Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler anställda stäms för lojalitetsbrott

Tre tidigare anställda på ett logistikföretag krävs på över 11 miljoner i skadestånd. Beloppet är högre än vanligt, men utvecklingen är tydlig: stämningar för brott mot lojalitetsplikten blir allt vanligare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Claudio Bresciani / TT
De flesta rättstvisterna om lojalitetsplikt slutar i förlikning, men i vissa fall tvingas arbetstagare betala miljonbelopp. Claudio Bresciani / TT

De tre personerna hade redan under sin tidigare anställning förberett en konkurrerande verksamhet, enligt stämningen. De påstås dessutom ha konkurrerat med arbetsgivaren genom ett nybildat bolag.

Det här är en typ av mål som blivit allt vanligare, bekräftar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt enligt vilken det ofta handlar om en mix av tre komponenter som de anställda anklagas för: brott mot lojalitetsplikten, att de röjt företagshemligheter och att de ska ha struntat i sina konkurrensklausuler.

Läs mer: Oskäliga avtal ökar 

– Helt klart har det ökat. Det har skett en viss juridifiering på arbetsmarknaden, företagen använder oftare rättsliga vapen för att sätta anställda på plats. Det är olyckligt och riskerar att skada verksamheten genom att göra anställda mindre kreativa, säger Martin Wästfelt som också menar att det faktum att de anställdas kunskap blivit allt viktigare spelar in.

En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.

– I vissa delar handlar det nog om okunskap hos arbetstagare i Sverige. Man tror att man är mer fredad än man är.

Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.