Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Föräldralön – vad är det och hur funkar det?

När du är föräldraledig kan du ha rätt att få föräldralön. Det är en ersättning som din arbetsgivare kan betala ut till dig som omfattas av kollektivavtal.
Oscar Broström Publicerad
En mamma och pappa tittar på sitt barn som ligger i en spjälsäng.
När du blir förälder kan du ha rätt att få föräldralön, en extra ersättning, från din arbetsgivare. Foto: Martina Holmberg/TT

När du blir förälder har du rätt att vara ledig och att få ersättning under den tid du är hemma med barnet.

Lejonparten av din ersättning under föräldraledigheten kommer du att kunna få från Försäkringskassan. Den ersättningen kallas för föräldrapenning och står för 80 procent av lönen, upp till ett tak på 483 000 kronor per år.

Men det finns också en möjlighet – om du har kollektivavtal – att fylla ut din ersättning under föräldraledigheten med ytterligare en slant.

Så får du föräldralön

Föräldralönen fungerar lite som en utfyllnad av föräldrapenningen. Du ansöker om ersättningen hos din arbetsgivare, som också är den som betalar ut den.

Nivån ligger i regel på 10 procent av din bruttolön.

Vad som krävs för att du ska kvalificera dig för föräldralön kan skilja sig åt mellan olika kollektivavtal. Du kan exempelvis ha rätt till fler månader föräldralön ju längre du arbetat för din arbetsgivare.

Även när den betalas ut och hur många perioder du har rätt att få föräldralön kan regleras i kollektivavtalet. Om du saknar kollektivavtal på din arbetsplats krävs det att du har ett personligt avtal med arbetsgivaren för att ha rätt till föräldralön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.