Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Släpp semesterns alkoholvanor

Under semestern dricker vi både mer och oftare. Enligt en undersökning vi låtit göra dricker många så mycket att de ifrågasätter sina egna vanor. Men det finns bra sätt att dra ner på sin konsumtion och inte ta med sina sommarvanor in i hösten, skriver Karin Hagman, vd för IQ.
Publicerad
Colourbox
Var tredje svensk drack alkohol tre till fyra dagar i veckan under sommarsemestern, visar IQ:s undersökning Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Enligt en undersökning som vi på IQ tagit fram med hjälp av Kantar Sifo drack drygt var tredje svensk alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern.

Det är inte konstigt att vi dricker mer alkohol när vi är lediga. Vi umgås mer med varandra, ofta över ett glas vin eller en öl, vi har färre tider att passa och färre förpliktelser. Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem. Men när hösten och vardagen är tillbaka kan det lätt bli så att våra semestervanor följer med.

För att behålla semesterkänslan blir det kanske några glas vin efter jobbet även i september och fler after work än vanligt i år för att du och kollegorna är vaccinerade? De flesta klarar av att på egen hand minska sin alkoholkonsumtion igen efter semestern, men inte alla. Det kan leda till problem, både på kort och lång sikt, och både för dig själv och personer i din omgivning.

Att gå in i semesterläge behöver inte vara ett problem

Vår undersökning visar alltså att var tredje svensk dricker alkohol tre till fyra dagar i veckan eller oftare under semestern. Och fler än var tionde drack så mycket att de ifrågasatt sina egna vanor. Lika många säger att de har påverkats negativt av andras alkoholkonsumtion under semestern.

Många upplever att alkohol kan sätta guldkant på såväl semester som vardag. Samtidigt vet vi att alkohol inte alltid bidrar till att göra varken vardag eller semester härligare. Därför är det viktigt att reflektera över sina egna alkoholvanor och hur de påverkar dig själv och personer i din omgivning.

Vill du dra ner på din konsumtion? Här är mina tips:

  1. Fundera över varför du vill dricka mindre. Vad skulle bli bättre då?
  2. Sätt upp ett mål för hur du vill dricka, till exempel antal glas per vecka.
  3. Skriv ner dag för dag hur du dricker, så får du en bild av i vilka situationer du dricker och hur mycket det blir. Utvärdera efter ett par veckor.

Om det är svårt att skära ner på konsumtionen på egen hand finns det bra hjälp att få. Vi på IQ har Alkoholprofilen, ett digitalt självtest där du enkelt och anonymt kan få koll på dina alkoholvanor och tips för att förändra dem. Mer stöd finns hos Alkoholhjälpen, 1177 Vårdguiden eller Alkohollinjen.

Genom att reflektera över hur vi dricker och umgås runt alkohol minskar risken för att vi själva eller någon vi tycker om far illa. Låt oss sikta på en höst med ett smartare förhållningssätt till alkohol.

Karin Hagman, vd IQ, som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget.

Tidigare debattartiklar hittar du här.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
lina.bjork@kollega.se  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Förkorta arbetstiden – men använd rätt modell

Kortare arbetstid är bra för hälsan. Men en modell som fungerar inom industrin kanske inte får samma effekt i vården. Vi måste tänka bredare än sex timmars arbetsdagar, skriver Emelie Utas.
Publicerad 6 maj 2025, kl 09:15
Hand skriver på ett schema på datorn
Det är dags att ta fram flexiblare modeller för kortad arbetstid, skriver Emelie Utas. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den traditionella åttatimmarsdagen har länge setts som en självklarhet, men i takt med ökad stress och utbrändhet är det dags att omvärdera den. Förkortad arbetstid är en lösning som både förbättrar livskvaliteten och kan gynna produktiviteten. Men det måste ske på rätt sätt – en modell som fungerar i industrin kanske inte passar i vården. Därför bör vi tänka bredare än enbart sex timmars arbetsdag. 

Kortare arbetstid ger anställda mer tid till familj, återhämtning och fritidsaktiviteter. Studier visar att längre återhämtningstid minskar stress och sjukskrivningar, vilket i sin tur kan sänka samhällets kostnader för ohälsa. I flera försök med sex timmars arbetsdag har anställda rapporterat ökad energi och välmående – och i vissa fall har produktiviteten till och med ökat trots färre arbetstimmar.

När arbetstiden minskar tvingas företag att prioritera 

Förkortad arbetstid kan även leda till effektivare arbetsdagar. När arbetstiden minskar tvingas företag och organisationer att prioritera bättre och skapa smartare arbetsflöden. Onödiga möten och ineffektivitet minskar, vilket gör att den faktiska arbetsprestationen per timme kan öka.

För yrken där arbete utförs i skift, som inom industrin, har sex timmars arbetsdag visat sig fungera väl utan att produktiviteten sjunker. Men det är inte en universallösning. Inom vård och omsorg, där arbetskraftsbrist redan är ett stort problem, kan en sådan förändring vara svår att genomföra. Kortare arbetspass innebär att fler anställda behövs för att täcka samma antal arbetstimmar, vilket kan bli en ekonomisk och logistisk utmaning. 

Här vore det mer effektivt att införa fyradagarsvecka med längre arbetspass, så att vårdpersonal får fler sammanhängande lediga dagar utan att vården riskerar att bli underbemannad. 

Hur ska då fyradagarsmodellen se ut? Är det meningen att personalen ska arbeta tio timmar fyra dagar i veckan? Då blir det samma kostnad för arbetsgivaren, men eventuellt svårt för anställda som har barn, till exempel med tanke på problem med barnomsorg. Om de ska jobba åtta timmar fyra dagar i veckan blir kostnaden större för arbetsgivarna, eftersom de då behöver täcka en femte dag med annan personal. 

Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt

Ett exempel på en möjlig kompromiss vore eventuellt en hybridlösning, där man kan anpassa schemat så att vissa anställda arbetar fyra dagar i veckan medan andra har en 32-timmarsvecka, med en modell roterar så att den extra dagen fördelas rättvist. På så sätt kan man möta behoven hos olika anställda och ta hänsyn till deras olika livssituationer. 

Sammanfattningsvis är frågan inte svartvit. Det är dags att förkorta arbetstiden, men lösningen kan inte se likadan ut överallt. Sex timmars arbetsdag passar vissa branscher, medan en fyradagarsvecka med längre pass kan vara bättre i vården. Det viktiga är att vi anpassar arbetstiden efter behoven – för ett friskare samhälle och en mer hållbar arbetsmarknad.

/Emelie Utas, vårdtagare inom hemtjänsten, bloggare, aktiv i föreningslivet och konstnär