Arbetsgivarorganisationen Almega har under en längre tid talat om behovet av att modernisera avtalen. Det kravet får de nu gehör för i samband med att flexpensionen blir verklighet.
Utgångspunkten för arbetet är att kollektivavtalens roll ska stärkas, att anställningsvillkor ska regleras i avtal, att samtliga tjänstemän inom ett avtalsområde ska omfattas av samma villkor och att regleringarna ska vara likartade på samtliga av Almegas avtalsområden.
– Förhandlingsläget med Almega har länge varit kärvt. Men nu finns förhoppningsvis förutsättningar för ett mer konstruktivt arbete, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
– På andra områden, exempelvis inom industrin och handeln, har vi sedan länge ett kontinuerligt arbete med att utveckla kollektivavtalen.
Några exempel på frågor som kommer att tas upp till diskussion i projektet är olika former för lokal samverkan, kollektivavtalens täckning, lönebildning, jämställdhet samt arbetsmiljö och hälsa.
– Vi har så klart inte en identisk uppfattning om hur avtalet ska utvecklas. Det kanske viktigaste av allt är att vi etablerar den här typen av långsiktigt arbete mellan parterna, säger Niklas Hjert.
– Arbetsgivarna har intresse av att utveckla företagens konkurrenskraft. Det är vi också intresserade av, men vi måste också gynna våra medlemmar. Vi måste bidra till att säkra löneökningar, skapa trygghet i anställningen och möjlighet att utvecklas. En annan fråga är hur vi ska få bukt med arbetssituationen. Tekniken har förändrat arbetslivet, vi måste se till att den inte skapar ohälsa.
Finns det något i kollektivavtalen som inte går att ta bort?
– Ja, vårt förbund har gjort flera väldigt tydliga ställningstaganden. Vi träffar exempelvis avtal med siffror på löneökningar. Detsamma gäller till exempel lägstlönerna och vissa skyddsregler i arbetstidsavtalen.
Per Östlund, är lönebildningsexpert på Almega och har varit med att jobba fram överenskommelsen om flexpensionen. Hans förhoppning är att arbetet med framtidens kollektivavtal ska komma igång så fort de pågående förhandlingarna om ett nytt löneavtal är avslutade, och kunna presentera sina första resultat redan innan årets slut.
– Det här är ett mycket viktigt arbete för oss, men det finns ju inga garantier för vad det kommer att leda till. Vi vill definiera vilka utmaningar vi ser och vilka problem vi måste lösa. Nya branscher med nya förutsättningar kommer till i framtiden och vi måste titta på vad företagen och de anställda behöver.
Enligt Per Östlund finns det många som upplever att de nuvarande kollektivavtalen har passerat bäst före-datum, och ibland fokuserar på fel saker.
– Som exempel är vi väldigt duktiga på att reglera arbetstid i avtalen, vi pratar om minutrar och ob-tillägg. Men för dem som jobbar är det kanske viktigast att få balans i livet. Frågan är om det som står i avtalen verkligen är det som skapar bäst förutsättningar för företagen och det som de anställda är mest intresserade av, säger Per Östlund som också anser att kollektivavtalen i dag till största delen har en skyddskaraktär och reglerar vad som arbetsgivaren ska göra för att inte göra fel.
– Men om arbetsgivaren inte bara vill undvika fel utan gärna göra mer, kan det bli konflikter. Säg till exempel att ett företag har gått bra och bestämmer sig för att dela ut en extrabonus på 10 000 kronor till de anställda. Då finns risken att bonusen blir pensionsgrundande och att det då förutom arbetsgivaravgift tillkommer pensionspremie, löneskatt och kanske även semesterlön. När man börjar summera upp allt det här kanske företaget inte längre tycker att det var en så bra idé att dela ut bonusen.
Med ett öppet sinne på båda sidor kan arbetet i bästa fall leda till stora förändringar, tror Per Östlund. Men det blir inte lätt, ”det finns ett ton av historik” att kämpa mot, erkänner han.
– Men oavsett om det leder till något eller inte så är diskussionen oerhört nyttig. Vanligtvis sitter vi på olika sidor om bordet, men nu sätter vi oss tillsammans.
