Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify tvingas betala för nattarbete – saknade avtal

Arbetsmiljöverket kräver Spotify på drygt 356 000 kronor för att de har brutit mot arbetstidslagen. Företaget har låtit anställda arbeta natt utan något kollektivavtal eller dispens från myndighet.
Elisabeth Brising Publicerad
En man som jobbar i mörker, Spotifys logga
Anställda på Spotify har jobbat natt utan att det finns avtal eller dispens som tillåter det. Foto: Gorm Kallestad/Shutterstock

Artikeln är uppdaterad 2023-12-14 klockan 15.15

Spotify, som i veckan varslat ett stort antal anställda, ska betala 356 874 kronor efter att ha brutit mot reglerna i arbetstidslagen under ett års tid. Det har Arbetsmiljöverket beslutat. 

Avgiften rör nattarbete under perioden 13 februari 2022 till och med den 31 januari 2023. 

Spotify har enligt egen uppgift till myndigheten sysselsatt anställda i arbete mellan klockan 00:00 och 05:00. Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal om det, eller ha sökt och fått dispens för det av myndighet.

Kan hamna i domstol

Under perioden 13 februari 2022 till 13 februari 2023 ska 536 arbetstagare på Spotify någon gång under perioden haft beredskapstjänst på natten. 170 anställda ska också ha arbetat natt samma period enligt utredningen. 

Spotify har till den 8 januari på sig att godkänna sanktionskravet eller komma med invändningar mot beslutet. Om företaget inte godkänner beslutet kan myndigheten vända sig till Förvaltningsrätten för att kräva ut pengarna i domstol. 

Fick inte tillstånd

Spotify ansökte också i januari i år om att få ett tillstånd av Arbetsmiljöverket att få avvika från arbetstidslagen. De ville få dispens från 1 februari 2023 till 1 februari 2024. Men Arbetsmiljöverket nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de skäl som krävs.

Kollega har sökt Spotify som väljer att svara med ett uttalande från en ”talesperson på Spotify” i ett mejl via kommunikationschefen:

”Vi delar inte Arbetsmiljöverkets bedömning. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskap för delar av våra it-utvecklare avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi har därför överklagat beslutet till Förvaltningsrätten. Vi avvaktar deras besked innan vi kommenterar ytterligare”.

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.