En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

– DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

– Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

– Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson. 

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

– Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning”

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

– Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

Arbetssökande med funktionsnedsättning sorteras bort i olika steg av rekryteringsprocessen. Det visar DO:s senaste årsrapport om diskriminering. 

Det kan handla om allt från otillgängliga webbformulär och tester, till lokaler som inte är tillgängliga, eller nedlåtande frågor och fördomar om personens kompetens. 

– Vi kan se att den här gruppen upplever diskriminering, att arbetssökande väljs bort. Både enkäter, anmälningar och forskningen visar att det här förekommer, säger Katarina Rouane, utredare på DO och projektledare för rapporten Förekomst av diskriminering 2025. 

Varför väljer chefer bort de här personerna?

– Negativa föreställningar. Generaliserande uppfattningar. De får inte en individuell prövning av meriter och kapacitet. 

Antalet som anmäler ojämlik behandling blir också fler. 2024 fick DO in 447 anmälningar om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionsnedsättning. Antalet anmälningar har ökat kraftigt sedan 2015 med en topp de senaste åren. 

Vad beror ökningen på?

– Det vet vi faktiskt inte. Vi gör bedömningen att det beror på att fler väljer att anmäla, säger Katarina Rouane, på DO. 

Samtidigt är mörkertalet stort. I rapporten hänvisar DO till flera olika undersökningar. Enligt SCB:s senaste enkät upplever 33 procent i gruppen med en funktionsnedsättning att de utsatts för diskriminering någon gång i arbetslivet. 

Enligt DO:s rapport säger en procent, cirka 53 000 svenskar, att de har upplevt diskriminering på arbetsplatsen bara under det senaste året kopplat till en funktionsnedsättning.

Chefer anmäls mest för diskriminering

Bland anmälningarna till DO år 2020-2024 handlade den största gruppen om att chefer diskriminerat funktionsnedsatta. 

– Det kan till exempel handla om vilka arbetsuppgifter man får, att man inte får uppgifter som motsvarar ens kompetens, eller lönesättningen, säger Katarina Rouane på myndigheten. 

Vad ska man göra om man känner sig utsatt?

– Ta vara på sina rättigheter. Om man är fackmedlem ska man vända sig till sitt fack för de har företrädesrätt. Du är också välkommen att vända dig till DO direkt om du inte är med i facket eller inte tycker du får hjälp, säger Katarina Rouane.

Heltidsnorm och bristande anpassningar skapar hinder

Det finns också andra hinder. Enligt SCB vill 40-50 procent av de aktiva på arbetsmarknaden med en funktionsnedsättning ha en mer anpassad arbetstid, något som DO också tar upp. 

– Vi kan se att en del arbetsgivare väljer bort arbetssökande som på grund av en funktionsnedsättning har behov av att arbeta deltid, säger  säger Katarina Rouane. 

En annan svårighet är att få till rätt anpassningar och tillgänglighet i arbetsmiljön. 

– Man har rätt till anpassningar enligt diskrimineringslagen. Sedan hur långt den skyldigheten går är svårt att säga generellt, säger Katarina Rouane.

Studier visar att personer med funktionsnedsättning har en lägre sysselsättning och sämre ekonomi genom livet än genomsnittet. Enligt DO kan dessutom öppenhet om en funktionsnedsättning minska chansen att få en tjänst man sökt.

Hur påverkar konjunkturen nu de med någon funktionsnedsättning? 

– Vid tuffare tider blir grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden hårdare drabbade. Den här gruppen har en mycket sämre position, säger Katarina Rouane.

Den som söker ett jobb har som regel ingen skyldighet att berätta om sin diagnos (om möjligheten finns att inte göra det). Risken med att inte berätta är att prestera sämre eller till och med bli sjuk av en arbetsmiljö som inte fungerar. En strategi för arbetssökande kan bli att ta upp särskilda behov senare under en anställning. 

Kan det vara svårt att kräva anpassningar om man berättar senare om sina behov?

– Nej skyldigheten att göra skäliga anpassningar finns där först när arbetsgivaren får kännedom om behovet, oavsett när man berättar om funktionsnedsättningen, säger Katarina Rouane.

