Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nej till nattjobb på Spotify - avtal närmare

Arbetsmiljöverket säger nej till nattarbete på Spotify. Ska företagets anställda fortsätta jobba natt utan att bryta mot lagen återstår bara att teckna kollektivavtal, menar klubbordföranden Henry Catalini Smith.
Johanna Rovira Publicerad 28 februari 2023, kl 06:00
En parkerad cykel på trottoaren utanför Spotifys kontor i Stockholm.
Arbetsmiljöverket avfärdar Spotifys argument till varför personalen behöver jobba natt. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT.

Unionenklubben på Spotify får nu draghjälp i sin kamp om kollektivavtal. För att kunna arbeta natt i Sverige krävs antingen dispens från arbetstidslagen från Arbetsmiljöverket eller ett kollektivavtal som medger undantag.

Bara några dagar efter att anställda på streamingföretaget Spotify bildat Unionenklubb skickade företaget in en ansökan till Arbetsmiljöverket om att få göra undantag från arbetstidslagen.

Henry Catalini Smith.
Henry Catalini Smith. Foto: Freddy Billqvist.

– Under det senaste decenniet har det ju hänt då och då att anställda har behövt jobba natt eftersom akuta problem dyker upp, säger Henry Catalini Smith, ordförande i Spotify workers Unionen.

Han vill inte uttala sig om varför företaget sökt om undantag först nu, men Björn Larm, gruppchef på Unionen Stockholm menar att företagets ansökan till Arbetsmiljöverket i samband med klubbildningen knappas skedde av en slump.

– Det visar ju jättetydligt hur viktigt det är med lokal organisering. Nu blir det som företaget gör genomlyst på ett helt annat sätt, säger han.

Nej till dispens från lagen

Arbetsmiljöverket avfärdade dock Spotifys argument till varför personalen behöver jobba natt. Det måste finnas särskilda skäl till dispens från lagen, till exempel för att ”tillgodose viktiga samhällsintressen och angelägna servicebehov”.

Dit räknas inte musikstreaming, anser Arbetsmiljöverket och avslog ansökan.

För Unionenklubben kan dock myndighetens beslut uppfattas som ljuv musik.

– Som jag ser det har Spotify nu inget annat val än att teckna kollektivavtal. Visst, ett alternativ är att bryta mot lagen och betala böterna, men jag utgår från att Spotify kommer att följa reglerna. Spotify är inte ett företag som bryter mot lagen, säger Henry Catalini Smith.

Han har nu har hört av sig till arbetsgivaren och erbjudit sin och klubbens hjälp och stöd i frågan om fortsatt nattarbete.

– Vi är på samma sida den här gången och jag hoppas på gott samarbete. Det här ett bra tillfälle att lägga allt hemskt groll i samband med varslen och erbjudandena om utköp bakom oss och börja om från början, säger han.

Kollega har sökt Spotify för en kommentar.

Arbetstid

Arbetstiden blir allt längre

För snart tio år sedan siade forskaren Roland Paulsen i Kollega om hur vi skulle jobba 2024. Hans dystopiska framtidsbild ser nu ut att komma på skam - verkligheten blev värre än han föreställt sig.
Johanna Rovira Publicerad 14 juni 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration av en man som dystert sitter på en klockas timvisare och till höger en porträttbild på docent Roland Paulsen.
"Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt", säger Roland Paulsen och målar en dyster bild av framtidens arbetsliv. Foto: Colourbox/Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.

–Det har aldrig någonsin varit så enkelt att dela arbetstiden, menade Roland Paulsen, docent vid Lunds universitet och debattör, när Kollega intervjuade honom om framtidens arbetstid, för snart tio år sedan. 

Roland Paulsen utomhus i grönska, allvarlig.
Roland Paulsen. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Han hoppades då att vi, tack vare rationaliseringar och effektiviseringar, skulle trappa ner i arbetstid och dela på de jobb som fanns kvar. Men han hade även ett dystopiskt scenario, som innebar att vi skulle komma att klamra oss fast vid åttatimmarsnormen.

Nu sitter vi snart med facit i hand och verkligheten är betydligt dystrare än han föreställde sig för ett decennium sedan:

 Det blev mer dystopiskt än jag beskrev det. Vi har inte bara konstant arbetstid – genom höjningen av pensionsåldern är det i själva verket en arbetstidsförlängning som äger rum, vilket historiskt sett är helt unikt.

