Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify tvingas betala för nattarbete – saknade avtal

Arbetsmiljöverket kräver Spotify på drygt 356 000 kronor för att de har brutit mot arbetstidslagen. Företaget har låtit anställda arbeta natt utan något kollektivavtal eller dispens från myndighet.
Elisabeth Brising Publicerad
En man som jobbar i mörker, Spotifys logga
Anställda på Spotify har jobbat natt utan att det finns avtal eller dispens som tillåter det. Foto: Gorm Kallestad/Shutterstock

Artikeln är uppdaterad 2023-12-14 klockan 15.15

Spotify, som i veckan varslat ett stort antal anställda, ska betala 356 874 kronor efter att ha brutit mot reglerna i arbetstidslagen under ett års tid. Det har Arbetsmiljöverket beslutat. 

Avgiften rör nattarbete under perioden 13 februari 2022 till och med den 31 januari 2023. 

Spotify har enligt egen uppgift till myndigheten sysselsatt anställda i arbete mellan klockan 00:00 och 05:00. Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal om det, eller ha sökt och fått dispens för det av myndighet.

Kan hamna i domstol

Under perioden 13 februari 2022 till 13 februari 2023 ska 536 arbetstagare på Spotify någon gång under perioden haft beredskapstjänst på natten. 170 anställda ska också ha arbetat natt samma period enligt utredningen. 

Spotify har till den 8 januari på sig att godkänna sanktionskravet eller komma med invändningar mot beslutet. Om företaget inte godkänner beslutet kan myndigheten vända sig till Förvaltningsrätten för att kräva ut pengarna i domstol. 

Fick inte tillstånd

Spotify ansökte också i januari i år om att få ett tillstånd av Arbetsmiljöverket att få avvika från arbetstidslagen. De ville få dispens från 1 februari 2023 till 1 februari 2024. Men Arbetsmiljöverket nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de skäl som krävs.

Kollega har sökt Spotify som väljer att svara med ett uttalande från en ”talesperson på Spotify” i ett mejl via kommunikationschefen:

”Vi delar inte Arbetsmiljöverkets bedömning. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskap för delar av våra it-utvecklare avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi har därför överklagat beslutet till Förvaltningsrätten. Vi avvaktar deras besked innan vi kommenterar ytterligare”.

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.