Design- och kommunikationsbyrån Tegel & Hatt har fem anställda. De jobbar bara sex timmar om dagen.

– Jag har jobbat 40-timmarsveckor tidigare och skillnaden är jättestor. Nu kan jag gå till gymmet efter jobbet utan att vara hemma klockan 22. I början tänkte jag att det skulle vara svårt att fylla fritiden, men det är inga problem alls, säger designern Emma Hovstadius.

Arbetsbördan är lika stor som på andra byråer. Men när arbete inte fyller hela dagarna blir återhämtningen bättre – och kreativiteten större.

– Jag tror också att vi är ärligare med tiden här, ingen sitter och ”låtsasjobbar”. Arbetar man åtta timmar går man kanske tidigare för att hämta barn och säger att man ska jobba ikapp på kvällen, men gör inte alltid det, säger Åsa Hammarström som är konceptuell art director.

”Långa dagar ses som ett mått på framgång”

Tegel & Hatts vd heter Mats Hedman. Han grundade byrån tillsammans med två kompanjoner (som inte längre är kvar) och 2017 fattade de beslutet att sex timmars arbetsdag var lagom.

– Vi hade jobbat i branschen länge. I den råder en kultur att man ska jobba mycket, helst både kvällar och helger. Långa dagar ses som ett mått på framgång. Vi tyckte inte att det var hållbart så vi bestämde helt enkelt att vi bara skulle jobba sex timmar om dagen.

Färre och kortare möten

Viktigast för att korta arbetstiden är enligt Mats Hedman att se över möten.

– Vi har precis lika mycket att göra som när vi hade åtta timmars arbetsdag. Därför måste vi arbeta på ett annat sätt. Onödiga möten var det första som försvann, säger han.

Att arbetsdagen är kortare gör också att både han och medarbetarna kan vara mer produktiva när de väl arbetar.

– Att få två timmar extra fritid gör att man får mer energi och kraft, mer inspiration. Det är mer värdefullt än att ha en halvtimmes extra rast på jobbet. I den här branschen måste man tanka på energi, umgås med andra, säger Mats Hedman.

"Korta arbetstiden utan att testa”

Mats Hedmans tips till chefer som funderar på att korta arbetstiden är: gör det utan att testa.

– Kommer man fram till att det är möjligt tycker jag att man ska göra det fullt ut, även om det är svårt. Ta det på allvar och skala bort det som är onödigt. Om man har en testperiod är man snart tillbaka på åtta timmar igen när testperioden är slut.

Några negativa konsekvenser av den kortare arbetstiden har han svårt att se.

– Jag gillade visserligen att ha långa kundmöten, men att arbeta kortare dagar är mer värt. Vi har inte heller långa kafferaster där vi sitter och småpratar, men det sociala kan vi få ändå på gemensamma luncher eller en aw.

Högre produktivitet och färre sjukdagar

Tegel & Hatt har gått med vinst sedan starten 2015. Hur lönsamheten skulle ha sett ut med åtta timmars arbetsdag är förstås omöjligt att säga.

– Jag tror inte att vi hade fått mer gjort. En viktig faktor för både ekonomin och produktiviteten är att vi tack vare den kortare arbetstiden har väldigt få sjukdagar. Dessutom kan vi locka till oss talanger som annars kanske hade gått till en större byrå.

Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga. 

Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.

Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.

Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.

– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.

– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.

Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.

– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.

Varför ska vi ha kortare arbetstid?

– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.

Kortare arbetstid mot lägre löneökning 

I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.

Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.

– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.

Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.

Vill inte sänka arbetstiden med lagstiftning

I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.

– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.

Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.

– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.

Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar. 

För 51 år sedan genomfördes lagen om 40 timmars arbetsvecka. Nu – tycker många – är det dags att ändra på lagen och sänka arbetstiden. I år har fackförbunden Vision, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Kommunal och Transportarbetareförbundet krävt sänkt arbetstid via lag. Strax före sommaren beslutade LO att prioritera frågan, både via lag och kollektivavtal.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har länge sagt att de på sikt vill korta arbetstiden och efter sommaren kom beskedet från Socialdemokraterna att partiet ska arbeta för 35-timmarsvecka.

– Vi vill bevisa att ett sänkt heltidsmått är både möjligt och positivt för samhället, sa Annika Strandhäll (S).

