Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 säkra sätt att göra bort sig på Facebook

Sociala medier kan ge din karriär en rejäl skjuts framåt. Eller sänka den helt – en ogenomtänkt kommentar på Facebook kan till och med betyda slutet på din anställning. Här är statusuppdateringarna du till varje pris bör undvika.
Petra Rendik Publicerad
Maxx-Studio/Colourbox.com
Tänk efter både en och två gånger innan du skriver negativt om jobbet i sociala medier. Maxx-Studio/Colourbox.com

 

Status 1

”Mycket snack och lite verkstad hos vissa på jobbet. Tröttsamt!”

Kommentar:
Ni verkar ha ett arbetsmiljöproblem hos er på jobbet. Kommentaren kan inte få dig uppsagd men den är olämplig och kan gränsa till nätmobbning. Självklart ska du få uttrycka dina åsikter i en personlig sfär men text på webben kan bli hårdare än det var tänkt och missuppfattningarna kan bli många och leda till dålig stämning.

Läs mer: Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

 

Status 2

”Man kanske skulle säga upp sig från det här slavjobbet och dra till Maldiverna i vinter”

Kommentar:
Utöver att det är olämpligt att proklamera offentligt att du har ett ”slavjobb” kan chefen inte hävda att ditt allmänna uttalande på Facebook är en uppsägning. Det går inte att säga upp sig i allmänna ordalag i sociala medier, en uppsägning ska riktas direkt till arbetsgivaren eller representant för denne. Men skickar du ett meddelande direkt till chefen där du säger att du vill sluta så är det bindande. Ångrar du dig måste du göra det snabbt.

Läs mer: Tänk efter före - du lägger ut allt på nätet

 

Status 3

”Fick det bekräftat igen, chefen är en idiot”

Kommentar:
Nu är du ute på djupt vatten. Skulle din chef se kommentaren kan det hända att du blir uppringd för att få veta att du inte längre är välkommen till jobbet mer. Sedan beror det naturligtvis på i vilket sammanhang som detta skrevs. Tumregeln är att du i första hand ska framföra kritiska synpunkter på din chef direkt till denne. Den här typen av kommunikation ska ske på jobbet, inte i sociala medier.

Läs mer: Många pratar jobb i sociala medier

 

Status 4

”Sålde nyss en bil. Dagens utmaning: visa kunden var gaspedalen satt”.

Kommentar:
Du försöker vara rolig, vi fattar. Men står det i din profil var du jobbar kan den här statusuppdateringen ge en dålig bild av företaget. Så arbetsgivaren kan mycket väl ha synpunkter. Men denne ska också göra företagets värderingar tydliga för medarbetarna. Skulle du få flera tillrättavisningar utan att bättra dig kan det vara en grund för att bli uppsagd.

 

Status 5

"Yes, kammade hem fetaste kontraktet idag, snart rullar miljonerna in".

Kommentar:
Det är inte säkert att ditt företag vill att den här informationen sprids till höger och vänster. Det kan vara företagshemligheter som arbetsgivaren vill skydda. Bra att tänka på är att kundnamn ibland kan vara sekretessbelagda.

 

Status 6

”Vilken fest! Glad i dag att jag redan hade 'sjukskrivit' mig …"

Kommentar:
Inte okej på långa vägar och kan vara skäl för uppsägning. Är du hemma för influensan så kan det vara svårt att förklara hur du orkade festa loss natten lång.

 

Status 7

”Så trött på alla som hela tiden vabbar!!”

Kommentar:
Känner du att din arbetsbelastning blir högre för att kollegan är hemma med sjukt barn, ta upp det med chefen i stället för att gnälla på Facebook. Är du chef som har åsikter om medarbetarnas vabbande så ser det illa ut. Den här typen av kommentarer kan anses vara direkt diskriminerande.

Tänk på:

  • Är din profil öppen för alla?
  • Är du vän med din chef?
  • Står det var du jobbar?
  • Vilka bilder lägger du ut?
  • Vilka sidor gilla jag?
  • Har du en jobbprofil?
  • Kommenterar du händelser på jobbet?
  • Använder du Facebook i jobbet?
  • Vilka grupper är du med i?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.