Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det här vill Unionen ha kvar i framtidens avtal
Hur ska framtidens kollektivavtal se ut? Det ska Unionen ta reda på tillsammans med Almega och Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas förhoppningar är stora, men det finns saker som facket inte kan tänka sig att gå med på.
Arbetsgivarorganisationen Almega har under en längre tid talat om behovet av att modernisera avtalen. Det kravet får de nu gehör för i samband med att flexpensionen blir verklighet.
Utgångspunkten för arbetet är att kollektivavtalens roll ska stärkas, att anställningsvillkor ska regleras i avtal, att samtliga tjänstemän inom ett avtalsområde ska omfattas av samma villkor och att regleringarna ska vara likartade på samtliga av Almegas avtalsområden.
– Förhandlingsläget med Almega har länge varit kärvt. Men nu finns förhoppningsvis förutsättningar för ett mer konstruktivt arbete, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
– På andra områden, exempelvis inom industrin och handeln, har vi sedan länge ett kontinuerligt arbete med att utveckla kollektivavtalen.
Några exempel på frågor som kommer att tas upp till diskussion i projektet är olika former för lokal samverkan, kollektivavtalens täckning, lönebildning, jämställdhet samt arbetsmiljö och hälsa.
– Vi har så klart inte en identisk uppfattning om hur avtalet ska utvecklas. Det kanske viktigaste av allt är att vi etablerar den här typen av långsiktigt arbete mellan parterna, säger Niklas Hjert.
– Arbetsgivarna har intresse av att utveckla företagens konkurrenskraft. Det är vi också intresserade av, men vi måste också gynna våra medlemmar. Vi måste bidra till att säkra löneökningar, skapa trygghet i anställningen och möjlighet att utvecklas. En annan fråga är hur vi ska få bukt med arbetssituationen. Tekniken har förändrat arbetslivet, vi måste se till att den inte skapar ohälsa.
Finns det något i kollektivavtalen som inte går att ta bort?
– Ja, vårt förbund har gjort flera väldigt tydliga ställningstaganden. Vi träffar exempelvis avtal med siffror på löneökningar. Detsamma gäller till exempel lägstlönerna och vissa skyddsregler i arbetstidsavtalen.
Per Östlund, är lönebildningsexpert på Almega och har varit med att jobba fram överenskommelsen om flexpensionen. Hans förhoppning är att arbetet med framtidens kollektivavtal ska komma igång så fort de pågående förhandlingarna om ett nytt löneavtal är avslutade, och kunna presentera sina första resultat redan innan årets slut.
– Det här är ett mycket viktigt arbete för oss, men det finns ju inga garantier för vad det kommer att leda till. Vi vill definiera vilka utmaningar vi ser och vilka problem vi måste lösa. Nya branscher med nya förutsättningar kommer till i framtiden och vi måste titta på vad företagen och de anställda behöver.
Enligt Per Östlund finns det många som upplever att de nuvarande kollektivavtalen har passerat bäst före-datum, och ibland fokuserar på fel saker.
– Som exempel är vi väldigt duktiga på att reglera arbetstid i avtalen, vi pratar om minutrar och ob-tillägg. Men för dem som jobbar är det kanske viktigast att få balans i livet. Frågan är om det som står i avtalen verkligen är det som skapar bäst förutsättningar för företagen och det som de anställda är mest intresserade av, säger Per Östlund som också anser att kollektivavtalen i dag till största delen har en skyddskaraktär och reglerar vad som arbetsgivaren ska göra för att inte göra fel.
– Men om arbetsgivaren inte bara vill undvika fel utan gärna göra mer, kan det bli konflikter. Säg till exempel att ett företag har gått bra och bestämmer sig för att dela ut en extrabonus på 10 000 kronor till de anställda. Då finns risken att bonusen blir pensionsgrundande och att det då förutom arbetsgivaravgift tillkommer pensionspremie, löneskatt och kanske även semesterlön. När man börjar summera upp allt det här kanske företaget inte längre tycker att det var en så bra idé att dela ut bonusen.
Med ett öppet sinne på båda sidor kan arbetet i bästa fall leda till stora förändringar, tror Per Östlund. Men det blir inte lätt, ”det finns ett ton av historik” att kämpa mot, erkänner han.
– Men oavsett om det leder till något eller inte så är diskussionen oerhört nyttig. Vanligtvis sitter vi på olika sidor om bordet, men nu sätter vi oss tillsammans.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD
Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.
– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.
Vill inte kommentera
Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.
Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.
Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.
Gränsdragning
På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.
Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.
Folkuniversitetet
Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.
Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal
Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.
”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.
Möjlighet att strejka
Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”
Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.
Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.
"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.
Nu inleds förhandlingar på Spotify
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.
Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.
Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.
Utesluter inte konflikt
I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".
Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.
Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"
Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.
– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.
Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?
– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.
