Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klarnas fackordförande rädd för repressalier

Unionens klubbordförande på Klarna, Sen Kanner, har fått erbjudande om att bli utköpt. Men hon vägrar skriva på trots att hon är rädd för repressalier för sitt fackliga engagemang.
– Jag vill inte sluta på Klarna. Jag kommer inte signera. Jag vill ha ett kollektivavtal, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad 3 juni 2022, kl 12:01
Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm (till vänster), Sen Kanner (till höger).
"Vi som är fackligt aktiva har blivit tysta och är rädda för repressalier", säger Sen Kanner till Kollega. Foto: Claudio Bresciani/TT, Privat

Unionens klubbordförande är en av fem fackligt aktiva i företaget som erbjudits ett skriva på ett avgångsavtal. Sen Kanner vill själv inte skriva på, även om andra väljer det.

Kallar ledningen antifacklig 

Hon uppfattar Klarnas ledning som ”antifacklig” och säger sig nu vara rädd för repressalier.

– Vd tycker att alla som arbetar hos oss är så kallade supertalanger som påstås inte vilja ha fackliga avtal, vilket är skrattretande när de har beslutat om vilka som får gå bakom stängda dörrar, säger hon.

Sen Kanner syftar på en intervju i DN där bankens vd Sebastian Siemiatkowski kallade de anställda "supertalanger" och sa att de helst vill förhandla om sina egna anställningsvillkor och att de inte vill ha kollektivavtal.

Klubbordföranden hänvisar också till ett möte på företaget förra onsdagen där hon anser att ledningen uttryckte sig antifackligt och att de tycker att det skulle ta för lång tid att förhandla med facket. I stället har Klarnas ledning gett vissa anställda ett erbjudande om avgångsavtal.

Uttalanden från ledningen internt och externt har lett till att fackligt förtroendevalda nu känner sig oroliga enligt Sen Kanner. Dessutom har fem av nio fackligt aktiva, enligt uppgifter till Arbetet, erbjudits att säga upp sig själva, något ordföranden tolkar som ett straff för sitt engagemang säger hon till Arbetet.

– Vi som är fackligt aktiva har blivit tysta och är rädda för repressalier, säger Sen Kanner till Kollega.  

Kollega har sökt Klarna för en kommentar och de svarar i ett mail via sin pressavdelning:

”Att personer skulle straffas för fackligt engagemang är en väldigt allvarlig anklagelse som vi kraftigt dementerar.”

De hänvisar också till intervjun i DN men tolkar den på ett annat sätt:

”Varken Klarna eller Sebastian 'anti-fackligt', Sebastian uttalade sig positivt om facket i Dagens Nyheter förra veckan”.

Försöker stötta medarbetarna

Sen Kanner och de andra fackligt aktiva försöker just nu utbilda andra medarbetare om deras rättigheter. Till exempel att de inte måste skriva på ett avgångserbjudande genast, utan att det är ett val man har. 

Fackklubben har även haft kontakt med Unionen centralt och man kommer ha flera medlemsmöten. Som Kollega rapporterat tidigare har antalet medlemmar i Unionen på Klarna ökat kraftigt efter varslet, från cirka 700 till drygt 900 personer.

Den här veckan har arbetsgivaren också mött ett önskemål enligt Unionenklubbens ordförande. I utköpsavtalet, som tillfrågade medarbetare får tio dagar på sig att skriva på, har man lyckats få in en förändring. En tidigare skrivning om förbud mot att börja arbeta hos konkurrerande verksamhet har tagits bort.

– Det var väldigt oklart vad som menades med den meningen. Folk försöker ju hitta jobb så fort som möjligt och skrivningen gjorde dem oroliga, säger Sen Kanner.

Avgångsavtalet är överhuvudtaget inte förhandlingsbart har ledningen sagt tidigare, enligt fackordföranden. Men hon och de andra fackligt aktiva försöker efter framgången att hitta fler vägar för att förbättra villkoren ytterligare för utsatta grupper.

– Till exempel gravida och personer med arbetsvisum.

Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet. Facket fick inget veta i förväg.

Klarna anser inte att erbjudandet till de anställda är en uppsägning eller ett avsked, utan ett erbjudande till vissa att säga upp sig själva mot extra månadslöner. Det gör att företaget inte heller hade skyldighet att informera facket innan förändringen anser ledningen.

Anställda avstängda från system

Samtidigt vittnar personal på Klarna till SVT om att de efter beskedet om neddragningarna sett flera interna kanaler stängas av, och att de inte längre kallas till möten oavsett om de skrivit på avtalet eller ej.

Det här tolkar en arbetsrättsexpert, Kurt Junesjö, som tidigare arbetat på LO-TCO Rättskydd, som en form av avskedande som borde granskas i Arbetsdomstol, enligt SVT. 

Klarna svarar även på den kritiken i ett mail till Kollega från pressavdelningen:

”I samband med att de anställda informerades om förändringarna fick de också information om processen, bland annat att alla anställda som har erhållit ett erbjudande kommer att vara arbetsbefriade under den period de funderar på om de vill acceptera erbjudandet eller inte. De informerades vidare om att eftersom de inte behöver arbeta kommer de inte heller ha tillgång till alla delar av Klarnas system med hänsyn till säkerhetsaspekter. Att likställa detta med avsked är inte korrekt.”

De viktigaste av företagets arbetsverktyg, som till exempel  mail, internkommunikationskanaler, intranätet, HR-systemet och videomöten är fortfarande öppna för de anställda enligt Klarna.

”Men vi är en bank och hanterar känsliga uppgifter och system. Av säkerhetsskäl har access till viss data, dokument och system begränsats för de som meddelats att deras roll inte längre finns”, skriver Klarnas presstjänst.  

