Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

Tänk dig noga för innan du baktalar chefen eller din arbetsgivare på tunnelbanan eller på Facebook – gnäll och skitsnack kan göra att du bryter mot lojalitetsplikten och att du blir av med jobbet.
Publicerad
Man sitter i telefon på bussen.
Klarar du av dina jobbsamtal på väg till jobbet? Eller ventilerar du en stressig dag på bussen hem? Tänk på att skitsnack om din arbetsgivare kan vara brott mot lojalitetsplikten och kan leda till uppsägning. Foto: Syda Productions/Colourbox

– Det här är en levande fråga även om naiviteten kring sociala medier numera har minskat. I dag vet de flesta att det inte går att skriva vad som helst på öppna medier som Facebook och Twitter eftersom det kan få stor spridning. Det som skrivs är till skillnad från det som sägs också lättare att bevisa om det blir en tvist. I värsta fall kan det leda till att du betraktas som illojal mot din arbetsgivare och riskerar uppsägning, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Det gäller också att hålla tand för tunga när du pratar i mobilen i offentlig miljö. Enligt en brittisk undersökning, från mobilföretaget O2, lyssnar åtta av tio medresenärer på ditt mobilsamtal i kollektivtrafiken. Men inte nog med det. Cirka 40 procent av dessa tjuvlyssnare är beredda att avslöja detaljer om det du diskuterat på sin Facebook eller Twitter.

Vanligast är att medresenärer spetsar öronen vid jobbrelaterat skvaller, lönediskussioner eller när mobilprataren ror en viktig affärsuppgörelse i hamn. Och det här kan få förödande konsekvenser eftersom det innebär att du riskerar att bryta mot lojalitetsprincipen som gäller för privata företag.

En tumregel är att ju högre ställning du har i ett företag desto högre är kraven på din lojalitet.

– Lojalitetsplikten bygger på en ömsesidig princip. Å ena sidan är du som arbetstagare skyldig att sätta arbetsgivarens intressen främst. Då gäller det att inte avslöja affärshemligheter eller tala illa om verksamheten. Arbetsgivaren har å andra sidan skyldighet att rehabilitera anställda som varit sjuka och låta äldre personal få mindre betungande uppdrag, framhåller Martin Wästfelt.

Men var går egentligen gränsen mellan yttrandefrihet och den så kallade lojalitetsplikten? Vi lever väl i ett fritt land?

– Tanken med lojalitetsprincipen är att du i första hand ska ta upp eventuella missförhållanden direkt med arbetsgivaren och försöka påverka deras agerande. Kritiken ska inte torgföras på allmän plats, säger Martin Wästfelt.

För fem år sedan stämde Unionen callcenterföretaget Go Excellent i Piteå som sparkade två anställda efter en diskussion på Facebook. Bland annat citerades artisten Yngvie Malmsteens uttalande "Unleash the fucking fury", som sannolikt syftade till en flygresa där Malmsten gick bärsärkargång. Personer på företaget uppgav att de uppfattade Facebook-skriverierna som regelrätta hot, både mot dem själva, men även mot företaget.

Fallet ledde till förlikning och Go Excellent gick med på förlikning samt erbjöd de spakade 300 000 kr i sammanlagd ersättning.

Några liknande fall som lett till uppmärksamhet har därefter inte inträffat för Unionens medlemmar.

Martin Wästfelt menar generellt att det gäller att tänka efter innan du talar vitt och brett i telefon eller postar ett inlägg om din chef eller arbetsgivare.

– Lojalitetsprincipen gäller åt båda håll och så länge vi vill att arbetsgivarna ska ta itu med kränkande särbehandlingar, rehabilitering och ha en omfattande omplaceringsskyldighet behöver vi värna lojalitetsprincipen.

Gertrud Dahlberg

Lojalitetsplikt och yttrandefrihet

För anställda i privata företag gäller en lojalitetsplikt mot arbetsgivare. Bryter du mot den och på något vis skadar företaget eller dess varumärke, så bryter du mot anställningskontraktet, vilket kan vara grund för uppsägning.

Statligt anställda omfattas också av lojalitetsplikten mot sin arbetsgivare. Men eftersom arbetsgivaren är lika med staten och därmed allmänheten, så blir den grundlagsstadgade yttrandefriheten en del av anställningsförhållandet. Det minskar betydelsen av lojalitetsplikten.

SvD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.