Reformen ska inledas med ett forskningsprojekt där 5 000 arbetstagare, främst inom välfärden, under ett års tid ska arbeta 35 timmar i veckan.

”Dåligt att korta arbetstiden via lag”

Men att korta arbetstiden via lag är en jättedålig idé, tycker arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– I Sverige har vi hittat någon form av balans i 40 timmar enligt lag. Svenskt Näringsliv tycker att det är en bra och rimlig avvägning som bör ligga fast, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– En sänkning skulle såklart innebära positiva saker för en del individer, men till ett högt pris. Vi är mitt uppe i en grön omställning, vi behöver rusta Försvarsmakten, vi har stora utmaningar i rättsväsendet samtidigt som vår tillväxt inte är var den borde vara. Att i det läget se till att alla jobbar mindre är fel väg att gå.

Och Unionen håller med. I Sverige är det arbetsgivare och fackförbund som ska bestämma arbetstiden, inte politikerna, enligt förbundet.

– Vi tycker inte att det är bra med lagstiftning om minskad arbetstid, liksom vi inte tycker att det är bra med lagstiftning om minimilöner. Vi tycker att parterna ska reglera de här frågorna i kollektivavtalsförhandlingar. Lönebildningen är parternas uppgift att hantera och arbetstiden ingår i lönebildningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

Han betonar samtidigt att kortare arbetstid är en viktig fråga för förbundet.

– Inom Facken inom industrin har vi under lång tid haft det långsiktiga målet att sänka arbetstiden med 100 timmar per år, alltså två timmar per vecka. Där har vi kommit olika långt i olika avtal, men med Teknikarbetsgivarna, som är vårt största avtalsområde, har vi nästan 1,5 timme i veckan.

De senaste 50 åren har produktiviteten i Sverige stigit kraftigt. Det har också reallönerna gjort. Arbetstiden har dock inte kortats kraftigt. Har medlemmarna inte värderat kortare arbetstid lika högt som högre lön?

– I en förhandling handlar det alltid om att väga olika saker mot varandra. Frågan om att korta arbetstiden har alltid varit central, men hur prioriterad den är jämfört med andra frågor kan variera lite. Även motståndet från arbetsgivaren kan variera och det påverkar också resultatet i en förhandling, säger Martin Wästfelt.

Fyradagarsvecka kan ge gladare medarbetare

Lagstiftning är å andra sidan ingen nödvändighet för att korta arbetstiden. Organisationen 4 Day Week Global arbetar för att fler företag och organisationer frivilligt ska införa fyradagarsvecka. De internationella studier som organisationen stått bakom har visat att kortare arbetstid med bibehållen lön ger gladare och mindre stressade medarbetare – samtidigt som produktiviteten bibehålls eller ökar.

Just nu pågår en svensk studie där flera företag testar kortare arbetstid.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på, säger Anna-Carin Alderin, organisationens svenska representant.

– Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser. 

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare. På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

”Många jobbar mindre än åtta timmar om dagen”

Att arbetstiden inte sänkts i Sverige sedan 1973 har flera förklaringar, tror hon. En är att det är enklast att göra som man alltid har gjort. 

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det förrän nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Kraven på kortare arbetstid via lag har främst kommit från arbetarhåll. Efter årets kongress lovar LO att frågan ska prioriteras. I april i år gav LO:s avgående ordförande Susanna Gideonsson två huvudskäl till det, i en intervju med Dagens Nyheter. Dels möjliggör kortare arbetsdagar ett längre yrkesliv, dels minskar en förkortning skillnaden mellan arbetare och tjänstemän – som efter pandemin oftare kan arbeta hemifrån och därmed slipper pendlingstid. Martin Wästfelt håller delvis med om att tjänstemän har ett friare arbetsliv.

– Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att många tjänstemän inte alls har den friheten. Många har väldigt fasta scheman, som anställda inom callcenter och it-support till exempel. Dessutom har globalisering och digitalisering gjort att många tjänstemän jobbar obekväma tider och förväntas vara tillgängliga hela tiden.

