Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Sociala medier kan ge din karriär en rejäl skjuts framåt. Eller sänka den helt – en ogenomtänkt kommentar på Facebook kan till och med betyda slutet på din anställning. Här är statusuppdateringarna du till varje pris bör undvika.
Petra Rendik Publicerad
Maxx-Studio/Colourbox.com
Tänk efter både en och två gånger innan du skriver negativt om jobbet i sociala medier. Maxx-Studio/Colourbox.com

 

Status 1

”Mycket snack och lite verkstad hos vissa på jobbet. Tröttsamt!”

Kommentar:
Ni verkar ha ett arbetsmiljöproblem hos er på jobbet. Kommentaren kan inte få dig uppsagd men den är olämplig och kan gränsa till nätmobbning. Självklart ska du få uttrycka dina åsikter i en personlig sfär men text på webben kan bli hårdare än det var tänkt och missuppfattningarna kan bli många och leda till dålig stämning.

Läs mer: Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

 

Status 2

”Man kanske skulle säga upp sig från det här slavjobbet och dra till Maldiverna i vinter”

Kommentar:
Utöver att det är olämpligt att proklamera offentligt att du har ett ”slavjobb” kan chefen inte hävda att ditt allmänna uttalande på Facebook är en uppsägning. Det går inte att säga upp sig i allmänna ordalag i sociala medier, en uppsägning ska riktas direkt till arbetsgivaren eller representant för denne. Men skickar du ett meddelande direkt till chefen där du säger att du vill sluta så är det bindande. Ångrar du dig måste du göra det snabbt.

Läs mer: Tänk efter före - du lägger ut allt på nätet

 

Status 3

”Fick det bekräftat igen, chefen är en idiot”

Kommentar:
Nu är du ute på djupt vatten. Skulle din chef se kommentaren kan det hända att du blir uppringd för att få veta att du inte längre är välkommen till jobbet mer. Sedan beror det naturligtvis på i vilket sammanhang som detta skrevs. Tumregeln är att du i första hand ska framföra kritiska synpunkter på din chef direkt till denne. Den här typen av kommunikation ska ske på jobbet, inte i sociala medier.

Läs mer: Många pratar jobb i sociala medier

 

Status 4

”Sålde nyss en bil. Dagens utmaning: visa kunden var gaspedalen satt”.

Kommentar:
Du försöker vara rolig, vi fattar. Men står det i din profil var du jobbar kan den här statusuppdateringen ge en dålig bild av företaget. Så arbetsgivaren kan mycket väl ha synpunkter. Men denne ska också göra företagets värderingar tydliga för medarbetarna. Skulle du få flera tillrättavisningar utan att bättra dig kan det vara en grund för att bli uppsagd.

 

Status 5

"Yes, kammade hem fetaste kontraktet idag, snart rullar miljonerna in".

Kommentar:
Det är inte säkert att ditt företag vill att den här informationen sprids till höger och vänster. Det kan vara företagshemligheter som arbetsgivaren vill skydda. Bra att tänka på är att kundnamn ibland kan vara sekretessbelagda.

 

Status 6

”Vilken fest! Glad i dag att jag redan hade 'sjukskrivit' mig …"

Kommentar:
Inte okej på långa vägar och kan vara skäl för uppsägning. Är du hemma för influensan så kan det vara svårt att förklara hur du orkade festa loss natten lång.

 

Status 7

”Så trött på alla som hela tiden vabbar!!”

Kommentar:
Känner du att din arbetsbelastning blir högre för att kollegan är hemma med sjukt barn, ta upp det med chefen i stället för att gnälla på Facebook. Är du chef som har åsikter om medarbetarnas vabbande så ser det illa ut. Den här typen av kommentarer kan anses vara direkt diskriminerande.

Tänk på:

  • Är din profil öppen för alla?
  • Är du vän med din chef?
  • Står det var du jobbar?
  • Vilka bilder lägger du ut?
  • Vilka sidor gilla jag?
  • Har du en jobbprofil?
  • Kommenterar du händelser på jobbet?
  • Använder du Facebook i jobbet?
  • Vilka grupper är du med i?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.