Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Hon började i Moskva. Efter att ha läst ryska på gymnasiet och på universitetet reste Ulrika Öberg till dåvarande Sovjetunionen för vidare studier. Under en period jobbade hon på Radio Moskva som översättare och uppläsare. Av en slump kom hon i kontakt med Adoptionscentrum.
- Lokalanställda i de olika adoptionsländerna brukar vara inhemska, men jag var på plats i Moskva och kunde ryska. Jag hade ingen som helst koppling till adoptioner tidigare. Jag upptäckte en fantastisk värld. Att kunna förena barn som behöver föräldrar och föräldrar som vill ha barn är väldigt tillfredsställande.
Minns du din första adoption?
- Ja, mycket väl. Det var i oktober 1993. I Moskva pågick just då ett kuppförsök. Vi skulle hämta en sexårig flicka utanför stan och där var det lugnt men när vi kom tillbaka hörde vi skottlossning. Jag skulle in på det regionala utbildningsministeriet med några papper. Inrikesministeriet ligger intill och där var det rätt kaotiskt.
Ulrika Öberg bodde i Moskva fram till 1995. Då kände hon att det var dags att flytta hem. Hon började som landassistent på Adoptionscentrum i Stockholm.
Godkänner ni vilka som ska få bli föräldrar?
- Nej, det är de sökandes hemkommun som gör utredningen. Först när de är godkända kommer de till oss eller någon av de andra adoptionsorganisationerna.
Enligt er hemsida var antalet sökande 3 117 förra året men det blev bara 381 adoptioner.
- Det är långa väntetider. Många länder har blivit duktigare på att placera barnen inom landet. Konkurrensen om barnen har blivit hårdare. Fler länder vill adoptera de barn som behöver en familj, i bland annat Spanien är efterfrågan mycket större än tidigare.
Vilken utbildning behövs?
- Adoptionskonsulenterna är socionomer eller psykologer, de som jobbar på informationsavdelningen är informatörer, ekonomiavdelningen har ekonomer och så vidare. Min tjänst har inga specifika krav mer än att man gärna ska ha erfarenhet av arbete i andra länder och kulturer och att man brinner för frågorna. Förutom ryska har jag läst polska, statskunskap och internationella relationer.
Vilka egenskaper är bra att ha?
- Man måste vara strukturerad och kunna prata med människor på alla nivåer, från ministeriefolk till gräsrötter. Man måste vara öppen och mottaglig för intryck.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Jag jobbar med tre biståndsprojekt, två i Vitryssland och ett i Makedonien. Våra projekt finansieras av Sida. Vi samlar in pengar till egeninsatsen genom stiftelsen Föräldralösa barn. Vi samarbetar i alla länder med mycket duktiga lokala organisationer.
- De vitryska barn som växer upp på institution flyttas minst tre gånger under sin barndom eftersom barnhemmen är uppdelade i olika åldersgrupper. Första gången de rycks upp är de tre år. Det får till följd att de får dålig självkänsla och har svårt att knyta an. Ingen vuxen har följt deras utveckling och de tappar sitt förflutna. Vi har tagit fram en livsbok som ska följa barnen och som ska hjälpa dem att minnas. Personalen får utbildning i dessa frågor och vi arbetar även med att lära barnen att kommunicera, laga mat och tycka bättre om sig själva. De måste få hjälp att anpassa sig till livet utanför annars är de lätta byten för den kriminella världen. Vi försöker också stärka en grupp flickor som bor hemma men som har alkoholiserade föräldrar.
- Vi arbetar inom projekten även med stöd till ensamstående mammor som själva har varit barnhemsbarn och att bistå familjebarnhem, där fosterföräldrarna kan ha upp till tio barn. De försöker göra ett bra jobb men de är på gränsen till utbrändhet. Vi är också med och arrangerar självhjälpsgrupper liknande AA och erbjuder individuell rådgivning till alkoholiserade föräldrar vars barn antingen har omhändertagits eller kan komma att tas omhand av myndigheterna. I första skedet är barnet på ett jourbarnhem i sex månader och föräldrarna ska under den tiden visa att de kan ändra sina liv och ta hand om barnen, annars förlorar de vårdnaden. På jourbarnhemmen genomförs också utbildning av personalen för att de bättre ska förstå alkoholproblematiken.
- I Skopje i Makedonien arbetar vi med gruppverksamhet för både personal och barn på en institution. Visst är det bra att personalen ser till att barnen inte bråkar och slår varandra, men de ska också kunna tillföra nya kunskaper till barnen och stärka dem att se sina egna möjligheter. Vi hjälper dem att bli bättre på det.
Hur ofta besöker du dina projekt på plats?
- Jag reser fyra fem gånger om året till Vitryssland och en gång till Makedonien, knappt en vecka åt gången, ibland tillsammans med en specialist på något område, men oftast ensam.
Vad har du för arbetstider?
- Jag har 39-timmarsvecka och flextid. Vi har två olika avtal, ett handläggaravtal med sex veckors semester och ingen övertidsersättning och ett assistentavtal med fem veckors semester och ersättning för övertid. Arbetsgivaren har framfört att de vill ha enbart ett handläggaravtal men jag är inte så säker på att det är bra att förhandla bort övertiden. Många skulle kunna förlora på det. I så fall skulle vi börja med en provperiod.
Vad är bäst med ditt jobb?
- Det är väldigt roligt och stimulerande att jobba med engagerade människor runt om i världen. Att arbeta för att barn ska få växa upp i en familj är fantastiskt, för barnhem är inget hem för barn.
...och sämst?
- Ibland är nöden oerhört stor i världen och det kan kännas tungt att inte kunna hjälpa mer.
Ta du med dig jobbet hem på kvällarna?
- När jag var landassistent hade jag många sömnlösa nätter då jag var frustrerad över att jag inte kunde påverka själv. Numera kan jag koppla av lättare på fritiden.
Är du nöjd med din lön?
- När jag bytte arbetsuppgifter fick jag 27 370 kronor i månaden. Vi har traditionellt låga löner vilket märks genom att det är svårt att rekrytera och vi, både arbetsgivaren och våra två fackklubbar, är överens om att vi måste se över detta. Vi har påbörjat en kartläggning för att hitta jämförbara tjänster. Det är mest kvinnor som jobbar här (endast 5 män) och när vi häromåret anställde en manlig adoptionskonsulent fick han några tusen mer än sina kvinnliga kollegor. Det resulterade, efter förhandlingar, i att alla löner för adoptionskonsulenterna höjdes.
Vad har ni för förmåner?
- Frukt, kaffe och skorpor. Vi får motionsbidrag på 800 kronor per termin.
Varje år får cirka 400 barn från ett 20-tal länder nya föräldrar i Sverige genom Adoptionscentrum, som har ungefär femtio anställda. Organisationen verkar inom tre områden: Internationella adoptioner, som medlemsorganisation för adoptivfamiljer och adopterade samt har biståndsverksamhet i 12 länder.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