Unionenmedlemmen Eva Fridh från Västerås har två universitetsexamina och har jobbat många år som journalist, kommunikatör, lärare, lektör och ombudsman. Det har gått bra tidigare trots att hon är nästan blind. Men de senaste åren har det varit extremt trögt att få jobb. 

– Indirekt sållas jag bort ofta. En grav synnedsättning gör att jag inte kan söka alla jobb, som de som kräver b-körkort till exempel. 

”Hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag”

Hon har känt sig diskriminerad. Under en intervju frågade arbetsgivaren om hon ens gått i skolan. 

– Jag fick fler frågor om min funktionsnedsättning än min kompetens, säger Eva Fridh. 

Hon skriver aldrig ut att hon har en synnedsättning i sina jobbansökningar. 

– Om det inte är en merit, som i vissa funkisprojekt. 

Hon kommer till en intervju ibland. 

– Men hade jag inte en funktionsnedsättning hade jag haft ett jobb idag tror jag, säger hon. 

Eva Fridh tror fördomar och slimmade arbetsplatser gör att vissa grupper står utan jobb. Många skriver att de vill ha mångfald i annonser men lever inte upp till det i praktiken tycker hon. 

Eva Fridh är kritisk till hur rekryteringssystem och digitala tester påverkar funktionsnedsattas möjligheter. 

– Jag ramlar bort på grund av rekryteringssidor, säger hon.

Digitala rekryteringssystem gör det svårt för Eva med synnedsättning

Tidigare fick hon teknisk hjälp att skicka sina brev och cv:n av de på Arbetsförmedlingen. 

– Nu ska du själv fylla i olika formulär på hemsidor som inte är tillgänglighetsanpassade. Jag får be bekanta om hjälp. 

Hon tycker arbetsgivare har allt att vinna på att anställa fler som henne. Förutom bred kompetens har hon möjlighet att få både lönebidrag och stöd med tekniska verktyg. 

Vilka jobb söker du?

– Allt, journalist, kommunikatör, administratör, lärare, handläggare, till och med telefonsäljare - trots att jag har två akademiska examina. 

Om nya a-kassan: ”Fruktansvärt frustrerad”

I höstas trädde regeringens nya regler för a-kassan i kraft. Nu sänkts a-kassan stegvis och det finns risk att Eva Fridhs 300 dagar tar slut. 

– Jag kan inte förstå hur en sänkt a-kassa ska hjälpa mig att få jobb. Jag kan bli så fruktansvärt frustrerad när man hör regering och arbetsmarknadsminister säga att nu ska vi sätta press på er här. Jag söker allt jag kan, säger hon. 

Från 39 000 till 12 000 i månaden – så förändrades ekonomin

Just nu deltar Eva Fridh i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tidigare tjänade hon 39 000 kronor. Nu får hon 12 000 kronor efter skatt av Försäkringskassan för att praktisera på Synskadades riksförbunds kontor i Västerås på 75 procent. Hon jobbar intressepolitiskt, planerar studiecirklar och sköter medlemsvård. 

– Mitt behov av ett lugnare tempo på jobbet har ökat efter att jag blev utbränd 2023. Nu kan jag ta rast när jag behöver. Vi har flextid och förståelse för att jag inte kan skumläsa snabbt på webben. 

Vad händer framöver?

– Jag hoppas på anställning. Annars får jag fortsätta söka jobb. Jag har inget csn kvar. Hade jag inte haft en heltidsanställd sambo hade det varit ännu tuffare nu. 

Eva vill frysa a-kassedagar för personer med funktionsnedsättning

Eva Fridh tycker de som har funktionsnedsättning borde få frysa sina a-kassedagar när de är på en praktik på aktivitetsstöd via Försäkringskassan. Hon varnar också för risken att oseriösa arbetsgivare tar in praktikanter för att praktisera med aktivitetsstöd och sedan inte anställer någon. 

Många med lätt funktionsnedsättning kan arbeta, men inte alltid heltid, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Men får en person rätt till sjukersättning för nedsatt arbetsförmåga på till exempel 25-50 procent av Försäkringskassan blir det i praktiken än svårare att söka ett jobb. 

– Jag kan söka heltidsjobb och säga: Jag kan bara jobba 75 procent. Men vem skulle vilja anställa mig, frågar sig Eva Fridh.