Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Sociala medier kan ge din karriär en rejäl skjuts framåt. Eller sänka den helt – en ogenomtänkt kommentar på Facebook kan till och med betyda slutet på din anställning. Här är statusuppdateringarna du till varje pris bör undvika.
Petra Rendik Publicerad
Maxx-Studio/Colourbox.com
Tänk efter både en och två gånger innan du skriver negativt om jobbet i sociala medier. Maxx-Studio/Colourbox.com

 

Status 1

”Mycket snack och lite verkstad hos vissa på jobbet. Tröttsamt!”

Kommentar:
Ni verkar ha ett arbetsmiljöproblem hos er på jobbet. Kommentaren kan inte få dig uppsagd men den är olämplig och kan gränsa till nätmobbning. Självklart ska du få uttrycka dina åsikter i en personlig sfär men text på webben kan bli hårdare än det var tänkt och missuppfattningarna kan bli många och leda till dålig stämning.

Läs mer: Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

 

Status 2

”Man kanske skulle säga upp sig från det här slavjobbet och dra till Maldiverna i vinter”

Kommentar:
Utöver att det är olämpligt att proklamera offentligt att du har ett ”slavjobb” kan chefen inte hävda att ditt allmänna uttalande på Facebook är en uppsägning. Det går inte att säga upp sig i allmänna ordalag i sociala medier, en uppsägning ska riktas direkt till arbetsgivaren eller representant för denne. Men skickar du ett meddelande direkt till chefen där du säger att du vill sluta så är det bindande. Ångrar du dig måste du göra det snabbt.

Läs mer: Tänk efter före - du lägger ut allt på nätet

 

Status 3

”Fick det bekräftat igen, chefen är en idiot”

Kommentar:
Nu är du ute på djupt vatten. Skulle din chef se kommentaren kan det hända att du blir uppringd för att få veta att du inte längre är välkommen till jobbet mer. Sedan beror det naturligtvis på i vilket sammanhang som detta skrevs. Tumregeln är att du i första hand ska framföra kritiska synpunkter på din chef direkt till denne. Den här typen av kommunikation ska ske på jobbet, inte i sociala medier.

Läs mer: Många pratar jobb i sociala medier

 

Status 4

”Sålde nyss en bil. Dagens utmaning: visa kunden var gaspedalen satt”.

Kommentar:
Du försöker vara rolig, vi fattar. Men står det i din profil var du jobbar kan den här statusuppdateringen ge en dålig bild av företaget. Så arbetsgivaren kan mycket väl ha synpunkter. Men denne ska också göra företagets värderingar tydliga för medarbetarna. Skulle du få flera tillrättavisningar utan att bättra dig kan det vara en grund för att bli uppsagd.

 

Status 5

"Yes, kammade hem fetaste kontraktet idag, snart rullar miljonerna in".

Kommentar:
Det är inte säkert att ditt företag vill att den här informationen sprids till höger och vänster. Det kan vara företagshemligheter som arbetsgivaren vill skydda. Bra att tänka på är att kundnamn ibland kan vara sekretessbelagda.

 

Status 6

”Vilken fest! Glad i dag att jag redan hade 'sjukskrivit' mig …"

Kommentar:
Inte okej på långa vägar och kan vara skäl för uppsägning. Är du hemma för influensan så kan det vara svårt att förklara hur du orkade festa loss natten lång.

 

Status 7

”Så trött på alla som hela tiden vabbar!!”

Kommentar:
Känner du att din arbetsbelastning blir högre för att kollegan är hemma med sjukt barn, ta upp det med chefen i stället för att gnälla på Facebook. Är du chef som har åsikter om medarbetarnas vabbande så ser det illa ut. Den här typen av kommentarer kan anses vara direkt diskriminerande.

Tänk på:

  • Är din profil öppen för alla?
  • Är du vän med din chef?
  • Står det var du jobbar?
  • Vilka bilder lägger du ut?
  • Vilka sidor gilla jag?
  • Har du en jobbprofil?
  • Kommenterar du händelser på jobbet?
  • Använder du Facebook i jobbet?
  • Vilka grupper är du med i?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen