Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Företag gillar svenska modellen
De flesta jobbar på företag med kollektivavtal. Än så länge. Om det ska förbli så måste avtalen göras än mer attraktiva för arbetsgivarna menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Men det är ett feltänk, menar Unionens ordförande Martin Linder.
Fortfarande jobbar nästan 90 procent av de anställda på den svenska arbetsmarknaden på företag med kollektivavtal. Däremot har andelen av de anställda som är med i facket minskat kraftigt – från 85 procent 1993 till 69 procent 2016.
Slutsatsen som AER, ett expertråd instiftat av Svenskt Näringsliv, drar är därför att kollektivavtalen i allt högre grad bärs upp av en hög organisationsgrad hos arbetsgivarna.
Fortsätter andelen anställda som är med i facket att sjunka minskar fackens möjligheter att tvinga fram avtal med hjälp av stridsåtgärder. Det i sin tur kan leda till att arbetsgivarnas intresse för att teckna avtal sjunker, varnar AER.
– I rapporten bygger man mycket på att den fackliga organisationsgraden har sjunkit i Sverige och att fundamentet för kollektivavtalen allt mer vilar på arbetsgivarnas välvilja. Men det går att beskriva på ett annat sätt: Vi har en organisationsgrad på nästan 70 procent, den näst högsta i OECD. Det skapar väldigt bra förutsättningar för vår kollektivavtalsmodell, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
– Det är klart att det är problematiskt om organisationsgraden sjunker. Men det är inte en naturlag att den ska göra det. Det har Unionen visat. Sedan 2010 har vi ökat med 150 000 medlemmar och höjt organisationsgraden bland privatanställda tjänstemän.
En enkät som AER har gjort visar i och för sig att företagen överlag har en positiv syn på kollektivavtalen. Över 60 procent av de företag som redan har avtal säger att de även framöver skulle teckna sådana, också om fackens möjligheter att använda stridsåtgärder minskade.
De fördelar som företagen värderar högst är att avtalen ger dem bra anseende och förbättrar relationen till de anställda. Men de här normerna riskerar att bli svagare ju lägre den fackliga organisationsgraden blir, enligt AER som menar att det borde utgöra en stark drivkraft för fack och arbetsgivarorganisationer att utveckla avtal som upplevs som mer attraktiva för företagen.
AER lyfter bland annat fram en större användning av sifferlösa avtal i privat sektor. Den typen av avtal är den som företagen uppges tycka bäst om. Bland annat skulle de göra det lättare att anpassa lönerna till hur det går för de respektive företagen. Men Martin Linder tycker att AER verkar utgå från att kollektivavtal är ett mål mer än ett medel.
– Kollektivavtalen är ett verktyg för att reglera arbetsmarknaden och skapa sjysta och bra villkor för de anställda. Att vi då rent generellt skulle ha sifferlösa avtal är otänkbart. Då reglerar vi ju inte lönebildningen, kommenterar Martin Linder.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
