Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Unionens klubbordförande är en av fem fackligt aktiva i företaget som erbjudits ett skriva på ett avgångsavtal. Sen Kanner vill själv inte skriva på, även om andra väljer det.
Hon uppfattar Klarnas ledning som ”antifacklig” och säger sig nu vara rädd för repressalier.
– Vd tycker att alla som arbetar hos oss är så kallade supertalanger som påstås inte vilja ha fackliga avtal, vilket är skrattretande när de har beslutat om vilka som får gå bakom stängda dörrar, säger hon.
Sen Kanner syftar på en intervju i DN där bankens vd Sebastian Siemiatkowski kallade de anställda "supertalanger" och sa att de helst vill förhandla om sina egna anställningsvillkor och att de inte vill ha kollektivavtal.
Klubbordföranden hänvisar också till ett möte på företaget förra onsdagen där hon anser att ledningen uttryckte sig antifackligt och att de tycker att det skulle ta för lång tid att förhandla med facket. I stället har Klarnas ledning gett vissa anställda ett erbjudande om avgångsavtal.
Uttalanden från ledningen internt och externt har lett till att fackligt förtroendevalda nu känner sig oroliga enligt Sen Kanner. Dessutom har fem av nio fackligt aktiva, enligt uppgifter till Arbetet, erbjudits att säga upp sig själva, något ordföranden tolkar som ett straff för sitt engagemang säger hon till Arbetet.
– Vi som är fackligt aktiva har blivit tysta och är rädda för repressalier, säger Sen Kanner till Kollega.
Kollega har sökt Klarna för en kommentar och de svarar i ett mail via sin pressavdelning:
”Att personer skulle straffas för fackligt engagemang är en väldigt allvarlig anklagelse som vi kraftigt dementerar.”
De hänvisar också till intervjun i DN men tolkar den på ett annat sätt:
”Varken Klarna eller Sebastian 'anti-fackligt', Sebastian uttalade sig positivt om facket i Dagens Nyheter förra veckan”.
Sen Kanner och de andra fackligt aktiva försöker just nu utbilda andra medarbetare om deras rättigheter. Till exempel att de inte måste skriva på ett avgångserbjudande genast, utan att det är ett val man har.
Fackklubben har även haft kontakt med Unionen centralt och man kommer ha flera medlemsmöten. Som Kollega rapporterat tidigare har antalet medlemmar i Unionen på Klarna ökat kraftigt efter varslet, från cirka 700 till drygt 900 personer.
Den här veckan har arbetsgivaren också mött ett önskemål enligt Unionenklubbens ordförande. I utköpsavtalet, som tillfrågade medarbetare får tio dagar på sig att skriva på, har man lyckats få in en förändring. En tidigare skrivning om förbud mot att börja arbeta hos konkurrerande verksamhet har tagits bort.
– Det var väldigt oklart vad som menades med den meningen. Folk försöker ju hitta jobb så fort som möjligt och skrivningen gjorde dem oroliga, säger Sen Kanner.
Avgångsavtalet är överhuvudtaget inte förhandlingsbart har ledningen sagt tidigare, enligt fackordföranden. Men hon och de andra fackligt aktiva försöker efter framgången att hitta fler vägar för att förbättra villkoren ytterligare för utsatta grupper.
– Till exempel gravida och personer med arbetsvisum.
Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet. Facket fick inget veta i förväg.
Klarna anser inte att erbjudandet till de anställda är en uppsägning eller ett avsked, utan ett erbjudande till vissa att säga upp sig själva mot extra månadslöner. Det gör att företaget inte heller hade skyldighet att informera facket innan förändringen anser ledningen.
Samtidigt vittnar personal på Klarna till SVT om att de efter beskedet om neddragningarna sett flera interna kanaler stängas av, och att de inte längre kallas till möten oavsett om de skrivit på avtalet eller ej.
Det här tolkar en arbetsrättsexpert, Kurt Junesjö, som tidigare arbetat på LO-TCO Rättskydd, som en form av avskedande som borde granskas i Arbetsdomstol, enligt SVT.
Klarna svarar även på den kritiken i ett mail till Kollega från pressavdelningen:
”I samband med att de anställda informerades om förändringarna fick de också information om processen, bland annat att alla anställda som har erhållit ett erbjudande kommer att vara arbetsbefriade under den period de funderar på om de vill acceptera erbjudandet eller inte. De informerades vidare om att eftersom de inte behöver arbeta kommer de inte heller ha tillgång till alla delar av Klarnas system med hänsyn till säkerhetsaspekter. Att likställa detta med avsked är inte korrekt.”
De viktigaste av företagets arbetsverktyg, som till exempel mail, internkommunikationskanaler, intranätet, HR-systemet och videomöten är fortfarande öppna för de anställda enligt Klarna.
”Men vi är en bank och hanterar känsliga uppgifter och system. Av säkerhetsskäl har access till viss data, dokument och system begränsats för de som meddelats att deras roll inte längre finns”, skriver Klarnas presstjänst.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
