Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

Tänk dig noga för innan du baktalar chefen eller din arbetsgivare på tunnelbanan eller på Facebook – gnäll och skitsnack kan göra att du bryter mot lojalitetsplikten och att du blir av med jobbet.
Publicerad 7 mars 2017, kl 14:18
Man sitter i telefon på bussen.
Klarar du av dina jobbsamtal på väg till jobbet? Eller ventilerar du en stressig dag på bussen hem? Tänk på att skitsnack om din arbetsgivare kan vara brott mot lojalitetsplikten och kan leda till uppsägning. Foto: Syda Productions/Colourbox

– Det här är en levande fråga även om naiviteten kring sociala medier numera har minskat. I dag vet de flesta att det inte går att skriva vad som helst på öppna medier som Facebook och Twitter eftersom det kan få stor spridning. Det som skrivs är till skillnad från det som sägs också lättare att bevisa om det blir en tvist. I värsta fall kan det leda till att du betraktas som illojal mot din arbetsgivare och riskerar uppsägning, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Det gäller också att hålla tand för tunga när du pratar i mobilen i offentlig miljö. Enligt en brittisk undersökning, från mobilföretaget O2, lyssnar åtta av tio medresenärer på ditt mobilsamtal i kollektivtrafiken. Men inte nog med det. Cirka 40 procent av dessa tjuvlyssnare är beredda att avslöja detaljer om det du diskuterat på sin Facebook eller Twitter.

Vanligast är att medresenärer spetsar öronen vid jobbrelaterat skvaller, lönediskussioner eller när mobilprataren ror en viktig affärsuppgörelse i hamn. Och det här kan få förödande konsekvenser eftersom det innebär att du riskerar att bryta mot lojalitetsprincipen som gäller för privata företag.

En tumregel är att ju högre ställning du har i ett företag desto högre är kraven på din lojalitet.

– Lojalitetsplikten bygger på en ömsesidig princip. Å ena sidan är du som arbetstagare skyldig att sätta arbetsgivarens intressen främst. Då gäller det att inte avslöja affärshemligheter eller tala illa om verksamheten. Arbetsgivaren har å andra sidan skyldighet att rehabilitera anställda som varit sjuka och låta äldre personal få mindre betungande uppdrag, framhåller Martin Wästfelt.

Men var går egentligen gränsen mellan yttrandefrihet och den så kallade lojalitetsplikten? Vi lever väl i ett fritt land?

– Tanken med lojalitetsprincipen är att du i första hand ska ta upp eventuella missförhållanden direkt med arbetsgivaren och försöka påverka deras agerande. Kritiken ska inte torgföras på allmän plats, säger Martin Wästfelt.

För fem år sedan stämde Unionen callcenterföretaget Go Excellent i Piteå som sparkade två anställda efter en diskussion på Facebook. Bland annat citerades artisten Yngvie Malmsteens uttalande "Unleash the fucking fury", som sannolikt syftade till en flygresa där Malmsten gick bärsärkargång. Personer på företaget uppgav att de uppfattade Facebook-skriverierna som regelrätta hot, både mot dem själva, men även mot företaget.

Fallet ledde till förlikning och Go Excellent gick med på förlikning samt erbjöd de spakade 300 000 kr i sammanlagd ersättning.

Några liknande fall som lett till uppmärksamhet har därefter inte inträffat för Unionens medlemmar.

Martin Wästfelt menar generellt att det gäller att tänka efter innan du talar vitt och brett i telefon eller postar ett inlägg om din chef eller arbetsgivare.

– Lojalitetsprincipen gäller åt båda håll och så länge vi vill att arbetsgivarna ska ta itu med kränkande särbehandlingar, rehabilitering och ha en omfattande omplaceringsskyldighet behöver vi värna lojalitetsprincipen.

