Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Sociala medier kan ge din karriär en rejäl skjuts framåt. Eller sänka den helt – en ogenomtänkt kommentar på Facebook kan till och med betyda slutet på din anställning. Här är statusuppdateringarna du till varje pris bör undvika.
Petra Rendik Publicerad
Maxx-Studio/Colourbox.com
Tänk efter både en och två gånger innan du skriver negativt om jobbet i sociala medier. Maxx-Studio/Colourbox.com

 

Status 1

”Mycket snack och lite verkstad hos vissa på jobbet. Tröttsamt!”

Kommentar:
Ni verkar ha ett arbetsmiljöproblem hos er på jobbet. Kommentaren kan inte få dig uppsagd men den är olämplig och kan gränsa till nätmobbning. Självklart ska du få uttrycka dina åsikter i en personlig sfär men text på webben kan bli hårdare än det var tänkt och missuppfattningarna kan bli många och leda till dålig stämning.

Läs mer: Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

 

Status 2

”Man kanske skulle säga upp sig från det här slavjobbet och dra till Maldiverna i vinter”

Kommentar:
Utöver att det är olämpligt att proklamera offentligt att du har ett ”slavjobb” kan chefen inte hävda att ditt allmänna uttalande på Facebook är en uppsägning. Det går inte att säga upp sig i allmänna ordalag i sociala medier, en uppsägning ska riktas direkt till arbetsgivaren eller representant för denne. Men skickar du ett meddelande direkt till chefen där du säger att du vill sluta så är det bindande. Ångrar du dig måste du göra det snabbt.

Läs mer: Tänk efter före - du lägger ut allt på nätet

 

Status 3

”Fick det bekräftat igen, chefen är en idiot”

Kommentar:
Nu är du ute på djupt vatten. Skulle din chef se kommentaren kan det hända att du blir uppringd för att få veta att du inte längre är välkommen till jobbet mer. Sedan beror det naturligtvis på i vilket sammanhang som detta skrevs. Tumregeln är att du i första hand ska framföra kritiska synpunkter på din chef direkt till denne. Den här typen av kommunikation ska ske på jobbet, inte i sociala medier.

Läs mer: Många pratar jobb i sociala medier

 

Status 4

”Sålde nyss en bil. Dagens utmaning: visa kunden var gaspedalen satt”.

Kommentar:
Du försöker vara rolig, vi fattar. Men står det i din profil var du jobbar kan den här statusuppdateringen ge en dålig bild av företaget. Så arbetsgivaren kan mycket väl ha synpunkter. Men denne ska också göra företagets värderingar tydliga för medarbetarna. Skulle du få flera tillrättavisningar utan att bättra dig kan det vara en grund för att bli uppsagd.

 

Status 5

"Yes, kammade hem fetaste kontraktet idag, snart rullar miljonerna in".

Kommentar:
Det är inte säkert att ditt företag vill att den här informationen sprids till höger och vänster. Det kan vara företagshemligheter som arbetsgivaren vill skydda. Bra att tänka på är att kundnamn ibland kan vara sekretessbelagda.

 

Status 6

”Vilken fest! Glad i dag att jag redan hade 'sjukskrivit' mig …"

Kommentar:
Inte okej på långa vägar och kan vara skäl för uppsägning. Är du hemma för influensan så kan det vara svårt att förklara hur du orkade festa loss natten lång.

 

Status 7

”Så trött på alla som hela tiden vabbar!!”

Kommentar:
Känner du att din arbetsbelastning blir högre för att kollegan är hemma med sjukt barn, ta upp det med chefen i stället för att gnälla på Facebook. Är du chef som har åsikter om medarbetarnas vabbande så ser det illa ut. Den här typen av kommentarer kan anses vara direkt diskriminerande.

Tänk på:

  • Är din profil öppen för alla?
  • Är du vän med din chef?
  • Står det var du jobbar?
  • Vilka bilder lägger du ut?
  • Vilka sidor gilla jag?
  • Har du en jobbprofil?
  • Kommenterar du händelser på jobbet?
  • Använder du Facebook i jobbet?
  • Vilka grupper är du med i?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.