Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify förlorar igen – får inte ha nattarbete

Spotify förlorar sin långdragna domstolskamp om nattarbete. Kammarrätten slår fast att det inte ligger i samhällets intresse att ge strömningsföretaget undantag från lagen. Men nattarbete kan tillåtas om Spotify tecknar kollektivavtal – en fråga som nu väcks på nytt.
Noa Söderberg Publicerad 30 september 2024, kl 13:08
Kammarrätten stoppar Spotifys nattarbete: Undantag från lagen kräver kollektivavtal. Diskussionen om nattarbete fortsätter.
Spotify förlorar kampen om nattarbete. Kammarrätten säger nej till undantag utan kollektivavtal. Frågan om nattarbete väcks på nytt. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

På måndagen kom det slutgiltiga beskedet: Spotify får inget undantag från lagens förbud mot nattarbete. Det är kulmen av en lång domstolsprocess, där strömningsbolaget hela tiden har hävdat att samhället har ett särskilt intresse av att deras anställda tillåts jobba natt.

Beslutet innebär att Spotify kan ansöka om undantag på nytt. Det har bolaget redan försökt med, men fått nej i väntan på kammarrättens dom. Ett annat sätt att få undantag från nattarbetsförbudet är att teckna kollektivavtal – något som Spotify tidigare har fört en hård kampanj emot.

Förbjudet att jobba natt

I Sverige är det som regel förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05. Företag som vill ha nattarbete måste antingen göra saker som anses samhällsviktiga – till exempel banktjänster, flyg, sjukvård eller medicin – eller teckna ett kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att bortse från lagen. 

Ett tredje alternativ är att ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om myndigheten säger nej kan beslutet överklagas. Det är det Spotify har gjort. När de förlorade i förvaltningsrätten överklagade de på nytt, och hamnade då i kammarrätten. Det är kammarrätten som nu har fällt ett avgörande.

I sin överklagan argumenterade Spotify för att deras verksamhet är samhällsviktig, på liknande sätt som banker och vårdbolag. Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att de sköter människors person- och betalningsuppgifter. För att kunna skydda uppgifterna vid en eventuell IT-attack måste Spotify ha ”konstant drift”, skrev bolaget, ”precis som i tillverkningsindustrin”.

De skrev också att andra bolag, där samhällsintresset för nattarbete är lägre, har fått undantag från reglerna. Därför ansåg Spotify att de har särbehandlats, i strid med grundlagen.

Kammarrätten skriver i sin dom att risken för IT-attacker är Spotifys tyngsta argument för att få undantag. Men de slår också fast att det inte verkar vara bolagets främsta anledning att ha nattarbete. Snarare handlar det, enligt kammarrätten, om att hålla igång tjänsten och stoppa buggar, av ”företagsekonomiska skäl”. Därför nekas Spotify undantag.

Ny diskussion om kollektivavtal

Kammarrätten skriver också att undantag från arbetstidslagen i första hand ska göras om ett företag försökt, och inte lyckats, teckna kollektivavtal. Det har inte Spotify gjort, enligt domstolen. Inga förhandlingsprotokoll har lämnats in.

Frågan om kollektivavtal på Spotify har varit aktuell sedan bolagets fackklubb bildades 2022. Året därpå inledde Unionen officiella förhandlingar om avtal. Företaget bemötte det genom att bland annat dela ut flygblad emot kollektivavtal utanför sitt huvudkontor.

Förhandlingen slutade i oenighet, och sedan dess har frågan legat still. I oktober 2023 sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega att det pågår ett arbete med att stärka förhandlingspositionen på Spotify, inför en eventuell strejk.

Klubben: Vi ser gärna kollektivavtal

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb på Spotify, säger till Kollega att han inte har hunnit diskutera domslutet med sina styrelsekollegor.

– Vi har inte varit inblandade i den här rättsprocessen. Men vi ser ju gärna att det här regleras genom kollektivavtal.

Kommer ett kollektivavtal närmare nu, när kammarrätten också understryker att det är så man ska göra i första hand?

– Det kan jag inte svara på, jag kan inte spekulera. Det ligger främst hos Spotify att avgöra.

Fackklubben på Spotify har tidigare sagt till Kollega att konflikten om nattarbete kan bli en draghjälp för att teckna kollektivavtal.

