Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Därför ska du anställa en pendlare

Tror du att det är en nackdel att ha medarbetare som bor på annan ort? Tänk om! Här är 7 skäl till varför varje chef borde be personalen att pendla.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Kommer förberedd

Oavsett om pendlaren i fråga tar sig till jobbet med bil, buss eller tåg så innebär transporten tid som den som bor nära jobbet ofta inte har. På bussen och tåget finns kanske till och med möjlighet att sätta på datorn eller att gå igenom mejlen i mobilen. Men även bilisten kan starta arbetsdagen och få igång jobbhjärnan redan i kärran. En pendlare är därför ofta förberedd på morgonmötet.

Läs mer: 7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Jobbar längre dagar

Vare sig man vill eller inte blir ens dagar ofta extra långa som pendlare. Man är ju så illa tvungen att lägga tid på att ta sig till och från jobbet. Det är därför inte ovanligt att din resande medarbetare jobbar fler timmar än den som har cykel- eller gångavstånd till jobbet.

Läs mer: Att pendla är att dö en smula

Är effektiv

Eftersom passageraren alltid har en tid att passa sitter han eller hon sällan och maskar eller skjuter upp sina arbetsuppgifter tills eftermiddagen övergår i kväll. Precis som alla andra vill pendlaren hem och ser därför till att få jobbet gjort innan det är dags att kila till bussen.

Pigg och utsövd

Trots att pendlaren i regel har tidigare morgnar än andra har denne – förutsatt att hen inte kör bil – tid för en tupplur både till och från jobbet. När tiden inte läggs på att jobba.

Kommer i tid

Tro det eller ej men den ständiga oron över inställda turer eller trafikköer gör att pendlaren nästan alltid kommer i tid och till och med tidigt till kontoret. Resenären räknar aldrig med att tåget går som just tåget …

Kör igång direkt

Pendlaren har, som sagt, redan fått igång hjärnan i arbetsläge. Utöver det förspills inte första halvtimmen på jobbet med att hämta kaffe – det har pendlaren redan druckit på bussen.

Stressar inte upp sig

En jobbresa med ett inställt flyg, ett tåg som står stilla eller en buss som lyser med sin frånvaro är inget som hetsar upp en van pendlare. Det är vardag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland