Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tvist om restid ska räknas som arbetstid

Ska restid till dagens första kund räknas som arbetstid? Den frågan tas upp i Arbetsdomstolen i dag. Avgörandet kan få stor betydelse för Unionens medlemmar som inte utgår från en fast arbetsplats.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox.com
Nu ska det avgöras om restiden till och från jobbet ska räknas som arbetstid. Colourbox.com

Tvisten som nu är uppe i Arbetsdomstolen rör tre målare från Skåne. Svenska Målareförbundet stödjer sig på en EU-dom, det så kallade Tyco-målet, som slog fast att restid till första kund och hem från sista kund för dagen ska räknas som arbetstid. Enligt Arbetsgivarsidan, Måleriföretagen, har Tyco-domen dock ingen betydelse för svensk arbetsmarknad.

Frågan om restiden ska ersättas som arbetstid är principiellt viktig. Enligt Malin Wulkan, tillförordnad chefsjurist på Unionen, skulle Arbetsdomstolens dom kunna få betydelse för vissa av förbundets medlemmar – om domstolen väljer att gå på Målarnas linje.

– Grundfrågan är vad som egentligen räknas som arbetstid. Det kommer att bli mycket intressant att se vad Arbetsdomstolen kommer fram till. Det går i nuläget inte att svara säkert på vilken betydelse domen skulle få om målarna får rätt, säger hon.

– Vi kommer att få analysera AD:s bedömning av EU-rätten noga i så fall. I Tycodomen var det fråga om ganska speciella omständigheter och här skulle man i så fall få titta på de förutsättningar som Arbetsdomstolen bedömer vara viktiga.

Medlemsgrupper som kan beröras är till exempel säljare och servicetekniker, som precis som målarna, ofta utgår från hemmet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.