Spotify: Vi flyttar jobb

Julia Levander, presskontakt på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega att nattarbetet är ”avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen”. Hon fortsätter:

”Då kammarrätten har nekat tillstånd för nattarbete i Sverige så fortskrider flytten av denna avgörande supportfunktion till andra länder.”

Det syftar på ett tidigare besked från Spotify om att nattjobb flyttas utomlands på grund av konflikten. Men Levander skriver att nattarbetet är ”en supportfunktion snarare än en heltidstjänst” och att ingen i Sverige har blivit av med sin anställning som en direkt följd av flytten. I stället har man lagt nya scheman.

”Då beredskapstjänstgöring är avgörande för att Spotify ska kunna upprätthålla sin service så är flytten redan nästan helt genomförd. Det är ca 250 medarbetare som berörts av förändringen i deras arbetsschema.”

Stora nedskärningar

Spotify genomförde en global personalnedskärning i december 2023, efter att rättsprocessen om nattarbete inletts. Då blev omkring 240 personer av med jobbet i Sverige. Fackklubbsordföranden Jonas Sundberg säger till Kollega att facket inte har någon insyn i om nattarbetesfrågan har påverkat var Spotify har valt att skära ned eller anställa nya personer.

På en fråga om vad Spotify ska göra nu svarar presstalesperson Julia Levander:

Vi kommer nu läsa igenom domen innan vi beslutar nästa steg, men frågan om kollektivavtal kommer inte att omvärderas.

Summary in English:


Court Ruling Against Spotify

Spotify lost its prolonged court battle to allow night work. The Court of Appeal (Kammarrätten) ruled that it is not in the public interest to grant the streaming company an exemption from the law. However, night work can be permitted if Spotify signs a collective agreement, a topic now being revisited.

Spotify argued that their operations are of public interest, similar to banks and healthcare companies, due to handling personal and payment information. Despite this, the Court of Appeal found that the primary reason for night work was economic, not public interest, and denied the exemption.

The court emphasized that exemptions should first be sought through collective agreements, which Spotify has not attempted. This ruling may reignite discussions about collective agreements at Spotify, which has previously resisted such agreements.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nya las: Unionen förlorar i AD

Vad krävs för att en arbetsgivare ska ha rätt säga upp en medarbetare som underpresterat? Det har Arbetsdomstolen nu klargjort i en ny dom. Det är första gången en domstol prövar de nya las-reglerna om uppsägning på grund av personliga skäl.
Ola Rennstam Publicerad 9 oktober 2024, kl 11:29
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen har nu avgjort vad som krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation. Foto: Ola Rennstam.

Fallet gäller en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige. Våren 2023 blev han uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl eftersom arbetsgivaren menade att han underpresterat.  Enligt mannens anställningsavtal skulle han göra 250 uppringningsförsök per dag men det gjorde inte säljaren och efter ett antal varningar sades han upp. Unionen ansåg att kraven var orimliga och att medlemmen inte erbjudits tillräckligt stöd och valde att stämma företaget för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Nu har Arbetsdomstolen avgjort tvisten. I sin dom, som meddelades under onsdagen, går domstolen helt på arbetsgivarens linje och slår fast att det fanns sakliga skäl för uppsägning. Vidare konstaterar domstolen att Unionen inte har fört fram några ”beaktansvärda skäl" till varför säljaren vägrat att följa ledningens uppmaningar om att ringa säljsamtalen som angavs i hans anställningsavtal.

AD:s första dom om nya las-reglerna

Domen i AD är den första som prövar de nya uppsägningsreglerna i det så kallade huvudavtalet, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022. Huvudavtalet är det avtal mellan arbetsmarknadens parter som bland annat reglerar vad som ska gälla vid uppsägningar. Avgörandet i AD förväntas få stor betydelse för hur liknande fall ska tolkas framöver.

De nya reglerna i las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl.  Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt understigit det man kunde förvänta sig. I de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som misskötsamhet. 

Mia Fransson, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega som företrätt företaget, är nöjd med att domen tar avstamp i de nya reglerna.

Mia Fransson

– Det är glädjande att Arbetsdomstolen är tydlig med att det är huvudavtalet som tillämpas och att man går på de nya skrivningar som finns där, säger hon.

Mia Fransson menar att ambitionen med de nya reglerna var att det skulle ske en förändring och att kraven nu har sänkts. 

– Det är helt andra värderingar som görs, det finns exempelvis inga krav på att det måste finnas en allmän ovilja från den enskilde att följa de instruktioner man får. 

