Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Spotify och Klarna vill bana väg för fler klubbar

Unionenklubben på Spotify fick hjälp av klubben på Klarna. Nu håller klubbarna tummarna för att det blir en trend att bilda fackklubb som fler techbolag hakar på.
Johanna Rovira Publicerad 31 januari 2023, kl 06:00
Till vänster bild på Spotifys kontor i Stockholm. Till höger bild på Klarnas kontor i Stockholm. Exteriör med skyltar.
Unionenklubben på Spotify fick hjälp av klubben på Klarna. Nu hoppas de på en facklig trend bland techbolagen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT och Simon Rehnström/SvD/TT.

Spotifys nyvalda klubbordförande Henry Catalini Smith har haft en urjobbig vecka när Kollega får kontakt med honom på fredagseftermiddagen. På måndagen kom varsel och riktade erbjudandet om utköp. På tisdagen bildades klubb, som Kollega skrivit om tidigare, och han valdes till ordförande.

Och under resten av veckan avlöste det ena mötet eller medlemssamtalet det andra.

Henry Catalini Smith.
Henry Catalini Smith.

 Det har varit tufft, jag har knappt sovit någonting i veckan och gråtit av ren utmattning. Folk har så många frågor. Kollegor som fått erbjudande har bara fem dagar på sig att bestämma sig och många av dem är immigranter utan koll på vilka rättigheter de har.

Samtidigt ger det energi att kunna hjälpa sina kollegor, förklarar han. Han ångrar absolut inte att han drog i gång arbetet med att få till kollektivavtal och bilda klubb.

 Det känns som jag är född till detta, att engagera mig fackligt.

Tackar nej till utköp

Han har, liksom hundra av sina kollegor i Sverige, fått erbjudande om ett avgångsvederlag om han säger upp sig själv. Men han har bestämt sig för att tacka nej.

 Det är otroligt skrämmande att få erbjudande om att bli utköpt. Men Sen Kanner, klubbordföranden på Klarna tackade nej till sitt erbjudande och därför gör jag det också. Jag vill inte vara sämre.

Sen Kanner och Henry Catalini Smith kände inte varandra för några månader sedan. Men när tankarna på att få till ett kollektivavtal på Spotify väcktes, googlade Henry Catalini Smith fram en Kollegaartikel om Klarnas kamp i strävan efter avtal och han tog därefter kontakt Sen Kanner.  

 Jag gav honom råd och uppmuntrade honom att bilda klubb, bekräftar Sen Kanner.

 Hennes hjälp har betytt otroligt mycket, säger Henry Catalini Smith, som strax efter deras första kontakt väckte frågan om kollektivavtal i en chattråd på företagets intranät.

Stort intresse för kollektivavtal

Gensvaret var enormt, trots att Unionens upplevelse att anställda på Spotify, liksom på andra techbolag, varit ganska ljumma inför tanken på kollektivavtal eftersom de anser sig ha bra löner och villkor.

 Intresset var mycket större än jag förväntat mig, och folk tackade mig för att jag dragit i gång en kampanj för kollektivavtal. Det var tydligt att folk önskade sig avtal och jag tror det underlättade att jag, som själv är immigrant, förespråkade det. Det försvinner något i översättningen när facket driver frågan, säger Henry Catalini Smith.

Sen Kanner är inne på samma spår:

Sen Kanner.

 Inget ont om Unionens arbete, men det finns definitivt mer att göra inom techbranschen. Det är en stor utmaning eftersom många av oss kommer från andra länder och inte ser vitsen med facket.  Fast å andra sidan har jag svenskfödda kollegor som inte heller ser behovet av fackligt arbete.  

Vill gå i bräschen 

Sen Kanner var inbjuden till tisdagens klubbildningsmöte på Spotify för att uppmuntra anställda att engagera sig och svara på frågor om vad de kan förvänta sig som förtroendevalda. Hon hoppas nu att Klarna och Spotify kan gå i bräschen för fackligt engagemang inom techbranschen.

 Jag kan inte ta all ära, eftersom jag inte startade klubben på Klarna, men uppenbart har Klarnaklubben fungerat som en förebild och jag är stolt över det å klubbens vägnar. Nu hoppas jag att vi sätter en trend för andra techbolag att följa efter, det skulle vara underbart, säger Sen Kanner.

Henry Catalini Smith hoppas dessutom på att det blir kollektivavtal på Spotify inom en inte alltför avlägsen framtid:

 Vi är mycket närmare kollektivavtal nu än vi var tidigare. Spotifyanställda i andra länder ser vad vi gör här och blir inspirerade att ta efter. Det är riktigt cool.

 

 

 

Fackligt

Unionen: "Vi har lagt in en högre växel"

Det har blivit svårare att locka medlemmar att bli förtroendevalda. Om inte trenden vänds hotas möjligheterna för facket att påverka arbetslivet – och i förlängningen den svenska modellen.
Ola Rennstam Publicerad 30 mars 2023, kl 06:00
Unionens ordförande Martin LInder
Ett alltmer pressat arbetsliv är den främsta orsaken till minskat fackligt engagemang, tror Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

När Unionen bildades 2008 hade förbundet ungefär 35 000 förtroendevalda och 3 325 fackklubbar. Sedan dess har antalet yrkesverksamma medlemmar i förbundet ökat med närmare 200 000, samtidigt som de förtroendevalda ute på arbetsplatserna har minskat till 27 300. Klubbarna har blivit 800 färre till antalet än för 15 år sedan. Det innebär – lite förenklat – att färre fackrepresentanter måste representera fler medlemmar.

