Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var går gränsen?

Måste du delta i en obligatorisk friskvårdstimme eller kurs på jobbet? Och vad händer om du struntar i att din arbetsgivare inför rökförbud? Det beror på, resonerar Unionens förbundsjurist Margareta Holmberg och väger skyldigheter mot individens frihet och rätten till privatliv.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att du och dina kollegor tar en cigg under lunchrasten är svårt att förbjuda för er arbetsgivare. Colourbox

Hur långt din skyldighet och lojalitet gentemot en arbetsgivare sträcker sig är inte helt lätt att svara på. Varje enskilt fall är en avvägning mellan lojalitetsplikten, som ingår i anställningsavtalet, å ena sidan och rätten till ett privatliv å andra sidan.

– Det finns ingen bra reglering i Sverige i dag, utan man får luta sig mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, säger Margareta Holmberg, förbundsjurist på Unionen, som påpekar att konventionen visserligen gäller som lag men att Unionen vill se en lag i Sverige om personlig integritet i arbetslivet.

Rätten till ett privatliv gäller inte enbart efter arbetstid, du har rätt till en privat sfär även på jobbet.

Så kan du bli av med jobbet om du vägrar att delta i vissa moment eller bryter mot ett förbud? Svaret är: Det beror på …

 

Här är några exempel:

Obligatorisk friskvårdstimme

Din arbetsgivare inför en timme i veckan då alla anställda ska jogga tillsammans. Du känner dig dock inte bekväm med det eller kan av ett eller annat skäl inte delta i löpningen.

Föreslå för din arbetsgivare att du får ägna timmen åt någon annan aktivitet, friskvård är ett vitt begrepp! Även om ett sådant fall aldrig blivit prövat tror Margareta Holmberg att det ska mycket till för att räknas som arbetsvägran - och därmed i förlängningen vara skäl för uppsägning – om du inte deltar. Arbetsgivaren kan möjligen hänvisa till vad ni kommit överens om i anställningsavtalet och att man upprepade gånger påpekat att du ska vara med, men även då ligger en uppsägning långt bort.

– Man ska inte tvingas delta i träningsaktiviteter så länge det inte ingår i anställningen. Vad går vi åt för håll om arbetsgivare tar över ansvaret över vuxna människor och deras hälsa? Men en viss lyhördhet måste man så klart iaktta som arbetstagare.

Är ni på konferens där det ingår gruppträningar som alla förväntas delta i? Du kan vara skyldig att följa med men har du ingen lust att exempelvis vattengympa eller basta med dina kollegor kan det enligt Unionens uppfattning inte ses som arbetsvägran. Undviker du ständigt att delta i gruppaktiviteter kan det dock få andra konsekvenser som möten och diskussioner med chefen. Arbetsgivaren kan kanske påvisa att gruppen och ”lagandan” behöver stärkas och att det därför är ett problem att du aldrig är med. Försök hitta en kompromiss där du deltar utan att tumma på din integritet.

 

Obligatorisk kurs
Liknande resonemang gäller obligatoriska kurser. Arbetsgivaren kan säga att du är skyldig att delta men känner du dig obekväm med vissa moment ingår även det i den personliga sfären. Du kanske inte vill falla bakåt och lita på att dina kollegor tar emot dig, eller massera varandra i en ring?

I vissa fall kommer diskrimineringslagen in direkt och väger då tyngre än lojalitetsplikten. Det är aldrig tillåtet att missgynna någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

 

Rökförbud
Du är rökare och din arbetsgivare beslutar sig för att införa rökförbud under arbetstid.

Arbetsgivaren kan visserligen säga att du inte får gå ut och röka under arbetspasset eller att du inte får stå precis utanför ingången och röka. Men att du vill blossa efter arbetstid, eller under din lediga lunchtid, kan arbetsgivaren inte förbjuda enligt Margareta Holmberg och Unionen.

Möjligen kan arbetsgivaren ha åsikter om att du röker iförd företagets kläder eller logga. (Säg till exempel att du jobbar på en antirökorganisation.) Men Margareta Holmberg har svårt att se att det skulle vara saklig grund för uppsägning. Det kan dock finnas undantag i vissa speciella yrken eller om du vid upprepade tillfällen struntar i arbetsgivarens regler och röker ändå.

Arbetsdomstolen har dock aldrig prövat arbetsgivarens rätt att förbjuda dig att varken röka eller snusa på jobbet.

 

Snusförbud
Unionens hållning är att snusande tillhör privatlivet och att arbetsgivaren därmed inte kan lägga sig i det.

Frågan om snus- och rökförbud har hittills främst varit aktuell inom sjukvården.

Läs mer: Hälsohets hotar anställdas integritet

Lojalitetsplikt:

Lojalitetsplikten ses som en naturlig del av det anställningsavtal som en arbetstagare skriver på i början av en anställning. Arbetsdomstolen har slagit fast att arbetstagarens lojalitetsplikt ingår som ett led i anställningsavtalet oavsett om plikten uttryckligen omnämns i avtalet eller inte.

Sverige har en mycket stark syn på lojalitetsplikt. I många andra europeiska länder finns lagar som tillvaratar individens frihet och rättigheter, medan vi i Sverige får förlita oss på konventionen om mänskliga rättigheter.

Om inget annat anges upphör ofta lojalitetsplikten vid anställningen slut. Tystnadsplikten, som ses som en förlängning av lojalitetsplikten, upphör dock inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen