Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify tvingas betala för nattarbete – saknade avtal

Arbetsmiljöverket kräver Spotify på drygt 356 000 kronor för att de har brutit mot arbetstidslagen. Företaget har låtit anställda arbeta natt utan något kollektivavtal eller dispens från myndighet.
Elisabeth Brising Publicerad
En man som jobbar i mörker, Spotifys logga
Anställda på Spotify har jobbat natt utan att det finns avtal eller dispens som tillåter det. Foto: Gorm Kallestad/Shutterstock

Artikeln är uppdaterad 2023-12-14 klockan 15.15

Spotify, som i veckan varslat ett stort antal anställda, ska betala 356 874 kronor efter att ha brutit mot reglerna i arbetstidslagen under ett års tid. Det har Arbetsmiljöverket beslutat. 

Avgiften rör nattarbete under perioden 13 februari 2022 till och med den 31 januari 2023. 

Spotify har enligt egen uppgift till myndigheten sysselsatt anställda i arbete mellan klockan 00:00 och 05:00. Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal om det, eller ha sökt och fått dispens för det av myndighet.

Kan hamna i domstol

Under perioden 13 februari 2022 till 13 februari 2023 ska 536 arbetstagare på Spotify någon gång under perioden haft beredskapstjänst på natten. 170 anställda ska också ha arbetat natt samma period enligt utredningen. 

Spotify har till den 8 januari på sig att godkänna sanktionskravet eller komma med invändningar mot beslutet. Om företaget inte godkänner beslutet kan myndigheten vända sig till Förvaltningsrätten för att kräva ut pengarna i domstol. 

Fick inte tillstånd

Spotify ansökte också i januari i år om att få ett tillstånd av Arbetsmiljöverket att få avvika från arbetstidslagen. De ville få dispens från 1 februari 2023 till 1 februari 2024. Men Arbetsmiljöverket nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de skäl som krävs.

Kollega har sökt Spotify som väljer att svara med ett uttalande från en ”talesperson på Spotify” i ett mejl via kommunikationschefen:

”Vi delar inte Arbetsmiljöverkets bedömning. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskap för delar av våra it-utvecklare avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi har därför överklagat beslutet till Förvaltningsrätten. Vi avvaktar deras besked innan vi kommenterar ytterligare”.

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.