Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Migrän – en folksjukdom

En glödgande huvudvärk, illamående och kräkningar. Runt 1,5 miljoner svenskar plågas av migrän. Sjukdomen orsakar även produktionsbortfall för miljarder.
Publicerad
kvinna sitter i ett mörkt rum och tar sig för huvudet
Migrän är till stor del ärftligt och beror på en medfödd känslighet i hjärnan. Det finns ingen enkel förklaring kring vad som orsakar migrän. Inte heller något snabbt botemedel. Foto: Shutterstock

För många är den neurologiska sjukdomen migrän betydligt mer än huvudvärk. Den är också oro och stress. Sjukskrivningar och sämre ekonomi. Missade fester, minskade sociala kontakter och att inte orka ta hand om familjen.

Migrän är en dold funktionsnedsättning som kan påverka hela livet. Världshälsoorganisationen, WHO, har klassat den som extremt svår sjukdom att leva med.

Trots att omkring 17 procent – var åttonde svensk – lider av migrän har sjukdomen fått lite uppmärksamhet jämfört med andra stora folksjukdomar.

Migrän är tre gånger vanligare hos kvinnor i fertil ålder än hos män i samma ålder. En förklaring kan vara hormonella svängningar kopplat till menscykeln. Före mensen och efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen.

– Det är vanligt att personer som lider av migrän inte tagits på allvar utan lämnats åt sitt öde. De har inte fått hjälp utan har i stället kanske skuldbelagts för att inte själva kämpa tillräckligt mycket. Kanske beror avfärdandet på att sjukdomen främst drabbar kvinnor, säger Karolina af Edholm, som är neurolog specialiserad på huvudvärk vid Danderyds sjukhus.

Men nu ser hon att okunskapen och ignoransen så sakteliga börjar ändras i takt med att forskningen banat väg för nya behandlingar.

– Många fler kan få hjälp i dag eftersom det på relativt kort tid har kommit nya medicinska preparat med väldigt bra effekt på migrän. Dessutom väntar ett stort antal effektiva läkemedel på att bli godkända. Det kommer att hända mycket framöver, framhåller Karolina af Edholm.

Migrän är en kostsam diagnos

Det är ingen tvekan om att den som lider av migrän får betala ett mycket högt pris. Men även på samhällsnivå är kostnaderna svindlande. I snitt på Europanivå orsakar migrän en arbetsfrånvarodag i månaden. Enligt European Headache Alliance uppgår samhällskostnaden för migrän till cirka 27 miljarder euro om året, vilket gör migrän till den tredje mest kostsamma diagnosen i Europa.

I Sverige beräknas produktionsbortfallet ligga på runt 4,9 miljarder kronor, motsvarande runt 9 500 heltidstjänster per år eller 2,4 miljoner arbetsdagar per år. Det visar en tidigare studie från IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. En ny kartläggning, Migränrapporten, från läkemedelsföretaget Pfizer, visar samma siffror.

Trots att migrän är vår vanligaste neurologiska sjukdom är orsakerna inte helt klarlagda.

– Till stor del är sjukdomen ärftlig och beror på en medfödd känslighet i hjärnan. Men ingen vet riktigt varför man får migrän, säger Karolina af Edholm.

Hon förklarar att anfallen kan triggas av olika saker som exempelvis stress, sömnbrist och vissa livsmedel. Men sjukdomen är komplex och variationerna är stora.

– Det kan skilja mycket mellan olika individer. Vissa har bara lättare huvudvärk medan andra blir helt funktionsnedsatta och socialt isolerade, säger Karolina af Edholm.

Stor okunskap kring migrän

Okunskapen kring sjukdomen gör att migrän är inte sällan är förknippad med skam och skuld. Det är vanligt att omgivningen avfärdar den som ”bara huvudvärk”. Och de som lider av migrän kan ofta anklaga sig själva för att inte tagit hand om sig på rätt sätt genom att stressa för mycket, inte träna tillräckligt eller att ha ätit något som utlöst anfallet. Men det finns vare sig någon enkel förklaring till vad som utlöser anfallen eller någon quick fix som botar alla.

– Människor med migrän behöver respekteras och inte skuldbeläggas för att de har sjukdomen. En del behöver professionell hjälp. Har du ofta huvudvärk ska du börja med att vända dig till en vårdcentral för att få en bedömning, säger Karolina af Edholm. 

Text: Gertrud Dahlberg

Två sorters migrän

Migrän kännetecknas av en kraftigt pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Huvudvärken är förenad med illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och lukter. Fysisk aktivitet under ett anfall kan förvärra huvudvärken. Migrän är dock inte farligt.

Migrän utan aura. Innan migränen utlöses kan man drabbas av humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker. Varar mellan ett par timmar och tre dygn. Efter en attack är det inte ovanligt att man känner sig utmattad, kraftlös och lättirriterad.

Migrän med aura har ett förstadium som ofta består av synpåverkan med flimmer. Många får känselrubbningar i den ena kroppshalvan. En del får talsvårigheter eller yrsel innan huvudvärken kommer. Aurasymtom inleder vanligtvis migränattacken och varar från fem minuter till en timme och följs oftast av huvudvärk.

Vanliga aurasymtom är tillfälliga förändringar i synen, som att se sicksackmönster, blixtar eller flimmer. Andra vanliga upplevelser är att se ett växande hål i synfältet, se suddigt eller att synintrycken dallrar.

Källa: hjärnfonden.se samt 1177.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.