Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var går gränsen?

Måste du delta i en obligatorisk friskvårdstimme eller kurs på jobbet? Och vad händer om du struntar i att din arbetsgivare inför rökförbud? Det beror på, resonerar Unionens förbundsjurist Margareta Holmberg och väger skyldigheter mot individens frihet och rätten till privatliv.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att du och dina kollegor tar en cigg under lunchrasten är svårt att förbjuda för er arbetsgivare. Colourbox

Hur långt din skyldighet och lojalitet gentemot en arbetsgivare sträcker sig är inte helt lätt att svara på. Varje enskilt fall är en avvägning mellan lojalitetsplikten, som ingår i anställningsavtalet, å ena sidan och rätten till ett privatliv å andra sidan.

– Det finns ingen bra reglering i Sverige i dag, utan man får luta sig mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, säger Margareta Holmberg, förbundsjurist på Unionen, som påpekar att konventionen visserligen gäller som lag men att Unionen vill se en lag i Sverige om personlig integritet i arbetslivet.

Rätten till ett privatliv gäller inte enbart efter arbetstid, du har rätt till en privat sfär även på jobbet.

Så kan du bli av med jobbet om du vägrar att delta i vissa moment eller bryter mot ett förbud? Svaret är: Det beror på …

 

Här är några exempel:

Obligatorisk friskvårdstimme

Din arbetsgivare inför en timme i veckan då alla anställda ska jogga tillsammans. Du känner dig dock inte bekväm med det eller kan av ett eller annat skäl inte delta i löpningen.

Föreslå för din arbetsgivare att du får ägna timmen åt någon annan aktivitet, friskvård är ett vitt begrepp! Även om ett sådant fall aldrig blivit prövat tror Margareta Holmberg att det ska mycket till för att räknas som arbetsvägran - och därmed i förlängningen vara skäl för uppsägning – om du inte deltar. Arbetsgivaren kan möjligen hänvisa till vad ni kommit överens om i anställningsavtalet och att man upprepade gånger påpekat att du ska vara med, men även då ligger en uppsägning långt bort.

– Man ska inte tvingas delta i träningsaktiviteter så länge det inte ingår i anställningen. Vad går vi åt för håll om arbetsgivare tar över ansvaret över vuxna människor och deras hälsa? Men en viss lyhördhet måste man så klart iaktta som arbetstagare.

Är ni på konferens där det ingår gruppträningar som alla förväntas delta i? Du kan vara skyldig att följa med men har du ingen lust att exempelvis vattengympa eller basta med dina kollegor kan det enligt Unionens uppfattning inte ses som arbetsvägran. Undviker du ständigt att delta i gruppaktiviteter kan det dock få andra konsekvenser som möten och diskussioner med chefen. Arbetsgivaren kan kanske påvisa att gruppen och ”lagandan” behöver stärkas och att det därför är ett problem att du aldrig är med. Försök hitta en kompromiss där du deltar utan att tumma på din integritet.

 

Obligatorisk kurs
Liknande resonemang gäller obligatoriska kurser. Arbetsgivaren kan säga att du är skyldig att delta men känner du dig obekväm med vissa moment ingår även det i den personliga sfären. Du kanske inte vill falla bakåt och lita på att dina kollegor tar emot dig, eller massera varandra i en ring?

I vissa fall kommer diskrimineringslagen in direkt och väger då tyngre än lojalitetsplikten. Det är aldrig tillåtet att missgynna någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

 

Rökförbud
Du är rökare och din arbetsgivare beslutar sig för att införa rökförbud under arbetstid.

Arbetsgivaren kan visserligen säga att du inte får gå ut och röka under arbetspasset eller att du inte får stå precis utanför ingången och röka. Men att du vill blossa efter arbetstid, eller under din lediga lunchtid, kan arbetsgivaren inte förbjuda enligt Margareta Holmberg och Unionen.

Möjligen kan arbetsgivaren ha åsikter om att du röker iförd företagets kläder eller logga. (Säg till exempel att du jobbar på en antirökorganisation.) Men Margareta Holmberg har svårt att se att det skulle vara saklig grund för uppsägning. Det kan dock finnas undantag i vissa speciella yrken eller om du vid upprepade tillfällen struntar i arbetsgivarens regler och röker ändå.

Arbetsdomstolen har dock aldrig prövat arbetsgivarens rätt att förbjuda dig att varken röka eller snusa på jobbet.

 

Snusförbud
Unionens hållning är att snusande tillhör privatlivet och att arbetsgivaren därmed inte kan lägga sig i det.

Frågan om snus- och rökförbud har hittills främst varit aktuell inom sjukvården.

Läs mer: Hälsohets hotar anställdas integritet

Lojalitetsplikt:

Lojalitetsplikten ses som en naturlig del av det anställningsavtal som en arbetstagare skriver på i början av en anställning. Arbetsdomstolen har slagit fast att arbetstagarens lojalitetsplikt ingår som ett led i anställningsavtalet oavsett om plikten uttryckligen omnämns i avtalet eller inte.

Sverige har en mycket stark syn på lojalitetsplikt. I många andra europeiska länder finns lagar som tillvaratar individens frihet och rättigheter, medan vi i Sverige får förlita oss på konventionen om mänskliga rättigheter.

Om inget annat anges upphör ofta lojalitetsplikten vid anställningen slut. Tystnadsplikten, som ses som en förlängning av lojalitetsplikten, upphör dock inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen