Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstid: Hur mycket måste vi jobba?

Jobba, jobba, jo-o-bba. Det blir, för många av oss, en rejäl dos arbetstimmar per vecka, månad och år. Men hur stor är arbetstiden och hur är arbetstiden reglerad?
Oscar Broström Publicerad 19 oktober 2022, kl 08:33
Kvinna tittar på armbandsuret.
Hur många timmar är det kvar av arbetsdagen? Det beror på. Din arbetstid kan variera beroende på kollektivavtal. Foto: Shutterstock

Hur många timmar i veckan?

Enligt arbetstidslagen ska ordinarie arbetstid per vecka vara högst 40 timmar. I många kollektivavtal finns överenskommelser om kortare arbetstid, till exempel 37,5 timmar per vecka.

Utöver det reglerar arbetstidslagen även hur mycket vila du som arbetstagare ska få. Alla anställda ska få minst elva timmars vila mellan varje arbetspass, samt ha 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

Vad innebär flextid?

Att ha flextid innebär – i de flesta fall – att du har möjlighet att styra när du jobbar, så länge du på totalen gör dina timmar.

Det kan exempelvis innebära att du börjar och slutar tidigare vissa dagar. Det kan också innebära att du jobbar mindre vissa dagar eller veckor, för att sedan ta igen det andra dagar och veckor. Oftast finns det ett tydligt ramverk att förhålla sig till, det vill säga när och hur du kan använda din flextid.

Vad är förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid, eller bara förtroendetid, innebär att arbetsgivaren inte kräver eller kontrollerar att du arbetar av hela din avtalade arbetstid. Det finns i stället en överenskommelse om att du gör det arbete som din tjänst kräver, hellre än att du arbetar precis åtta timmar per dag. Där det finns förtroendearbetstid har ofta övertid avtalats bort.

Vad räknas som övertid?

Övertid innebär all arbetstid som överstiger din ordinarie arbetstid (vid heltidsarbete). Enligt lag får du högst arbeta 48 övertidstimmar per vecka under fyra veckor, 50 övertidstimmar på en kalendermånad eller 200 timmar övertidstimmar på ett kalenderår.

I regel innehåller Unionens kollektivavtal ett tak på 150 övertidstimmar per kalenderår.

Om du är deltidsanställd och jobbar mer än dina kontrakterade timmar räknas det som mertid. Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Kvällar, nätter och helger räknas som obekväm arbetstid – eller förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal. Om du arbetar under obekväm arbetstid ska du i regel få en ersättning för det, ofta kallad OB-ersättning. Hur stor ersättning du får är reglerat i ditt kollektivavtal.

Räknas lunch som arbetstid?

Nej, lunch räknas inte som arbetstid. Om du däremot har måltidsuppehåll, i stället för lunchrast, räknas det som en del av arbetstiden.

Kommer sex timmars arbetsdag införas?

Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag (och från 1973 har vi arbetat fem dagar i veckan). Någon arbetstidsförkortning sedan dess har inte införts, åtminstone inte rent juridiskt.

Sex timmars arbetsdag har föreslagits, diskuterats och testats, men det finns inget stöd för en sådan reform i riksdagen. Av riksdagspartierna är det endast Vänsterpartiet som förordar sex timmars arbetsdag. Miljöpartiet vill sänka arbetstiden, men specificerar inte med hur mycket.

Hur många timmar per arbetsliv?

Det är så klart individuellt men räknat på 40 timmar per vecka blir arbetstiden per år 2 080 timmar. Om du arbetar i 40 år blir antalet arbetstimmar 83 200. Föregående mening är fullkomligt oviktigt vetande. 

Arbetstid

Arbetstiden blir allt längre

För snart tio år sedan siade forskaren Roland Paulsen i Kollega om hur vi skulle jobba 2024. Hans dystopiska framtidsbild ser nu ut att komma på skam - verkligheten blev värre än han föreställt sig.
Johanna Rovira Publicerad 14 juni 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration av en man som dystert sitter på en klockas timvisare och till höger en porträttbild på docent Roland Paulsen.
"Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt", säger Roland Paulsen och målar en dyster bild av framtidens arbetsliv. Foto: Colourbox/Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.

–Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menade Roland Paulsen, docent vid Lunds universitet och debattör, när Kollega intervjuade honom om framtidens arbetstid, för snart tio år sedan. 

Roland Paulsen utomhus i grönska, allvarlig.
Roland Paulsen. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Han hoppades då att vi, tack vare rationaliseringar och effektiviseringar, skulle trappa ner i arbetstid och dela på de jobb som fanns kvar. Men han hade även ett dystopiskt scenario, som innebar att vi skulle komma att klamra oss fast vid åttatimmarsnormen.

