar utmålas som? Anna Krook är diabetesforskare och professor vid Institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet i Stockholm:

– Socker är på inget sätt nyttigt, men heller inte så demoniskt farligt som det ibland kan låta. Om man äter en balanserad kost i övrigt och håller sig i god fysisk form så är det inga problem att ta en bulle till kaffet. Sockret är inte den enda boven i dramat, säger hon.

Problemet med socker är att det innehåller många kalorier och inga näringsämnen. Men Anna Krook vill inte se sockerpolicyer på arbetsplatser, utan tycker att vuxna, välinformerade människor ska kunna ta eget ansvar när det handlar om socker. Men att det ändå vore bra om vi alla tar ett gemensamt ansvar för ett nyttigare fredagsfika.

– Om man känner att man behöver gå ned i vikt så är socker den lättaste saken att stryka. Vi borde kunna ta tag i fredagsfikat och göra det mycket nyttigare.

Anna Krook är tveksam till en sockerskatt och var gränsdragningen för den skulle gå i så fall. Men en skatt på läsk skulle hon gärna se.

Huruvida socker är beroendeframkallande eller inte är något det tvistas om. Att jämföra socker med ett beroende av tobak eller alkohol tycker inte Anna Krook är en bra jämförelse.

– Du får inga fysiska abstinenssymptom när du slutar med socker. Du blir inte kallsvettig och får hjärtklappning av att sluta äta socker.

Text: Sally Henriksson

SÅ DÄMPAR DU SUGET

RENSA UT! Ha inte sötsaker, fikabröd och läsk hemma eller på jobbet.

TRO INTE att du kan köpa ett paket kakor och bara ta EN kaka. Om du ska äta sött så köp aldrig mer än vad du har tänkt äta. Ställ inte fram en godisskål utan ta fram max fem godisbitar.

BAKA MED HALVA mängden socker.

HITTA ANDRA GODA alternativ som till exempel rålakritspastiller, nötter, frukt, ostar och frukt- och nötbarer.

 

SOCKER I SIFFROR

41 kg - Så mycket socker och sirap sätter vi i oss per person och år. Siffran har varierat något mellan åren och har som mest legat på 49 kilo.

+ 50% - Vi käkar alltmer choklad och konfektyr, läsk, cider och annat sött. Ökningen är kraftig, även om den inte har varit lika dramatisk efter millennieskiftet. År 2015 åt vi 15 kilo choklad- och konfektyrvaror per person, en ökning med 50 procent sedan 1980.

+ 300% - Läskedrycker och cider och andra söta drycker har blivit big business. Sedan 1980 har konsumtionen tredubblats till 99 liter per person och år. (I det räknas även mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen in.)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.