Fackligt

Unionen: "Vi har lagt in en högre växel"

Det har blivit svårare att locka medlemmar att bli förtroendevalda. Om inte trenden vänds hotas möjligheterna för facket att påverka arbetslivet – och i förlängningen den svenska modellen.
Ola Rennstam Publicerad 30 mars 2023, kl 06:00
Unionens ordförande Martin LInder
Ett alltmer pressat arbetsliv är den främsta orsaken till minskat fackligt engagemang, tror Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

När Unionen bildades 2008 hade förbundet ungefär 35 000 förtroendevalda och 3 325 fackklubbar. Sedan dess har antalet yrkesverksamma medlemmar i förbundet ökat med närmare 200 000, samtidigt som de förtroendevalda ute på arbetsplatserna har minskat till 27 300. Klubbarna har blivit 800 färre till antalet än för 15 år sedan. Det innebär – lite förenklat – att färre fackrepresentanter måste representera fler medlemmar.

Enligt Unionens förbundsordförande Martin Linder finns det flera förklaringar till utvecklingen.

– Att det blivit svårare att få medlemmar att engagera sig är inte unikt för Unionen utan en generell trend för de flesta föreningar och fackförbund de senaste tio, tjugo åren. Vi ser att våra medlemmar har ett alltmer pressat arbetsliv där det är svårt att få loss tid till ett fackligt uppdrag. Men det får inte bli en ursäkt och det är därför som vi nu har lagt in en högre växel för att få till en förändring, säger han.

Den högre växel som Martin Linder syftar på är en uttalad målsättning från Unionens sida att nå 50 000 förtroendevalda år 2027, alltså nästan en fördubbling mot i dag.

Pressat arbetsliv hinder för fackligt arbete

Anders Tilly, som samordnar Unionens stöd till förtroendevalda på regional nivå, anser att utvecklingen är bekymmersam men förståelig.

 – Vi konkurrerar om engagemanget i alla delar av samhället. Står man i valet mellan att rädda idrottsföreningen där barnen är engagerade eller att engagera sig fackligt på sin arbetsplats är det inte så konstigt att det ibland väger mot det förstnämnda, säger han.

Förutom ett mer pressat arbetsliv där det kan vara svårt att balansera ett fackligt uppdrag med ordinarie arbetsuppgifter möter Unionen också många som känner en oro för den egna karriären.

– Att vara förtroendevald kan vara utsatt och många medlemmar hyser farhågor att deras relation till arbetsgivaren kan komma att försämras om man tar ett fackligt uppdrag. Därför är det viktigt att arbetsgivarna ser till att skapa rätt förutsättningar, vilket de också är skyldiga att göra, säger Anders Tilly.

"Helt nödvändigt för att kunna påverka"

Att få fler förtroendevalda är helt nödvändigt för att facken ska kunna påverka medlemmarnas vardag på arbetsplatserna, menar Martin Linder. Om utvecklingen inte vänder riskeras i förlängningen den svenska modellen.

– Vår förmåga att påverka arbetslivet för Unionens medlemmar bygger på att vi har många medlemmar och många kollektivavtal. Till det kommer en tredje pusselbit: Vår förmåga att agera lokalt för att påverka i våra medlemmars vardag. Om vi saknar facklig närvaro på många arbetsplatser får vi en försvagad styrka och möjlighet att förändra i de frågor som är viktiga för medlemmarna, säger han.

Förutom att värva nya förtroendevalda fokuserar Unionen parallellt på att behålla de förtroendevalda man redan har.

– Det hjälper inte om vi får nya förtroendevalda om vi tappar i andra änden, så det är jätteviktigt att stötta dem vi har. Att bli fler som kan dela på uppdragen gör det mindre betungande och gör att fler orkar stanna kvar, säger Anders Tilly.

Prioriteringar nödvändigt för att lyckas

Att nå målet på 50 000 förtroendevalda om fem år kommer innebära stora utmaningar för Unionen som organisation. För att lyckas måste förbundet prioritera bort vissa saker som man gör i dag.

– Det är en lång trend som ska brytas, det gäller att vi är uthålliga och inte hittar enkla lösningar. Vi inom Unionen måste inse att om vi vill nå förändring måste vi göra saker på nya sätt och sluta med vissa saker. Det handlar om fokus på att stötta förtroendevalda genom exempelvis utbildningar och bra digitala stöd, så att den tid de har kan läggas på rätt saker, som att prata med medlemmar, säger Martin Linder.

"Arbetsgivarna måste se fördelarna"

Enligt Anders Tilly saknar många unga på arbetsmarknaden kunskap om hur den svenska modellen fungerar och vad ett fackligt uppdrag innebär. Han tror den största utmaningen blir att nå ut med information om vinsten med ett lokalt inflytande.

– För att lyckas måste vi fånga upp engagemanget – på varje arbetsplats. Vilka är de viktiga frågorna just där? Det gäller också att få arbetsgivarna att inse fördelarna med fackligt engagemang – att ett större inflytande bland medarbetarna leder till nöjdare personal, lägre sjuktal och mindre personalomsättning.

UNIONENS STRATEGI

  • Unionens förbundsstyrelse beslutade i december 2021 att målet är att förbundet ska ha 50 000 förtroendevalda år 2027.
  • Under 2023 kommer Unionens värvningsarbete att fokusera på tre branscher där engagemanget för fackligt arbete bedöms vara starkast: Industri & teknik, Organisationer & föreningar och Service & tjänster.
  • Värvandet sker både i form av digitala och fysiska medlemsmöten.
  • I fjol arbetade Unionen på regional nivå utifrån en lista på arbetsplatser med många medlemmar där det helt saknas facklig representant.
  • Antalet förtroendevalda ökade med 451 under 2022.