Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify tvingas betala för nattarbete – saknade avtal

Arbetsmiljöverket kräver Spotify på drygt 356 000 kronor för att de har brutit mot arbetstidslagen. Företaget har låtit anställda arbeta natt utan något kollektivavtal eller dispens från myndighet.
Elisabeth Brising Publicerad
En man som jobbar i mörker, Spotifys logga
Anställda på Spotify har jobbat natt utan att det finns avtal eller dispens som tillåter det. Foto: Gorm Kallestad/Shutterstock

Artikeln är uppdaterad 2023-12-14 klockan 15.15

Spotify, som i veckan varslat ett stort antal anställda, ska betala 356 874 kronor efter att ha brutit mot reglerna i arbetstidslagen under ett års tid. Det har Arbetsmiljöverket beslutat. 

Avgiften rör nattarbete under perioden 13 februari 2022 till och med den 31 januari 2023. 

Spotify har enligt egen uppgift till myndigheten sysselsatt anställda i arbete mellan klockan 00:00 och 05:00. Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal om det, eller ha sökt och fått dispens för det av myndighet.

Kan hamna i domstol

Under perioden 13 februari 2022 till 13 februari 2023 ska 536 arbetstagare på Spotify någon gång under perioden haft beredskapstjänst på natten. 170 anställda ska också ha arbetat natt samma period enligt utredningen. 

Spotify har till den 8 januari på sig att godkänna sanktionskravet eller komma med invändningar mot beslutet. Om företaget inte godkänner beslutet kan myndigheten vända sig till Förvaltningsrätten för att kräva ut pengarna i domstol. 

Fick inte tillstånd

Spotify ansökte också i januari i år om att få ett tillstånd av Arbetsmiljöverket att få avvika från arbetstidslagen. De ville få dispens från 1 februari 2023 till 1 februari 2024. Men Arbetsmiljöverket nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de skäl som krävs.

Kollega har sökt Spotify som väljer att svara med ett uttalande från en ”talesperson på Spotify” i ett mejl via kommunikationschefen:

”Vi delar inte Arbetsmiljöverkets bedömning. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskap för delar av våra it-utvecklare avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi har därför överklagat beslutet till Förvaltningsrätten. Vi avvaktar deras besked innan vi kommenterar ytterligare”.

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

 ”Ovanligt med förlikning på så hög nivå”

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Kollega har sökt APM Terminals för en kommentar till förlikningen.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.