Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Att pendla är att dö en smula
Det kostar på att resa till jobbet. Inte bara ekonomiskt. Pendlare mår sämre, väger mer och skiljer sig oftare.
Hur känner man igen en långpendlare? Svar: Det är den där kollegan som kommer till jobbet som en urvriden trasa, inte sällan överviktig och singel, sannolikt arg och frustrerad.
Att pendla är att dö en smula – forskning visar faktiskt att pendling kan förkorta livet. (Och då har man ändå inte snuddat vid de lättare sjukdomar som gärna sprider sig mellan kraxande och snörvlande medpassagerare i en överfull buss eller tågvagn.)
Under de senaste 30 åren har fler och fler anställda börjat pendla. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, pendlar närmare 1,6 miljoner personer dagligen till sina jobb i Sverige (vissa även utanför landets gränser). SCB:s definition på pendling är dock bred – man räknar in alla som tar sig över kommungränsen för att jobba, vilket kan få till följd att även de som har fem minuters promenad till sina jobb betraktas som pendlare.
Erika Sandow, kulturgeograf vid Umeå universitet, har forskat kring pendling och då koncentrerat sig på anställda som hade mer än 45 minuters resväg från dörr till dörr, vilket var 11 procent av alla anställda i landet när undersökningen gjordes.
– Pendlingen ökar stadigt eftersom arbetsmarknaden har utvecklats i den riktningen. Vill man ha jobb som matchar ens kvalifikationer måste man ofta pendla, säger Erika Sandow.
Hon har undersökt pendlingens effekter på inkomst och relationer och funnit att pendlare skiljer sig oftare än andra. Under en tioårsperiod löper pendlarna 40 procents högre risk att deras förhållande ska spricka.
– Pendlingen tar tid från annat och det får sociala konsekvenser. Samtidigt finns det naturligtvis många pendlare som får livspusslet att gå ihop.
En studie vid Lunds universitet visar att pendlare också löper högre risk att drabbas av stress och sömnsvårigheter och är mindre socialt aktiva än de som slipper trängas i kollektivtrafiken, reta upp sig på medpassagerare eller våndas i en bilkö.
Kristoffer Mattisson, doktor i folkhälsovetenskap vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, har i sin forskning sett att ju längre restid man har, desto mer negativa effekter blir det av pendlingen. Och det gäller oavsett om man pendlar kollektivt eller med bil.
För att ha hälsan i behåll menar forskarna att man ska försöka använda restiden till något meningsfullt.
– Man måste hitta strategier för att hantera pendlingen och dess konsekvenser, säger Erika Sandow.
Att det finns bra, fungerande kollektivtrafik hjälper pendlarna att få ihop sina livspussel, menar hon. Men arbetsgivarna kan också bidra till att göra tillvaron smidigare för anställda med lång resväg:
– Arbetsgivarna kan låta pendlingen ingå i arbetstiden för dem som kan jobba under resan till och från jobbet. De kan också ge större möjligheter för anställda att jobba hemifrån om arbetsuppgifterna tillåter det, säger Erika Sandow.
NORBERG–AVESTA
PATRIK SUNDELL
Pendlar: Med bil.
Sedan: Tolv år.
Restid: 20 minuter.
Kostnad: Bensinen går på en tusenlapp i månaden.
På önskelistan: Bättre väg från Norberg till Borlänge dit jag måste åka ibland. Om det fanns en bra cykelväg mellan Norberg och Avesta skulle jag faktiskt cykla.
Pendla livet ut?: Ja, med nya vägen känns 20 minuter knappt som en belastning.
UPPSALA–STOCKHOLM
RAGNHILD ODIN
Pendlar: Med tåg.
Sedan: Tio år.
Restid: Cirka en timme från dörr till dörr – när allt klaffar.
Kostnad: 2 071 kronor i månaden.
På önskelistan: Fler spår mellan Uppsala och Stockholm, så att systemet blir mindre sårbart om något krånglar. Nyare tåg och lite mobiltäckning skulle heller inte skada.
Pendla livet ut?: Ja, det kan jag tänka mig.
LINKÖPING–NORRKÖPING
ULF ANDERSSON
Pendlar: Med tåg och buss.
Sedan: Snart uppe i tolv år.
Restid: En timme med cykel, tåg och buss.
Kostnad: Cirka 750 kr i månaden, eller runt 9 000 kronor med årskort.
På önskelistan: Att tågen går i tid – men det gör de för det mesta. Och att jobbet skulle ligga på gångavstånd.
Pendla livet ut?: Nej, det skulle jag vilja slippa.
FALKENBERG–MÖLNDAL
CAIZA ALMÉN WRANNING
Pendlar: Med tåg.
Sedan: 16 år.
Restid: En timme och 25 minuter.
Kostnad: 2 200 kronor i månaden.
På önskelistan: Att få ett jobb inom promenadavstånd från hemmet!
Pendla livet ut?: Nej, det har jag svårt att tänka mig.
FÖRSENADE PENDELTÅG KOSTAR ENORMA BELOPP
- Sträckan Uppsala–Stockholm är landets mest trafikerade med 44 000 dagliga pendlare. Unionens tidigare chefsekonom Gösta Karlsson har räknat ut kostnaden för produktionsbortfallet av en tiominutersförsening på ett fullt pendeltåg: 70 000 kronor.
- Pendlare som reser mellan Göteborg och Halland har anmält de underdimensionerade tågen som trafikerar sträckan till Transportstyrelsen. Resenärerna anser att trängseln utgör en säkerhetsrisk och rapporterar att pendlare svimmat i de överfulla vagnarna.
- Du kan bara få avdrag på skatten för resor till och från arbetet för den del av kostnaden som överstiger 10 000 kronor. Och bara om arbetsplatsen ligger minst två kilometer från bostaden. Avdraget gäller kostnaden för det billigaste färdsättet.
- Pendlar du med bil får du avdrag för kostnaden över 10 000 kronor om avståndet är minst fem kilometer och du tjänar minst två timmar per dag på att ta bilen jämfört med att åka kollektivt. Eller om det saknas kollektivtrafik och avståndet är minst två kilometer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet
Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
Därför får vi sömnbrist
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Gå ut på morgon och förmiddag
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Så påverkas människan av för lite sömn
- Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
- Man känner sig tröttare.
- Förmågan att lära sig nya saker minskar.
- Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
- Vi blir mer lätt distraherade.
- Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
- Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.
Det här ska du göra för att sova gott
- Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
- Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
- Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
- Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
- Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
- Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
- Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
- Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
- Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
- Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
- Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
- Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
- Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
- Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
- Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
- Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
