Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Biståndskoordinator
Ulrika Öberg jobbar sedan 1993 vid Adoptionscentrum och är numera koordinator för internationellt utvecklingssamarbete i Vitryssland och Makedonien.
Hon började i Moskva. Efter att ha läst ryska på gymnasiet och på universitetet reste Ulrika Öberg till dåvarande Sovjetunionen för vidare studier. Under en period jobbade hon på Radio Moskva som översättare och uppläsare. Av en slump kom hon i kontakt med Adoptionscentrum.
- Lokalanställda i de olika adoptionsländerna brukar vara inhemska, men jag var på plats i Moskva och kunde ryska. Jag hade ingen som helst koppling till adoptioner tidigare. Jag upptäckte en fantastisk värld. Att kunna förena barn som behöver föräldrar och föräldrar som vill ha barn är väldigt tillfredsställande.
Minns du din första adoption?
- Ja, mycket väl. Det var i oktober 1993. I Moskva pågick just då ett kuppförsök. Vi skulle hämta en sexårig flicka utanför stan och där var det lugnt men när vi kom tillbaka hörde vi skottlossning. Jag skulle in på det regionala utbildningsministeriet med några papper. Inrikesministeriet ligger intill och där var det rätt kaotiskt.
Ulrika Öberg bodde i Moskva fram till 1995. Då kände hon att det var dags att flytta hem. Hon började som landassistent på Adoptionscentrum i Stockholm.
Godkänner ni vilka som ska få bli föräldrar?
- Nej, det är de sökandes hemkommun som gör utredningen. Först när de är godkända kommer de till oss eller någon av de andra adoptionsorganisationerna.
Enligt er hemsida var antalet sökande 3 117 förra året men det blev bara 381 adoptioner.
- Det är långa väntetider. Många länder har blivit duktigare på att placera barnen inom landet. Konkurrensen om barnen har blivit hårdare. Fler länder vill adoptera de barn som behöver en familj, i bland annat Spanien är efterfrågan mycket större än tidigare.
Vilken utbildning behövs?
- Adoptionskonsulenterna är socionomer eller psykologer, de som jobbar på informationsavdelningen är informatörer, ekonomiavdelningen har ekonomer och så vidare. Min tjänst har inga specifika krav mer än att man gärna ska ha erfarenhet av arbete i andra länder och kulturer och att man brinner för frågorna. Förutom ryska har jag läst polska, statskunskap och internationella relationer.
Vilka egenskaper är bra att ha?
- Man måste vara strukturerad och kunna prata med människor på alla nivåer, från ministeriefolk till gräsrötter. Man måste vara öppen och mottaglig för intryck.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Jag jobbar med tre biståndsprojekt, två i Vitryssland och ett i Makedonien. Våra projekt finansieras av Sida. Vi samlar in pengar till egeninsatsen genom stiftelsen Föräldralösa barn. Vi samarbetar i alla länder med mycket duktiga lokala organisationer.
- De vitryska barn som växer upp på institution flyttas minst tre gånger under sin barndom eftersom barnhemmen är uppdelade i olika åldersgrupper. Första gången de rycks upp är de tre år. Det får till följd att de får dålig självkänsla och har svårt att knyta an. Ingen vuxen har följt deras utveckling och de tappar sitt förflutna. Vi har tagit fram en livsbok som ska följa barnen och som ska hjälpa dem att minnas. Personalen får utbildning i dessa frågor och vi arbetar även med att lära barnen att kommunicera, laga mat och tycka bättre om sig själva. De måste få hjälp att anpassa sig till livet utanför annars är de lätta byten för den kriminella världen. Vi försöker också stärka en grupp flickor som bor hemma men som har alkoholiserade föräldrar.
- Vi arbetar inom projekten även med stöd till ensamstående mammor som själva har varit barnhemsbarn och att bistå familjebarnhem, där fosterföräldrarna kan ha upp till tio barn. De försöker göra ett bra jobb men de är på gränsen till utbrändhet. Vi är också med och arrangerar självhjälpsgrupper liknande AA och erbjuder individuell rådgivning till alkoholiserade föräldrar vars barn antingen har omhändertagits eller kan komma att tas omhand av myndigheterna. I första skedet är barnet på ett jourbarnhem i sex månader och föräldrarna ska under den tiden visa att de kan ändra sina liv och ta hand om barnen, annars förlorar de vårdnaden. På jourbarnhemmen genomförs också utbildning av personalen för att de bättre ska förstå alkoholproblematiken.
- I Skopje i Makedonien arbetar vi med gruppverksamhet för både personal och barn på en institution. Visst är det bra att personalen ser till att barnen inte bråkar och slår varandra, men de ska också kunna tillföra nya kunskaper till barnen och stärka dem att se sina egna möjligheter. Vi hjälper dem att bli bättre på det.
Hur ofta besöker du dina projekt på plats?
- Jag reser fyra fem gånger om året till Vitryssland och en gång till Makedonien, knappt en vecka åt gången, ibland tillsammans med en specialist på något område, men oftast ensam.
Vad har du för arbetstider?
- Jag har 39-timmarsvecka och flextid. Vi har två olika avtal, ett handläggaravtal med sex veckors semester och ingen övertidsersättning och ett assistentavtal med fem veckors semester och ersättning för övertid. Arbetsgivaren har framfört att de vill ha enbart ett handläggaravtal men jag är inte så säker på att det är bra att förhandla bort övertiden. Många skulle kunna förlora på det. I så fall skulle vi börja med en provperiod.
Vad är bäst med ditt jobb?
- Det är väldigt roligt och stimulerande att jobba med engagerade människor runt om i världen. Att arbeta för att barn ska få växa upp i en familj är fantastiskt, för barnhem är inget hem för barn.
...och sämst?
- Ibland är nöden oerhört stor i världen och det kan kännas tungt att inte kunna hjälpa mer.
Ta du med dig jobbet hem på kvällarna?
- När jag var landassistent hade jag många sömnlösa nätter då jag var frustrerad över att jag inte kunde påverka själv. Numera kan jag koppla av lättare på fritiden.
Är du nöjd med din lön?
- När jag bytte arbetsuppgifter fick jag 27 370 kronor i månaden. Vi har traditionellt låga löner vilket märks genom att det är svårt att rekrytera och vi, både arbetsgivaren och våra två fackklubbar, är överens om att vi måste se över detta. Vi har påbörjat en kartläggning för att hitta jämförbara tjänster. Det är mest kvinnor som jobbar här (endast 5 män) och när vi häromåret anställde en manlig adoptionskonsulent fick han några tusen mer än sina kvinnliga kollegor. Det resulterade, efter förhandlingar, i att alla löner för adoptionskonsulenterna höjdes.
Vad har ni för förmåner?
- Frukt, kaffe och skorpor. Vi får motionsbidrag på 800 kronor per termin.
Fakta
Varje år får cirka 400 barn från ett 20-tal länder nya föräldrar i Sverige genom Adoptionscentrum, som har ungefär femtio anställda. Organisationen verkar inom tre områden: Internationella adoptioner, som medlemsorganisation för adoptivfamiljer och adopterade samt har biståndsverksamhet i 12 länder.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
Ta en skogspromenad – utan att lämna kontoret
Hyresgästerna i World Trade Center i Stockholm kan gå på skogspromenader inomhus. Med doften av skog, vinden i håret och fågelkvitter kan de kombinera dagens möten med en promenad i ”skogen”.
Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad.
– Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.
För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.
– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.
Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.
– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.
Ett komplement till stillasittande arbete
Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.
Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.
– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.
Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.
Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.
– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.
