Transpersoner diskrimineras på många delar av den nordiska arbetsmarknaden. Det är slutsatsen i en ny rapport från Nordiska ministerrådet. Rapporten bygger på en samling av tidigare forskning och intervjuer med frivilligorganisationer.

Det främsta fyndet är att transpersoner möter hinder att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är dubbelt så hög jämfört med befolkningen i övrigt. Transpersoner har också oftare låglönejobb och osäkra anställningar. Mental ohälsa uppges vara ett hinder, liksom diskriminering i rekryteringsprocesser.

Felköning och brist på kunskap

På själva arbetsplatserna är den vanligaste diskrimineringen felköning, och det görs oftast av utomstående personer – kunder, patienter och klienter. Rapporten visar också att det saknas kunskap om transpersoners livsvillkor hos både chefer, kollegor, HR-avdelningar och fackliga representanter.

Ett annat fynd är att den fysiska arbetsmiljön – exempelvis tillgång till könsneutrala toaletter och omklädningsrum och flexibla klädkoder – har en stor påverkan för transpersoners upplevelse av sin arbetsmiljö.

Regeringen: Sverige ska vara världsbäst

Situationen som beskrivs i rapporten är ”fullständigt oacceptabel”. Det skriver jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i ett mejl till Kollega.

”Alla människor ska ha goda arbetsvillkor och åtnjuta samma möjligheter att delta på arbetsmarknaden, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det är något vi aldrig kan kompromissa med. Det är en minoritet som blir utsatta, men vi vet att det kan få oerhört svåra konsekvenser för de som drabbas.”

Brandberg skriver att arbetsgivares ansvar är ”helt centralt”. Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivare har aktiva åtgärder för att komma åt problemet.

Hur jobbar regeringen med den här frågan och vad finns det för mål i det arbetet?

”Sverige ska vara världens bästa land för hbtqi-personer; vi kan inte ha någon lägre ambition än så. Målet är självklart – lika rättigheter och möjligheter för alla. Inte ibland, inte lite grann, utan fullt ut.”

Hon skriver att regeringen arbetar med en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som ska gälla åren 2024-2027. Den förra handlingsplanen gällde 2020-2023 och den nya har ännu inte presenterats. Det innebär att det inte finns någon offentlig handlingsplan som gäller just nu.

När kan transpersoner i Sverige förvänta sig att regeringens mål är uppnått?

”Med hjälp av den nya handlingsplanen kan jag konstatera att vi kommer kunna stärka ställningarna för hbtqi-rättigheter i Sverige. Samtidigt finns det ju ingen quick-fix på det här problemet, hur mycket jag än önskar att det gjorde det. Vi behöver fortsätta arbeta aktivt och på bred front för att se till att vi kommer framåt. Det finns mycket kvar att göra och det är många som behöver göra sin del i det arbetet.”

Tolv svenska myndigheter har också utsetts till ”hbtqi-strategiska” – däribland Folkhälsomyndigheten, som har ett uppdrag att hitta luckor i kunskapsläget om hbtqi-personers livsvillkor.

Är du transperson och har erfarenhet av det som beskrivs i artikeln? Hör av dig till Kollega genom att klicka på reporterns mejladress nedan. Information om hur du kan tipsa anonymt finns i menyn längst upp på sajten.

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.