Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klarnas fackordförande rädd för repressalier

Unionens klubbordförande på Klarna, Sen Kanner, har fått erbjudande om att bli utköpt. Men hon vägrar skriva på trots att hon är rädd för repressalier för sitt fackliga engagemang.
– Jag vill inte sluta på Klarna. Jag kommer inte signera. Jag vill ha ett kollektivavtal, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad
Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm (till vänster), Sen Kanner (till höger).
"Vi som är fackligt aktiva har blivit tysta och är rädda för repressalier", säger Sen Kanner till Kollega. Foto: Claudio Bresciani/TT, Privat

Unionens klubbordförande är en av fem fackligt aktiva i företaget som erbjudits ett skriva på ett avgångsavtal. Sen Kanner vill själv inte skriva på, även om andra väljer det.

Kallar ledningen antifacklig 

Hon uppfattar Klarnas ledning som ”antifacklig” och säger sig nu vara rädd för repressalier.

– Vd tycker att alla som arbetar hos oss är så kallade supertalanger som påstås inte vilja ha fackliga avtal, vilket är skrattretande när de har beslutat om vilka som får gå bakom stängda dörrar, säger hon.

Sen Kanner syftar på en intervju i DN där bankens vd Sebastian Siemiatkowski kallade de anställda "supertalanger" och sa att de helst vill förhandla om sina egna anställningsvillkor och att de inte vill ha kollektivavtal.

Klubbordföranden hänvisar också till ett möte på företaget förra onsdagen där hon anser att ledningen uttryckte sig antifackligt och att de tycker att det skulle ta för lång tid att förhandla med facket. I stället har Klarnas ledning gett vissa anställda ett erbjudande om avgångsavtal.

Uttalanden från ledningen internt och externt har lett till att fackligt förtroendevalda nu känner sig oroliga enligt Sen Kanner. Dessutom har fem av nio fackligt aktiva, enligt uppgifter till Arbetet, erbjudits att säga upp sig själva, något ordföranden tolkar som ett straff för sitt engagemang säger hon till Arbetet.

– Vi som är fackligt aktiva har blivit tysta och är rädda för repressalier, säger Sen Kanner till Kollega.  

Kollega har sökt Klarna för en kommentar och de svarar i ett mail via sin pressavdelning:

”Att personer skulle straffas för fackligt engagemang är en väldigt allvarlig anklagelse som vi kraftigt dementerar.”

De hänvisar också till intervjun i DN men tolkar den på ett annat sätt:

”Varken Klarna eller Sebastian 'anti-fackligt', Sebastian uttalade sig positivt om facket i Dagens Nyheter förra veckan”.

Försöker stötta medarbetarna

Sen Kanner och de andra fackligt aktiva försöker just nu utbilda andra medarbetare om deras rättigheter. Till exempel att de inte måste skriva på ett avgångserbjudande genast, utan att det är ett val man har. 

Fackklubben har även haft kontakt med Unionen centralt och man kommer ha flera medlemsmöten. Som Kollega rapporterat tidigare har antalet medlemmar i Unionen på Klarna ökat kraftigt efter varslet, från cirka 700 till drygt 900 personer.

Den här veckan har arbetsgivaren också mött ett önskemål enligt Unionenklubbens ordförande. I utköpsavtalet, som tillfrågade medarbetare får tio dagar på sig att skriva på, har man lyckats få in en förändring. En tidigare skrivning om förbud mot att börja arbeta hos konkurrerande verksamhet har tagits bort.

– Det var väldigt oklart vad som menades med den meningen. Folk försöker ju hitta jobb så fort som möjligt och skrivningen gjorde dem oroliga, säger Sen Kanner.

Avgångsavtalet är överhuvudtaget inte förhandlingsbart har ledningen sagt tidigare, enligt fackordföranden. Men hon och de andra fackligt aktiva försöker efter framgången att hitta fler vägar för att förbättra villkoren ytterligare för utsatta grupper.

– Till exempel gravida och personer med arbetsvisum.

Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet. Facket fick inget veta i förväg.

Klarna anser inte att erbjudandet till de anställda är en uppsägning eller ett avsked, utan ett erbjudande till vissa att säga upp sig själva mot extra månadslöner. Det gör att företaget inte heller hade skyldighet att informera facket innan förändringen anser ledningen.

Anställda avstängda från system

Samtidigt vittnar personal på Klarna till SVT om att de efter beskedet om neddragningarna sett flera interna kanaler stängas av, och att de inte längre kallas till möten oavsett om de skrivit på avtalet eller ej.

Det här tolkar en arbetsrättsexpert, Kurt Junesjö, som tidigare arbetat på LO-TCO Rättskydd, som en form av avskedande som borde granskas i Arbetsdomstol, enligt SVT. 

Klarna svarar även på den kritiken i ett mail till Kollega från pressavdelningen:

”I samband med att de anställda informerades om förändringarna fick de också information om processen, bland annat att alla anställda som har erhållit ett erbjudande kommer att vara arbetsbefriade under den period de funderar på om de vill acceptera erbjudandet eller inte. De informerades vidare om att eftersom de inte behöver arbeta kommer de inte heller ha tillgång till alla delar av Klarnas system med hänsyn till säkerhetsaspekter. Att likställa detta med avsked är inte korrekt.”

De viktigaste av företagets arbetsverktyg, som till exempel  mail, internkommunikationskanaler, intranätet, HR-systemet och videomöten är fortfarande öppna för de anställda enligt Klarna.

”Men vi är en bank och hanterar känsliga uppgifter och system. Av säkerhetsskäl har access till viss data, dokument och system begränsats för de som meddelats att deras roll inte längre finns”, skriver Klarnas presstjänst.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.