Gertrud Dahlberg

Lojalitetsplikt och yttrandefrihet

För anställda i privata företag gäller en lojalitetsplikt mot arbetsgivare. Bryter du mot den och på något vis skadar företaget eller dess varumärke, så bryter du mot anställningskontraktet, vilket kan vara grund för uppsägning.

Statligt anställda omfattas också av lojalitetsplikten mot sin arbetsgivare. Men eftersom arbetsgivaren är lika med staten och därmed allmänheten, så blir den grundlagsstadgade yttrandefriheten en del av anställningsförhållandet. Det minskar betydelsen av lojalitetsplikten.

SvD

Arbetsrätt

Undantag i las missgynnade äldre på Stampen

Nya las är tandlös och bäddar för ålderism. Det menar anställda på Stampen, där hälften av de uppsagda Unionenmedlemmarna på annonsavdelningen är över 50 år.
Johanna Rovira Publicerad 20 november 2023, kl 06:01
Stampen-huset i centrala Göteborg. Fasadbild.
Undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta missgynna äldre och andra utsatta grupper, menar Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen. Foto: Björn Larsson Roswall/TT.

När lagen om anställningsskydd, las, gjordes om, var det många som befarade att undantagsregeln, skulle kunna missbrukas av arbetsgivarna. Nu får kritikerna vatten på sin kvarn. Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen Media AB menar att hans arbetsgivare plockade russinen ur kakan när företaget på grund av sparkrav sade upp personal. 

–  På Stampen Media AB fick 39 Unionenmedlemmar gå med kort varsel på grund av arbetsbrist. När jag tittar på åldersspannet bland säljarna är 65 procent av de som fick sluta över 40 år. Hälften är över 50.

Dimce Storm.

Eftersom medlemmarna var anställda på olika så kallade driftsenheter (adresser), kunde arbetsgivarna göra tre undantag från turordningsregeln, först in, sist ut, på varje driftsenhet. På en driftsenhet valde Stampen alternativet att plocka bort 15 procent av de som varslats från listan och kunde därför undanta fyra personer från turordningen. 

– Vips kom man åt dem som jobbat i 25-30 år. Många av medlemmarna anser att nya las är fullständigt tandlös och inte är till någon nytta när arbetsgivarna får göra på det här sättet, säger Dimce Storm.  

–  Medlemmar har uttryckt oro kring sitt fortsatta arbetsliv. De undrar hur det ska gå till att jobba till 67, när det saknas anställningstrygghet och när de tvingas lämna jobbet efter så många år i företaget - när företaget kan välja bort medarbetare utan saklig grund, säger Dimce Storm, som också är ledamot i Unionen Göteborgs regionstyrelse. 

Vill se hårdare tag mot ålderism

Dimce Storm pläderade tillsammans med en annan styrelseledamot i Göteborg, Roberto Bastiancich, nyligen på Unionens kongress, att förbundet behöver göra mer för att stävja den ökande åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. En utveckling som går stick i stäv mot kravet att vi ska jobba allt längre upp i åldrarna. 

–  Sverige är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder, visar forskning. Ålderism är ett stort samhällsproblem och det kommer att komma fler exempel som Stampen framöver. Unionen kan och ska göra mer i denna fråga. Jag vägrar tro att vi inte kan göra mer, säger Roberto Bastiancich. 

Både han och Dimce Storm menar att undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta utnyttjas för att missgynna framför allt äldre, men även andra utsatta grupper.  De befarar också att en tystnadskultur brer ut sig bland anställda. 

–  Ingen vågar stå upp för något längre. Arbetsgivaren kan göra sig av med oönskade medlemmar och behöver inte förklara sig. Detta undantag är djävulens påfund, säger Dimce Storm. 

Turordning enligt las

  • Arbetsgivare kan numer undanta tre personer från turordningen vid  nedskärning på grund av arbetsbrist. 
  • För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ett alternativ: 15 procent av de varslade kan undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.
  • Tidigare fick arbetsgivare med max tio anställda undanta högst två medarbetare från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.