Majoritet vill ha kortare arbetstid

På 70-talet såg alla partier, utom Moderaterna, arbetstidsförkortning som ett naturligt nästa steg på en redan inslagen väg där 40-timmarsvecka just införts. Då var det var inget kontroversiellt att propagera för kortare arbetstid, poängterar Roland Paulsen. Sen tog det stopp. En majoritet av befolkningen vill visserligen fortfarande ha någon form av arbetstidsförkortning. Men bland beslutsfattarna har åsikterna svängt i motsatt riktning.

Halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag

 Det är klart att man kan peka på att det råder brist på arbetskraft inom vård och omsorg. Men arbetsvillkoren där är så hemska att folk flyr därifrån. Om man slimmar organisationer så hårt att det inte längre blir roligt att jobba kvar, söker sig folk till andra branscher. Och de som är ansvariga för att det blivit så tar detta till intäkt för att det inte går att sänka arbetstiden, säger Roland Paulsen. 

Framtiden ser inte ljusare ut. Även om det alltid är omöjligt att förutse vilka politiska frågor som kan vinna inflytande och att det i varje ögonblick finns möjligheter till helomvändning, påpekar Roland Paulsen.

Pension först vid 75

 Fortsätter vi i den riktning vi går nu, kommer vi om tio år att ha en situation där pensionsåldern närmar sig 75 år så som Fredrik Reinfeldt en gång föreslog till mångas förtret Att komma till Sverige utifrån blir alltmer knutet till att ha jobb. När sysselsättning inte enbart handlar om lön, utan också om att få stanna i Sverige, blir arbetskraften alltmer räddhågsen. Folk blir beredda att gå med på väldigt mycket för att behålla jobbet.

I övriga världen finns dock ljuspunkter för trötta löneslavar. Den stora brittiska studien om fyradagarsvecka har, enligt Roland Paulsen, väckt liv i frågan om arbetstidsförkortning. Han nämner också The Great Resignation, en trend som startade 2021 i USA när miljontals anställda valde att säga upp sig, och Quiet Quitting, ett fenomen som handlar om att man gör så lite som möjligt på jobbet, som tecken på att missnöjet mot långa arbetsdagar gror i leden.

 I Finland har man testat basinkomst och i senaste valrörelsen drev finska socialdemokraterna sex timmars arbetsdag som en valfråga. Det ligger väldigt långt bort att föreställa sig att våra socialdemokrater skulle göra något liknande.

Arbetstidsförkortning på önskelistan

Något motvilligt går Roland Paulsen ändå med på att måla upp ett önskescenario över framtiden. Det är inte en utopisk framtidsvision, understryker han, utan fullkomligt genomförbar.

  Ett önskescenario vore att vi kunde fortsätta den väg vi slog in på under 1900-talet. Hittills har vi bevisligen mått samhällsekonomiskt bra, och fått lägre arbetslöshet, när arbetstiden kortats.

 I kraft av att vi blivit så oerhört mycket mer produktiva skulle vi kunna frångå modellen där bara de som arbetar har rätt till en dräglig inkomst. Vi skulle kunna beskatta annat än bara arbete och införa en basinkomst som räcker att leva på.

Och hur många timmar är det rimligt att jobba per vecka?

 Sedan 1970-talet har vi fördubblat produktiviteten medan arbetstiden varit konstant. Så halvera arbetstiden, ungefär fyra timmar per dag, säger Roland Paulsen.

Arbetstidsförkortning kan ske på fler sätt: 

Längre semester: 1978 infördes lag om fem veckor/25 dagars semester. 1991 infördes lag om 27 dagars semester men återgick till 25 dagar tre år senare, vilket alltså innebar arbetstidsförlängning. 

Kortare arbetsdagar:1919 infördes åtta timmars arbetsdag/48-timmarsvecka i Sverige.  

Kortare arbetsvecka: 1973 infördes femdagarsvecka och veckoarbetstiden blev såldes 40 timmar. 

Tidigare pension: 1976 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år. Från och med i år är tidigaste ålder för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg  66 år i stället för 65, således en arbetstidsförlängning. 

Fler röda dagar: Det finns i dag12 helgdagar i Sverige- 1939 infördes 1 maj som helgdag. När Sveriges nationaldag infördes som ny helgdag 2004, försvann samtidigt annandag pingst som röd dag. I praktiken innebar detta en arbetstidsförlängning eftersom annandag pingst alltid inföll på en måndag, medan 6 juni infaller på lördag eller söndag vissa år.