Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Att pendla är att dö en smula. På riktigt. Forskning visar att pendlare är sjukare, tjockare och mer olyckliga än människor som tar sig till jobbet utan att behöva utsättas för pendlarnas vedermödor. Här är sju irritationsmoment som inte främjar hälsan.
Johanna Rovira Publicerad 20 mars 2017, kl 15:36
Avgångstavla med inställda tåg.
Foto: Marcus Ericsson / TT

1. Mobilmarodörer. De dras till pendlarsträckorna, de där personerna som inte tycks inse att medpassagerarna inte är ett dugg intresserade av deras nya gardiner/förhållanden/något annat otroligt trivialt som alla i vagnen tvingas lyssna till. Det finns forskning som visar att vi blir mer frustrerade av att lyssna till ett mobilsamtal än ett vanligt eftersom vi bara hör ena parten i dialogen.

2. Andra irriterande ljud. Visst har man något överseende med folk som bara tjattrar, barn som skriker eller medpassagerare som knattrar alltför ihärdigt på sin laptop, men de utgör likväl irritationsmoment när man bespetsat sig på att ta en powernap på tåget. För att inte tala om medpassagerare som lyssnar på housemusik på hög volym i läckande hörlurar.

3. Hysteriska perrongbyten. Man kan inte riktigt släppa misstanken att det finns någon lustigkurre som piggar upp sina trista arbetsdagar genom att ropa ut perrongbyten i sista minuten. För det finns säkert en viss komik i att se horden trötta pendlare nästan trampa ner varandra i desperation att ta sig från perrong 3 till 18 med bara några minuters varsel.

4. Informationskaos. Med jämna mellanrum får informationstavlorna som annonserar ut avgångarna totalt spel och annonserar ut spöktåg på perronger som inte finns, på tider som verkar helt tagna ur luften och som absolut inte stämmer med de tider, perronger och tåg som den mystiska perrongrösten informerar om. Alla tider är preliminära och kan komma att ändras – jo, tjena. Pendlare är väl medvetna om att alla tågtider alltid är preliminära och med största sannolikhet kommer att ändras.

5. Manspreading. Det är absolut inte enbart ett manligt fenomen att sprida ut sin lekamen eller sina tillhörigheter över flera säten, det finns även kvinnor som anser att deras kollin förtjänar ett eget säte och suckar demonstrativt när någon trött pendlare är oförskämd nog att be om sittplats. Men somliga män verkar ha en föreställning om att det är just deras armar som behöver stöd eller deras långa ben som behöver sträckas ut på bekostnad av medpassagerarnas utrymme.

6. Lukten. Ett överfullt pendeltåg luktar. Äggsmörgåsar, inrökta kläder, dålig andedräkt och uppdukade hamburgermenyer prövar tålamodet och luktsinnet. Och skulle du mot förmodan hamna i en luktfri vagn kan du ge dig den på att någon medpassagerare börjar måla naglarna eller dränka in sig i stark parfym.

7. Cynismen. Pendling är förhärdande för själen. Passar man sig inte kan man glömma att tågolyckor faktiskt är djupt tragiska händelser, för alla inblandade, inte minst för offrens anhöriga och tågföraren. Förhärdade pendlare har dock hörts bli förargade över att olyckorna krockar med viktiga arbetsmöten/förskolehämtning/middagsplaner och andra eventuella evenemang som måste ställas in.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.