Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Domstol nekar Spotify dispens för nattarbete

Spotify får inte dispens för nattarbete. Det beslutade Förvaltningsrätten i dag. Om musiktjänsten inte slutar med nattarbetet, tecknar kollektivavtal eller får en ny dispens riskerar de fortsatta viten och sanktionsavgifter.
Elisabeth Brising Publicerad
till höger man vid dator till vänster Daniel Ek
Musikjätten Spotify har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. Foto: TT Henrik Montgomery/Shutterstock

Artikeln har uppdaterats 18 januari 09:00

Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat att neka Spotify dispens för nattarbete. Företaget hade överklagat Arbetsmiljöverkets beslut.  

Förvaltningsrätten går på arbetsmiljömyndighetens linje - att verksamheten inte är tillräckligt samhällsviktig för att få dispens. 

Musikjätten har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. För nattarbete krävs att företaget antingen har kollektivavtal om det eller en dispens från myndigheten. Spotify saknar båda. 

"Finns bara tre alternativ"

Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket.
Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket. Foto: Privat

Enligt Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, finns tre alternativ för Spotify: upphöra med arbetet på natten, införa nattarbete i ett kollektivavtal med facket eller åter försöka få en dispens om nattarbete. 

Men det är inte något myndigheten strösslar med, säger hon.

Hon påpekar att man är restriktiv med dispenser av en anledning. 

– Det handlar om en skyddslagstiftning och då finns det juridisk grund för vår hållning, säger hon.  

Vilka regler gäller för att få dispens för nattarbete? 

Det finns olika öppningar. Förenklat ska det vara arbete som prompt måste utföras på natten och är samhällsviktig verksamhet. 

Spotify ansökte i januari 2023 om tillstånd hos Arbetsmiljöverket att avvika från arbetstidslagen. Men myndigheten nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de särskilda skäl som krävs, som att tillgodose viktiga samhällsintressen. Den melodin föll inte Spotify i smaken, utan de överklagade beslutet till domstol. 

Facket: Inget intresse för samarbete

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb ”Spotify Workers Unionen” kommenterar nattarbetet på företaget så här:

Ett kollektivavtal skulle lösa den frågan. Vi ser såklart ett värde för Spotify i att anställda ska kunna lösa problem som uppstår under natten och ser det som ett en utmärkt möjlighet för ett samarbete mellan företaget och anställda att tillsammans komma överens om villkoren för nattarbete. 

Han fortsätter: 

Vi hörde av oss och försökte öppna en dialog med Spotify när vi fick reda på att de saknade dispens, men än så länge har de inte visat något intresse av att samarbeta med oss i frågan, utan har i stället valt att överklaga till förvaltningsrätten. 

Oklart om Spotify överklagar

Det är oklart om Spotify kommer försöka överklaga beslutet till Kammarrätten. I domen motiverar bolaget att de borde ha fått dispens eftersom de anser sig samhällsviktiga. Till exempel är de rädda för hur hackerattacker kan påverka användare, företag och skolor som de samarbetar med. 

En talesperson för Spotify kommenterar domen via mejl till Kollega: 

"Vi är besvikna på beslutet men har givetvis planerat för denna utkomst. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskapstjänstgöring för våra ingenjörer avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi kommer nu att analysera domen och därefter ta ställning till om vi ska överklaga och/eller flytta delar av beredskapstjänstgöringen till våra andra marknader."

Spotify kommer betala sanktionsavgift

Eftersom Spotify haft nattarbete på företaget under 2022 utan dispens eller fackligt avtal så har Arbetsmiljöverket krävt Spotify på drygt 356 000 kronor. Strax före jul valde företaget att godkänna avgiften som nu ska betalas. 

Agerandet kring nattarbetet på Spotify under 2023 kan också leda till fortsatta sanktionsavgifter, förbud mot nattarbete och vite enligt arbetsmiljömyndighetens inspektör.

Om man under 2023 fortsatt med det här nattarbetet kommer Arbetsmiljöverket sannolikt att behöva räkna sanktionsavgift för år 2023 också och då lägger vi normalt sett till förbud. Det är ett nattarbete vi menar är förbjudet. Då ser vi till att förbjuda det framåt i sådana här ärenden och knyter ett vite till det, säger Jenny Bengtsson. 

Kan öppna för kollektivavtal

På Klarna slog Arbetsmiljömyndigheten också ned på nattarbetet, men den striden upphörde i och med att företaget tecknade kollektivavtal. 

Kan det här påverka möjligheten för de anställda på Spotify att knyta fackligt kollektivavtal? 

Det normala om man ska sysselsätta arbetstagare på natten är att man har kollektivavtal som medger undantag från arbetstidslagen. Det kollektivavtal Klarna tecknat har sådana undantag så på det sättet löste de den här frågan, säger Jenny Bengtsson. 

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.