Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet.
För Unionens fackklubb kom beskedet som en chock.
– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, sa Sen Kanner, klubbordförande på Klarna, till Kollega.
I början av förra veckan var ungefär 700 av de anställda på Klarna medlemmar i Unionen. Sedan dess har intresset ökat kraftigt och runt 900 personer är nu medlemmar, enligt Björn Larm, chef för den grupp inom Unionen i region Stockholm som arbetar med företag utan kollektivavtal. Även nya medlemmar har rätt till rådgivning från Unionen, men för att få rättshjälp krävs tre månaders medlemskap.
– Men än så länge har arbetsgivaren inte kallat till några förhandlingar. I stället har de tyvärr valt att skicka frivilliga utköpsavtal till vissa personer. De personer som fick erbjudanden om utköp togs direkt bort ur Klarnas system.
Uppmanar ni medlemmarna att inte skriva på sådana avtal?
– Nej. Vi uppmanar dem att göra en bedömning av vad som är bäst för dem. Vi informerar om risker och fördelar med att göra på olika sätt. Tackar man nej och arbetsgivaren ändå vill att man slutar hamnar vi i en förhandlingssituation och då kan man bli utan avtal.
Enligt Björn Larm har informationen från Klarna till berörda medarbetare varit mycket bristfällig. Anställda som arbetsgivaren vill ha kvar har kallats till möten och informerats om det. Anställda som arbetsgivaren inte vill ha kvar har inte kallats. I stället har de i vissa fall fått den informationen av sina kollegor.
– Det är helt förkastligt och har lett till mycket oro. Det har också varit utpekande på ett sätt som inte är okej av många skäl.
Trots att Unionen nu har närmare 1 000 medlemmar på Klarna finns inget kollektivavtal där.
– Vi har arbetat i många år med Klarna men ledningen har aldrig visat något intresse för kollektivavtal. Medlemmar vi pratar med säger att arbetsgivaren inte vill ha den transparens och medbestämmande som ett avtal innebär. Den bilden delas av klubben, säger Björn Larm.
I en intervju med Dagens Nyheter hävdar dock Sebastian Siemiatkowski, bankens vd, att det är de anställda på Klarna som inte vill ha kollektivavtal.
– Vi är ett annorlunda bolag. På Klarna jobbar några tusen supertalanger. De har varit tydliga med att de förväntar sig en miljö där de själva får förhandla sina förutsättningar och sin lön, säger han till DN.
Ett fackförbund har möjlighet att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk, för att få en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Men hittills har det inte varit aktuellt, enligt Björn Larm. I stället har Unionen fokuserat på att få många medlemmar och en välfungerande klubb.
– Det är ett viktigt första steg för att få till ett kollektivavtal. Unionen kan komma att vidta stridsåtgärder. Då måste vi ha många medlemmar för att det ska ge effekt. Nu börjar vi närma oss och intresset bland medlemmarna för ett kollektivavtal är mycket stort. Men vi kommer inte att få till ett avtal innan de här uppsägningarna har trätt i kraft. Nu fokuserar vi på hur medlemmarna mår.
Vad gör Unionen nu?
– Vi kommer att hålla två medlemsmöten och finns på plats i Klarnas lokaler varje dag för att svara på frågor. De förtroendevalda på Klarna är helt fantastiska och jättelojala med sina medlemmar. Klubbordföranden, arbetsmiljöombudet och flera i klubbstyrelsen har till exempel kommit in från sina semestrar för att stötta oroliga kollegor, trots att en del av dem själva har fått erbjudanden.
Enligt Filippa Bolz, presschef på Klarna, informerades ”den absoluta majoriteten” av de anställda som erbjöds utköp genom individuella samtal under tisdagen och onsdagen förra veckan. Det förekom dock att anställda fick information senare på grund av att de exempelvis var på semester och inte gick att nå. Hon har inte hört att någon skulle ha fått information om utköp via en kollega. Först när de anställda som erbjudits utköp informerats hölls möten med övrig personal, enligt Filippa Bolz.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen