Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Domstol nekar Spotify dispens för nattarbete

Spotify får inte dispens för nattarbete. Det beslutade Förvaltningsrätten i dag. Om musiktjänsten inte slutar med nattarbetet, tecknar kollektivavtal eller får en ny dispens riskerar de fortsatta viten och sanktionsavgifter.
Elisabeth Brising Publicerad
till höger man vid dator till vänster Daniel Ek
Musikjätten Spotify har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. Foto: TT Henrik Montgomery/Shutterstock

Artikeln har uppdaterats 18 januari 09:00

Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat att neka Spotify dispens för nattarbete. Företaget hade överklagat Arbetsmiljöverkets beslut.  

Förvaltningsrätten går på arbetsmiljömyndighetens linje - att verksamheten inte är tillräckligt samhällsviktig för att få dispens. 

Musikjätten har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. För nattarbete krävs att företaget antingen har kollektivavtal om det eller en dispens från myndigheten. Spotify saknar båda. 

"Finns bara tre alternativ"

Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket.
Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket. Foto: Privat

Enligt Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, finns tre alternativ för Spotify: upphöra med arbetet på natten, införa nattarbete i ett kollektivavtal med facket eller åter försöka få en dispens om nattarbete. 

Men det är inte något myndigheten strösslar med, säger hon.

Hon påpekar att man är restriktiv med dispenser av en anledning. 

– Det handlar om en skyddslagstiftning och då finns det juridisk grund för vår hållning, säger hon.  

Vilka regler gäller för att få dispens för nattarbete? 

Det finns olika öppningar. Förenklat ska det vara arbete som prompt måste utföras på natten och är samhällsviktig verksamhet. 

Spotify ansökte i januari 2023 om tillstånd hos Arbetsmiljöverket att avvika från arbetstidslagen. Men myndigheten nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de särskilda skäl som krävs, som att tillgodose viktiga samhällsintressen. Den melodin föll inte Spotify i smaken, utan de överklagade beslutet till domstol. 

Facket: Inget intresse för samarbete

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb ”Spotify Workers Unionen” kommenterar nattarbetet på företaget så här:

Ett kollektivavtal skulle lösa den frågan. Vi ser såklart ett värde för Spotify i att anställda ska kunna lösa problem som uppstår under natten och ser det som ett en utmärkt möjlighet för ett samarbete mellan företaget och anställda att tillsammans komma överens om villkoren för nattarbete. 

Han fortsätter: 

Vi hörde av oss och försökte öppna en dialog med Spotify när vi fick reda på att de saknade dispens, men än så länge har de inte visat något intresse av att samarbeta med oss i frågan, utan har i stället valt att överklaga till förvaltningsrätten. 

Oklart om Spotify överklagar

Det är oklart om Spotify kommer försöka överklaga beslutet till Kammarrätten. I domen motiverar bolaget att de borde ha fått dispens eftersom de anser sig samhällsviktiga. Till exempel är de rädda för hur hackerattacker kan påverka användare, företag och skolor som de samarbetar med. 

En talesperson för Spotify kommenterar domen via mejl till Kollega: 

"Vi är besvikna på beslutet men har givetvis planerat för denna utkomst. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskapstjänstgöring för våra ingenjörer avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi kommer nu att analysera domen och därefter ta ställning till om vi ska överklaga och/eller flytta delar av beredskapstjänstgöringen till våra andra marknader."

Spotify kommer betala sanktionsavgift

Eftersom Spotify haft nattarbete på företaget under 2022 utan dispens eller fackligt avtal så har Arbetsmiljöverket krävt Spotify på drygt 356 000 kronor. Strax före jul valde företaget att godkänna avgiften som nu ska betalas. 

Agerandet kring nattarbetet på Spotify under 2023 kan också leda till fortsatta sanktionsavgifter, förbud mot nattarbete och vite enligt arbetsmiljömyndighetens inspektör.

Om man under 2023 fortsatt med det här nattarbetet kommer Arbetsmiljöverket sannolikt att behöva räkna sanktionsavgift för år 2023 också och då lägger vi normalt sett till förbud. Det är ett nattarbete vi menar är förbjudet. Då ser vi till att förbjuda det framåt i sådana här ärenden och knyter ett vite till det, säger Jenny Bengtsson. 

Kan öppna för kollektivavtal

På Klarna slog Arbetsmiljömyndigheten också ned på nattarbetet, men den striden upphörde i och med att företaget tecknade kollektivavtal. 

Kan det här påverka möjligheten för de anställda på Spotify att knyta fackligt kollektivavtal? 

Det normala om man ska sysselsätta arbetstagare på natten är att man har kollektivavtal som medger undantag från arbetstidslagen. Det kollektivavtal Klarna tecknat har sådana undantag så på det sättet löste de den här frågan, säger Jenny Bengtsson. 

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

Nu börjar avtalsrörelsen för Unionen. Nästa år ska de flesta av förbundets omkring 100 kollektivavtal förhandlas om – och frågan om hur mycket vi ska jobba blir en het fråga. 

Den här veckan fattade Unionens förbundsråd beslut om vilka frågor som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Överst står högre lön, tätt följt av kortare arbetstid. Förbundet ska fortsätta driva på för att alla tjänstemän får minst 100 timmars arbetstidsförkortning per år.