Oklart vad kostnaden för att sänka arbetstiden är

Exakt hur mycket det skulle kosta samhället att sänka arbetstiden för alla är oklart. Svenskt Näringsliv har använt en utredning som Konjunkturinstitutet, KI, gjorde 2002 och uppdaterat den med nya siffror. Organisationen hävdar att BNP skulle minska med 500 miljarder kronor om året om arbetstiden sänktes med fem timmar i veckan för alla. Sveriges BNP är ungefär 6 300 miljarder kronor.

Den fackliga tankesmedjan Katalys – som står LO nära värderingsmässigt – är betydligt försiktigare. I en rapport från 2015 skriver tankesmedjan att KI:s antaganden är alltför restriktiva och att en sänkning snarare skulle kosta 25 miljarder kronor om året, om arbetstiden sänktes till 35 timmar i veckan över en femårsperiod.

Oavsett vem som har mest rätt: att korta arbetstiden får konsekvenser. I rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen”, författad av Mats Essemyr och utgiven av TCO:s tankesmedja Futurion, konstateras att en lagstiftad sänkning skulle innebära att arbetsgivarna försöker effektivisera. Om det inte är möjligt kommer antingen fler att anställas – vilket äter upp löneutrymme – eller kvarvarande personal att få jobba hårdare.

Rapporten lyfter också det faktum att förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika branscher. En tjänsteman kan kanske lättare öka sin produktivitet och jobba färre timmar, medan det alltid tar en viss tid att gipsa en arm eller köra en buss mellan A och B.

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv säger att han inte är motståndare till kortare arbetstid, men att sådana överenskommelser i så fall ska slutas i förhandlingar. Dessutom – säger han – får vi mer gjort ju mer vi arbetar.

Men måste vi arbeta just 40 timmar i veckan? Och varför ska vi i så fall arbeta 8 timmar om dagen och inte 9 eller 10?

– Vi måste ingenting. Sverige är en demokrati och här har vi kommit fram till att 40 timmar är en rimlig normalarbetstid. Just nu pågår en diskussion om vi borde sänka arbetstiden eller inte. Det är såklart en avvägning. Arbetar vi mer tjänar vi som samhälle mer, samtidigt som vi också slits hårdare om vi jobbar mer, allt annat lika. Vi har alla intresse av att ha ett långt, bra och hållbart liv.

Kortare arbetstid kan leda till färre sjukskrivningar

Det finns en del som tyder på att vi mår bättre av att arbeta mindre. I en studie från Stressforskningsinstitutet 2016 undersökt Helena Schiller, doktor i folkhälsa, hur en 25-procentig minskning av arbetstiden påverkade sömn och stress.

– Försöket pågick under 1,5 år med 900 människor. Efteråt mådde deltagarna bättre, sov bättre och var mindre stressade. Min studie kunde dock inte säga något om den eventuella ekonomiska vinningen, säger hon.

Kan man tänka sig att kortare arbetstid leder till minskade sjukskrivningar på sikt?

– Absolut, det var min slutsats. I många andra försök har man sett just det, men det gäller att inte öka arbetsbördan. 

Helena Schillers forskning gjordes före pandemin. Hon tror att situationen för många tjänstemän i dag är annorlunda.

– Många har möjlighet att jobba på distans. För dem behöver vi kanske inte korta arbetstiden. Att exempelvis slippa pendla 45 minuter gånger två ger ju 1,5 timme om dagen i tidsvinst om du jobbar hemifrån. Och då kan man använda den tiden till återhämtning. Det är möjligt att det räcker med den flexibiliteten för att få ner sjukskrivningarna och få mer nöjda och effektivare medarbetare.

I dag jobbar Helena Schiller som organisationsutvecklare. Som sådan betonar hon att arbetstidsförkortning bara är bra om arbetsbördan minskar.

– Om du hela tiden känner att du borde få klart något eller förbereda något får du ändå inte optimal återhämtning. 

Så arbetstidsförkortning skulle till och med kunna leda till ökad stress?

– Ja, särskilt om du har ett jobb där det är svårt att släppa tankarna på jobbet. Om du är tjänsteman kan du ju i princip jobba dygnet runt om ingen stoppar dig. Om du då har saker som hänger över dig sätter du dig kanske och jobbar på kvällen. Men det är också individuellt. Jag jobbar själv gärna på kvällen när allt har lugnat ner sig, så det är olika hur man är som person.