Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Föräldralön – vad är det och hur funkar det?
När du är föräldraledig kan du ha rätt att få föräldralön. Det är en ersättning som din arbetsgivare kan betala ut till dig som omfattas av kollektivavtal.
När du blir förälder har du rätt att vara ledig och att få ersättning under den tid du är hemma med barnet.
Lejonparten av din ersättning under föräldraledigheten kommer du att kunna få från Försäkringskassan. Den ersättningen kallas för föräldrapenning och står för 80 procent av lönen, upp till ett tak på 483 000 kronor per år.
Men det finns också en möjlighet – om du har kollektivavtal – att fylla ut din ersättning under föräldraledigheten med ytterligare en slant.
Så får du föräldralön
Föräldralönen fungerar lite som en utfyllnad av föräldrapenningen. Du ansöker om ersättningen hos din arbetsgivare, som också är den som betalar ut den.
Nivån ligger i regel på 10 procent av din bruttolön.
Vad som krävs för att du ska kvalificera dig för föräldralön kan skilja sig åt mellan olika kollektivavtal. Du kan exempelvis ha rätt till fler månader föräldralön ju längre du arbetat för din arbetsgivare.
Även när den betalas ut och hur många perioder du har rätt att få föräldralön kan regleras i kollektivavtalet. Om du saknar kollektivavtal på din arbetsplats krävs det att du har ett personligt avtal med arbetsgivaren för att ha rätt till föräldralön.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