Nu sitter vi snart med facit i hand och verkligheten är betydligt dystrare än han föreställde sig för ett decennium sedan:

 Det blev mer dystopiskt än jag beskrev det. Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt.

Majoritet vill ha kortare arbetstid

På 70-talet såg alla partier, utom Moderaterna, arbetstidsförkortning som ett naturligt nästa steg på en redan inslagen väg där 40-timmarsvecka just införts. Då var det var inget kontroversiellt att propagera för kortare arbetstid, poängterar Roland Paulsen. Sen tog det stopp. En majoritet av befolkningen vill visserligen fortfarande ha någon form av arbetstidsförkortning. Men bland beslutsfattarna har åsikterna svängt i motsatt riktning.

Halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag

 Det är klart att man kan peka på att det råder brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Men arbetsvillkoren där är så hemska att folk flyr därifrån. Om man slimmar organisationer så hårt att det inte längre blir roligt att jobba kvar, söker sig folk till andra branscher. Och de som är ansvariga för att det blivit så tar detta till intäkt för att det inte går att sänka arbetstiden, säger Roland Paulsen. 

Framtiden ser inte ljusare ut. Även om det alltid är omöjligt att förutse vilka politiska frågor som kan vinna inflytande och att det i varje ögonblick finns möjligheter till helomvändning, påpekar Roland Paulsen.

Pension först vid 75

 Fortsätter vi i den riktning vi går nu, kommer vi om tio år att ha en situation där pensionsåldern närmar sig 75 år så som Fredrik Reinfeldt en gång föreslog till mångas förtret Att komma till Sverige utifrån blir alltmer knutet till att ha jobb. När sysselsättning inte enbart handlar om lön, utan också om att få stanna i Sverige, blir arbetskraften alltmer räddhågsen. Folk blir beredda att gå med på väldigt mycket för att behålla jobbet.

I övriga världen finns dock ljuspunkter för trötta löneslavar. Den stora brittiska studien om fyradagarsvecka har, enligt Roland Paulsen, väckt liv i frågan om arbetstidsförkortning. Han nämner också The Great Resignation, en trend som startade 2021 i USA när miljontals anställda valde att säga upp sig, och Quiet Quitting, ett fenomen som handlar om att man gör så lite som möjligt på jobbet, som tecken på att missnöjet mot långa arbetsdagar gror i leden.

 I Finland har man testat basinkomst och i senaste valrörelsen drev finska socialdemokraterna sex timmars arbetsdag som en valfråga. Det ligger väldigt långt bort att föreställa sig att våra socialdemokrater skulle göra något liknande.

Arbetstidsförkortning på önskelistan

Något motvilligt går Roland Paulsen ändå med på att måla upp ett önskescenario över framtiden. Det är inte en utopisk framtidsvision, understryker han, utan fullkomligt genomförbar.

  Ett önskescenario vore att vi kunde fortsätta den väg vi slog in på under 1900-talet. Hittills har vi bevisligen mått samhällsekonomiskt bra, och fått lägre arbetslöshet, när arbetstiden kortats.

 I kraft av att vi blivit så oerhört mycket mer produktiva skulle vi kunna frångå modellen där bara de som arbetar har rätt till en dräglig inkomst. Vi skulle kunna beskatta annat än bara arbete och införa en basinkomst som räcker att leva på.

Och hur många timmar är det rimligt att jobba per vecka?

 Sedan 1970-talet har vi fördubblat produktiviteten medan arbetstiden varit konstant. Så halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag, säger Roland Paulsen.

Arbetstidsförkortning kan ske på fler sätt: 

Längre semester: 1978 infördes lag om fem veckor/25 dagars semester. 1991 infördes lag om 27 dagars semester men återgick till 25 dagar tre år senare, vilket alltså innebar arbetstidsförlängning. 

Kortare arbetsdagar:1919 infördes åtta timmars arbetsdag/48-timmarsvecka i Sverige.  

Kortare arbetsvecka: 1973 infördes femdagarsvecka och veckoarbetstiden blev såldes 40 timmar. 

Tidigare pension: 1976 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år. Från och med i år är tidigaste ålder för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg  66 år i stället för 65, således en arbetstidsförlängning. 

Fler röda dagar: Det finns i dag12 helgdagar i Sverige- 1939 infördes 1 maj som helgdag. När Sveriges nationaldag infördes som ny helgdag 2004, försvann samtidigt annandag pingst som röd dag. I praktiken innebar detta en arbetstidsförlängning eftersom annandag pingst alltid inföll på en måndag, medan 6 juni infaller på lördag eller söndag vissa år.