Enligt Unionens förbundsordförande Martin Linder finns det flera förklaringar till utvecklingen.

– Att det blivit svårare att få medlemmar att engagera sig är inte unikt för Unionen utan en generell trend för de flesta föreningar och fackförbund de senaste tio, tjugo åren. Vi ser att våra medlemmar har ett alltmer pressat arbetsliv där det är svårt att få loss tid till ett fackligt uppdrag. Men det får inte bli en ursäkt och det är därför som vi nu har lagt in en högre växel för att få till en förändring, säger han.

Den högre växel som Martin Linder syftar på är en uttalad målsättning från Unionens sida att nå 50 000 förtroendevalda år 2027, alltså nästan en fördubbling mot i dag.

Pressat arbetsliv hinder för fackligt arbete

Anders Tilly, som samordnar Unionens stöd till förtroendevalda på regional nivå, anser att utvecklingen är bekymmersam men förståelig.

 – Vi konkurrerar om engagemanget i alla delar av samhället. Står man i valet mellan att rädda idrottsföreningen där barnen är engagerade eller att engagera sig fackligt på sin arbetsplats är det inte så konstigt att det ibland väger mot det förstnämnda, säger han.

Förutom ett mer pressat arbetsliv där det kan vara svårt att balansera ett fackligt uppdrag med ordinarie arbetsuppgifter möter Unionen också många som känner en oro för den egna karriären.

– Att vara förtroendevald kan vara utsatt och många medlemmar hyser farhågor att deras relation till arbetsgivaren kan komma att försämras om man tar ett fackligt uppdrag. Därför är det viktigt att arbetsgivarna ser till att skapa rätt förutsättningar, vilket de också är skyldiga att göra, säger Anders Tilly.

"Helt nödvändigt för att kunna påverka"

Att få fler förtroendevalda är helt nödvändigt för att facken ska kunna påverka medlemmarnas vardag på arbetsplatserna, menar Martin Linder. Om utvecklingen inte vänder riskeras i förlängningen den svenska modellen.

– Vår förmåga att påverka arbetslivet för Unionens medlemmar bygger på att vi har många medlemmar och många kollektivavtal. Till det kommer en tredje pusselbit: Vår förmåga att agera lokalt för att påverka i våra medlemmars vardag. Om vi saknar facklig närvaro på många arbetsplatser får vi en försvagad styrka och möjlighet att förändra i de frågor som är viktiga för medlemmarna, säger han.

Förutom att värva nya förtroendevalda fokuserar Unionen parallellt på att behålla de förtroendevalda man redan har.

– Det hjälper inte om vi får nya förtroendevalda om vi tappar i andra änden, så det är jätteviktigt att stötta dem vi har. Att bli fler som kan dela på uppdragen gör det mindre betungande och gör att fler orkar stanna kvar, säger Anders Tilly.

Prioriteringar nödvändigt för att lyckas

Att nå målet på 50 000 förtroendevalda om fem år kommer innebära stora utmaningar för Unionen som organisation. För att lyckas måste förbundet prioritera bort vissa saker som man gör i dag.

– Det är en lång trend som ska brytas, det gäller att vi är uthålliga och inte hittar enkla lösningar. Vi inom Unionen måste inse att om vi vill nå förändring måste vi göra saker på nya sätt och sluta med vissa saker. Det handlar om fokus på att stötta förtroendevalda genom exempelvis utbildningar och bra digitala stöd, så att den tid de har kan läggas på rätt saker, som att prata med medlemmar, säger Martin Linder.

"Arbetsgivarna måste se fördelarna"

Enligt Anders Tilly saknar många unga på arbetsmarknaden kunskap om hur den svenska modellen fungerar och vad ett fackligt uppdrag innebär. Han tror den största utmaningen blir att nå ut med information om vinsten med ett lokalt inflytande.

– För att lyckas måste vi fånga upp engagemanget – på varje arbetsplats. Vilka är de viktiga frågorna just där? Det gäller också att få arbetsgivarna att inse fördelarna med fackligt engagemang – att ett större inflytande bland medarbetarna leder till nöjdare personal, lägre sjuktal och mindre personalomsättning.

UNIONENS STRATEGI

  • Unionens förbundsstyrelse beslutade i december 2021 att målet är att förbundet ska ha 50 000 förtroendevalda år 2027.
  • Under 2023 kommer Unionens värvningsarbete att fokusera på tre branscher där engagemanget för fackligt arbete bedöms vara starkast: Industri & teknik, Organisationer & föreningar och Service & tjänster.
  • Värvandet sker både i form av digitala och fysiska medlemsmöten.
  • I fjol arbetade Unionen på regional nivå utifrån en lista på arbetsplatser med många medlemmar där det helt saknas facklig representant.
  • Antalet förtroendevalda ökade med 451 under 2022.