Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Att pendla är att dö en smula. På riktigt. Forskning visar att pendlare är sjukare, tjockare och mer olyckliga än människor som tar sig till jobbet utan att behöva utsättas för pendlarnas vedermödor. Här är sju irritationsmoment som inte främjar hälsan.
Johanna Rovira Publicerad
Avgångstavla med inställda tåg.
Foto: Marcus Ericsson / TT

1. Mobilmarodörer. De dras till pendlarsträckorna, de där personerna som inte tycks inse att medpassagerarna inte är ett dugg intresserade av deras nya gardiner/förhållanden/något annat otroligt trivialt som alla i vagnen tvingas lyssna till. Det finns forskning som visar att vi blir mer frustrerade av att lyssna till ett mobilsamtal än ett vanligt eftersom vi bara hör ena parten i dialogen.

2. Andra irriterande ljud. Visst har man något överseende med folk som bara tjattrar, barn som skriker eller medpassagerare som knattrar alltför ihärdigt på sin laptop, men de utgör likväl irritationsmoment när man bespetsat sig på att ta en powernap på tåget. För att inte tala om medpassagerare som lyssnar på housemusik på hög volym i läckande hörlurar.

3. Hysteriska perrongbyten. Man kan inte riktigt släppa misstanken att det finns någon lustigkurre som piggar upp sina trista arbetsdagar genom att ropa ut perrongbyten i sista minuten. För det finns säkert en viss komik i att se horden trötta pendlare nästan trampa ner varandra i desperation att ta sig från perrong 3 till 18 med bara några minuters varsel.

4. Informationskaos. Med jämna mellanrum får informationstavlorna som annonserar ut avgångarna totalt spel och annonserar ut spöktåg på perronger som inte finns, på tider som verkar helt tagna ur luften och som absolut inte stämmer med de tider, perronger och tåg som den mystiska perrongrösten informerar om. Alla tider är preliminära och kan komma att ändras – jo, tjena. Pendlare är väl medvetna om att alla tågtider alltid är preliminära och med största sannolikhet kommer att ändras.

5. Manspreading. Det är absolut inte enbart ett manligt fenomen att sprida ut sin lekamen eller sina tillhörigheter över flera säten, det finns även kvinnor som anser att deras kollin förtjänar ett eget säte och suckar demonstrativt när någon trött pendlare är oförskämd nog att be om sittplats. Men somliga män verkar ha en föreställning om att det är just deras armar som behöver stöd eller deras långa ben som behöver sträckas ut på bekostnad av medpassagerarnas utrymme.

6. Lukten. Ett överfullt pendeltåg luktar. Äggsmörgåsar, inrökta kläder, dålig andedräkt och uppdukade hamburgermenyer prövar tålamodet och luktsinnet. Och skulle du mot förmodan hamna i en luktfri vagn kan du ge dig den på att någon medpassagerare börjar måla naglarna eller dränka in sig i stark parfym.

7. Cynismen. Pendling är förhärdande för själen. Passar man sig inte kan man glömma att tågolyckor faktiskt är djupt tragiska händelser, för alla inblandade, inte minst för offrens anhöriga och tågföraren. Förhärdade pendlare har dock hörts bli förargade över att olyckorna krockar med viktiga arbetsmöten/förskolehämtning/middagsplaner och andra eventuella evenemang som måste ställas in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.