Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

Tänk dig noga för innan du baktalar chefen eller din arbetsgivare på tunnelbanan eller på Facebook – gnäll och skitsnack kan göra att du bryter mot lojalitetsplikten och att du blir av med jobbet.
Publicerad
Man sitter i telefon på bussen.
Klarar du av dina jobbsamtal på väg till jobbet? Eller ventilerar du en stressig dag på bussen hem? Tänk på att skitsnack om din arbetsgivare kan vara brott mot lojalitetsplikten och kan leda till uppsägning. Foto: Syda Productions/Colourbox

– Det här är en levande fråga även om naiviteten kring sociala medier numera har minskat. I dag vet de flesta att det inte går att skriva vad som helst på öppna medier som Facebook och Twitter eftersom det kan få stor spridning. Det som skrivs är till skillnad från det som sägs också lättare att bevisa om det blir en tvist. I värsta fall kan det leda till att du betraktas som illojal mot din arbetsgivare och riskerar uppsägning, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Det gäller också att hålla tand för tunga när du pratar i mobilen i offentlig miljö. Enligt en brittisk undersökning, från mobilföretaget O2, lyssnar åtta av tio medresenärer på ditt mobilsamtal i kollektivtrafiken. Men inte nog med det. Cirka 40 procent av dessa tjuvlyssnare är beredda att avslöja detaljer om det du diskuterat på sin Facebook eller Twitter.

Vanligast är att medresenärer spetsar öronen vid jobbrelaterat skvaller, lönediskussioner eller när mobilprataren ror en viktig affärsuppgörelse i hamn. Och det här kan få förödande konsekvenser eftersom det innebär att du riskerar att bryta mot lojalitetsprincipen som gäller för privata företag.

En tumregel är att ju högre ställning du har i ett företag desto högre är kraven på din lojalitet.

– Lojalitetsplikten bygger på en ömsesidig princip. Å ena sidan är du som arbetstagare skyldig att sätta arbetsgivarens intressen främst. Då gäller det att inte avslöja affärshemligheter eller tala illa om verksamheten. Arbetsgivaren har å andra sidan skyldighet att rehabilitera anställda som varit sjuka och låta äldre personal få mindre betungande uppdrag, framhåller Martin Wästfelt.

Men var går egentligen gränsen mellan yttrandefrihet och den så kallade lojalitetsplikten? Vi lever väl i ett fritt land?

– Tanken med lojalitetsprincipen är att du i första hand ska ta upp eventuella missförhållanden direkt med arbetsgivaren och försöka påverka deras agerande. Kritiken ska inte torgföras på allmän plats, säger Martin Wästfelt.

För fem år sedan stämde Unionen callcenterföretaget Go Excellent i Piteå som sparkade två anställda efter en diskussion på Facebook. Bland annat citerades artisten Yngvie Malmsteens uttalande "Unleash the fucking fury", som sannolikt syftade till en flygresa där Malmsten gick bärsärkargång. Personer på företaget uppgav att de uppfattade Facebook-skriverierna som regelrätta hot, både mot dem själva, men även mot företaget.

Fallet ledde till förlikning och Go Excellent gick med på förlikning samt erbjöd de spakade 300 000 kr i sammanlagd ersättning.

Några liknande fall som lett till uppmärksamhet har därefter inte inträffat för Unionens medlemmar.

Martin Wästfelt menar generellt att det gäller att tänka efter innan du talar vitt och brett i telefon eller postar ett inlägg om din chef eller arbetsgivare.

– Lojalitetsprincipen gäller åt båda håll och så länge vi vill att arbetsgivarna ska ta itu med kränkande särbehandlingar, rehabilitering och ha en omfattande omplaceringsskyldighet behöver vi värna lojalitetsprincipen.

Gertrud Dahlberg​

Lojalitetsplikt och yttrandefrihet

För anställda i privata företag gäller en lojalitetsplikt mot arbetsgivare. Bryter du mot den och på något vis skadar företaget eller dess varumärke, så bryter du mot anställningskontraktet, vilket kan vara grund för uppsägning.

Statligt anställda omfattas också av lojalitetsplikten mot sin arbetsgivare. Men eftersom arbetsgivaren är lika med staten och därmed allmänheten, så blir den grundlagsstadgade yttrandefriheten en del av anställningsförhållandet. Det minskar betydelsen av lojalitetsplikten.

SvD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.