Att frågan är högaktuell märktes inte minst på antalet motioner som kommit till förbundsrådet från förtroendevalda. Hela 23 stycken föreslog en inriktning mot kortare arbetstid.

Enligt en Novusundersökning som Kollega har låtit göra anser 63 procent av medlemmarna att Unionen borde arbeta hårdare för sänkt arbetstid i förhandlingarna med arbetsgivarna.

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är medveten om att kortare arbetstid är en viktig fråga för medlemmarna.

– Att få höjd lön är det de flesta medlemmarna prioriterar högst, och på andraplats kommer kortare arbetstid, säger han.

– Under de år jag har jobbat har arbetstid alltid varit en stor fråga, även om det kanske inte uppmärksammats i medierna lika mycket som nu. Sedan 1998 har vi har haft som långsiktigt mål att sänka arbetstiden med 100 timmar om året.

Kravet har dock pausats under de senaste avtalsrörelserna, då förbundet i stället har drivit igenom flexpension för sina medlemmar. I år har det gått 26 år sedan det målet sattes upp – och Unionen är fortfarande inte i hamn.

– Med den här typen av mål tar det tid. På flera områden har vi kommit en bra bit på vägen. I Teknikavtalet har vi kortat arbetstiden med ungefär 60 timmar per år. En del tycker att det är för långsamt, andra tycker att det är en rimlig takt. Men det är viktigt att framhålla att frågan om kortare arbetstid är viktig för oss och för övriga förbund inom Facken inom industrin.

Varför ska vi ha kortare arbetstid?

– När produktiviteten ökar, när vi jobbar snabbare och effektivare med hjälp av tekniska hjälpmedel och ökad kompetens, vill vi och våra medlemmar ta ut en del av det värde som genereras i kortare arbetstid. Vi avstår en del av löneökningen till förmån för kortare arbetstid.

Kortare arbetstid mot lägre löneökning 

I Kollegas undersökning svarar 74 procent att de skulle vilja arbeta kortare veckor. Och de önskar sig en rejäl sänkning: 65 procent svarar att de vill arbeta 35 timmar eller mindre. Bara 22 procent skulle nöja sig med att jobba mellan 36 och 39 timmar i veckan.

Ungefär hälften kan tänka sig att utföra samma mängd arbete som i dag om deras arbetstid sänks. Hälften vill ha mindre att göra. Att sänka lönen i utbyte mot kortare veckor är däremot inte populärt – bara två av tio kan tänka sig det. Och det är heller inte aktuellt, enligt Martin Wästfelt.

– Det skulle ju innebära att vi hyvlar arbetstiden via kollektivavtal. Utgångspunkten är en lägre löneökning i utbyte mot en arbetstidsförkortning. Men man ska komma ihåg att arbetsgivarna inte tycker om det. Arbetsgivarna tjänar pengar när vi jobbar och därför ser de ogärna att vi jobbar mindre.

Enligt Kollegas undersökning är fortfarande 40 timmar i veckan det normala för de flesta. 75 procent svarar att de jobbar så. Av dem som har kortare arbetsvecka är det bara ett par procent som arbetar mindre än 36 timmar i veckan.

Vill inte sänka arbetstiden med lagstiftning

I den här avtalsrörelsen blir frågan om arbetstiden het, enligt Martin Wästfelt. Men Unionen är, till skillnad mot en del andra fackförbund, fortsatt mycket kritiskt mot att sänka arbetstiden via lagstiftning.

– Man mäter ju hela tiden kostnaden per arbetad timme och därför är arbetstiden en självklar del av löne- och avtalsrörelsen, säger han.

Martin Wästfelt tycker också att det är förvånande att de fackförbund som i vanliga fall förespråkar den svenska modellen nu vill lösa frågan med lagstiftning.

– Under 90-talet kämpade vi med näbbar och klor för att staten inte skulle ta makten över lönebildningen. De senaste åren har vi kämpat för att EU inte ska göra det med minimilönedirektivet. Om man löser den här frågan med lagstiftning lägger man ju frågan i politikernas knä. Det kan vara lockande om man tror att politikerna alltid vill sänka arbetstiden – men vi kan ju lika gärna få en majoritet som vill höja arbetstiden.

Ett exempel på det sistnämnda är Grekland, där regeringen i somras stiftade en lag som gör det möjligt för vissa företag att förlänga arbetsveckan till 48 timmar. 

Så tycker medlemmarna om sänkt arbetstid

Vill du ha kortare veckoarbetstid?

Ja –74 % (kvinnor 82 %, män 69 %)

Nej – 15 %

Vet ej – 10 %

Borde Unionen arbeta hårdare för sänkt arbetstid i kollektivavtalen?

Ja –     63 %

Nej – 15 %

Vet ej – 22 %

På vilket sätt tycker du arbetstiden ska kortas?

Fyradagarsvecka – 54 %

Färre timmar per dag – 22 %

Spelar ingen roll, bara den blir kortare – 24 %

Vet ej – 1 %

(Frågan ställdes till de som vill ha minskad arbetstid)

Hur ser din veckoarbetstid ut i dag?

40 timmar/vecka –75 %

36-39 timmar – 21 %

32-35 timmar –    2 %

Kortare än 32 tim/vecka    – 1 %

Vet ej – 1 %

 

Om undersökningen: 745 medlemmar besvarade enkäten, som utfördes av opinionsinstitutet Novus. Enkäten utfördes i maj 2024.