Kommer domen att få betydelse för kommande tvister – även utanför domstol?
– När det sker en så stor förändring brukar det genomsyra tillämpningen i övrigt på arbetsmarknaden. Jag tror att det här sätter ljuset på att det skett en förändring och att man blir mer varse att det är ett helt nytt sätt att bedöma sakliga skäl.

Kommer  AD:s dom att förändra något jämfört med tidigare praxis?
– Det är sannolikt, det var också ambitionen med huvudavtalet.
 

Unionen: Vi är besvikna

Unionens linje har varit att arbetsgivaren instruktioner har varit otydliga och inte möjliga att uppfylla. Chefsjurist Malin Wulkan är besviken över AD:s avgörande och att medlemmen inte fick rätt i sak. 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Vi hade bra argument och god bevisning. Men AD har gjort en annan värdering och det får man acceptera. AD:s avgörande är tydligt och det välkomnar vi, säger hon.

Malin Wulkan tycker trots nederlaget att det är positivt att den nya domen är tydlig kring arbetsgivarens ansvar.
– Det är viktigt att det framkommer att arbetsgivare är skyldiga att stötta den medarbetare som har problem att klara arbetsuppgifterna, ska tilldela en varning och ge individen tid att rätta sig.

Vilken betydelse kommer den här domen att få framöver?

– Den blir ett prejudikat. Nästa gång det uppstår en förhandling som rör ordervägran kommer man titta om det finns vägledande domar och då finns det här avgörandet. Men vid tvister som rör personliga skäl är det i hög utsträckning omständigheterna i det enskilda fallet som avgör.

Enligt Arbetsdomstolens dom ska Unionen nu betala bolagets rättegångskostnader på närmare 390 000 kronor.

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd, las, skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade.  Den innehåller regler om olika anställningsformer och om uppsägning.
Vissa delar av las är tvingande och de går inte att ändra genom avtal. Andra delar kan kompletteras och ersättas med kollektivavtal, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler. 
Källa: Unionen

Arbetsrätt

Var barnflicka till chefens barn – tvingades till uppsägning

Kvinnan skulle jobba halvtid på kontoret och halvtid med chefens barn. Men när hon ifrågasatte arbetstiderna tvingades hon att sluta under hot.
Lina Björk Publicerad 9 oktober 2024, kl 06:14
Efter att ha arbetat som både assistent och barnflicka åt chefens barn, tvingades kvinnan säga upp sig själv under hot. Unionen stämmer nu företaget för brott mot semesterlagen.
Kvinnan anställdes som office manager men tvingades sluta under hot när hon ifrågasatte arbetstiderna. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön. Foto: Colourbox.

Kvinnan anställdes som office manager hösten 2023. Tjänsten innebar dels att hon skulle vara assistent på kontoret, dels vara barnflicka åt chefens tre barn, som bodde hos honom varannan vecka. 

Till en början fördelades timmarna jämt mellan kontoret och chefens hem, men snart fanns det mindre att göra på kontoret och kvinnan tog enbart hand om chefens barn varannan vecka. Hon gav dem mat, skjutsade dem till träningar, packade deras väskor och många kvällar nattade hon dem. De kvällar hon inte kunde stanna sent svarade mannen enligt Unionens stämningsansökan att ”hon fick skylla sig själv om hon inte fick ihop till sin lön”.

Sade upp sig själv under hot

När hon bad sin chef om att få jobba fler timmar på kontoret svarade han nej, men föreslog att hon kunde börja jobba helger hos honom de veckor han hade barnen. Hon tackade ja, men under våren kände hon att arbetsbördan blev för tung och hänvisade till sitt anställningsavtal där det framgick att hennes arbetstider var måndag till fredag mellan 08.00 och 17.00. Efter en diskussion om arbetstiderna sade kvinnan att hon ville sluta, men ville först ringa Unionen, vilket hon inte fick. Hon bad sedan om en uppsägningstid så att mannen kunde hitta en bra ersättare till barnen, som hon fäst sig vid. 

Det fick hon inte. I stället bad mannen henne att skicka ett mejl till honom där hon skrev att hon sade upp sig själv med omedelbar verkan. Hon upplevde situationen som hotfull och vågade inte annat än att lyda.  
Nu stämmer Unionen stockholmsföretaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön.