Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Att pendla är att dö en smula. På riktigt. Forskning visar att pendlare är sjukare, tjockare och mer olyckliga än människor som tar sig till jobbet utan att behöva utsättas för pendlarnas vedermödor. Här är sju irritationsmoment som inte främjar hälsan.
Johanna Rovira Publicerad
Avgångstavla med inställda tåg.
Foto: Marcus Ericsson / TT

1. Mobilmarodörer. De dras till pendlarsträckorna, de där personerna som inte tycks inse att medpassagerarna inte är ett dugg intresserade av deras nya gardiner/förhållanden/något annat otroligt trivialt som alla i vagnen tvingas lyssna till. Det finns forskning som visar att vi blir mer frustrerade av att lyssna till ett mobilsamtal än ett vanligt eftersom vi bara hör ena parten i dialogen.

2. Andra irriterande ljud. Visst har man något överseende med folk som bara tjattrar, barn som skriker eller medpassagerare som knattrar alltför ihärdigt på sin laptop, men de utgör likväl irritationsmoment när man bespetsat sig på att ta en powernap på tåget. För att inte tala om medpassagerare som lyssnar på housemusik på hög volym i läckande hörlurar.

3. Hysteriska perrongbyten. Man kan inte riktigt släppa misstanken att det finns någon lustigkurre som piggar upp sina trista arbetsdagar genom att ropa ut perrongbyten i sista minuten. För det finns säkert en viss komik i att se horden trötta pendlare nästan trampa ner varandra i desperation att ta sig från perrong 3 till 18 med bara några minuters varsel.

4. Informationskaos. Med jämna mellanrum får informationstavlorna som annonserar ut avgångarna totalt spel och annonserar ut spöktåg på perronger som inte finns, på tider som verkar helt tagna ur luften och som absolut inte stämmer med de tider, perronger och tåg som den mystiska perrongrösten informerar om. Alla tider är preliminära och kan komma att ändras – jo, tjena. Pendlare är väl medvetna om att alla tågtider alltid är preliminära och med största sannolikhet kommer att ändras.

5. Manspreading. Det är absolut inte enbart ett manligt fenomen att sprida ut sin lekamen eller sina tillhörigheter över flera säten, det finns även kvinnor som anser att deras kollin förtjänar ett eget säte och suckar demonstrativt när någon trött pendlare är oförskämd nog att be om sittplats. Men somliga män verkar ha en föreställning om att det är just deras armar som behöver stöd eller deras långa ben som behöver sträckas ut på bekostnad av medpassagerarnas utrymme.

6. Lukten. Ett överfullt pendeltåg luktar. Äggsmörgåsar, inrökta kläder, dålig andedräkt och uppdukade hamburgermenyer prövar tålamodet och luktsinnet. Och skulle du mot förmodan hamna i en luktfri vagn kan du ge dig den på att någon medpassagerare börjar måla naglarna eller dränka in sig i stark parfym.

7. Cynismen. Pendling är förhärdande för själen. Passar man sig inte kan man glömma att tågolyckor faktiskt är djupt tragiska händelser, för alla inblandade, inte minst för offrens anhöriga och tågföraren. Förhärdade pendlare har dock hörts bli förargade över att olyckorna krockar med viktiga arbetsmöten/förskolehämtning/middagsplaner och andra eventuella evenemang som måste ställas in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.