Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler går med i facket på Klarna

Intresset för att gå med i Unionen har ökat kraftigt bland anställda på Klarna. Om medlemmarna blir tillräckligt många överväger förbundet en strejk för att få till ett kollektivavtal.
David Österberg Publicerad
Man passerar Klarnas kontor.
Allt fler anställda på Klarna väljer att gå med i facket. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet.

För Unionens fackklubb kom beskedet som en chock.

– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, sa Sen Kanner, klubbordförande på Klarna, till Kollega.

I början av förra veckan var ungefär 700 av de anställda på Klarna medlemmar i Unionen. Sedan dess har intresset ökat kraftigt och runt 900 personer är nu medlemmar, enligt Björn Larm, chef för den grupp inom Unionen i region Stockholm som arbetar med företag utan kollektivavtal. Även nya medlemmar har rätt till rådgivning från Unionen, men för att få rättshjälp krävs tre månaders medlemskap.

– Men än så länge har arbetsgivaren inte kallat till några förhandlingar. I stället har de tyvärr valt att skicka frivilliga utköpsavtal till vissa personer. De personer som fick erbjudanden om utköp togs direkt bort ur Klarnas system. 

Uppmanar ni medlemmarna att inte skriva på sådana avtal?

– Nej. Vi uppmanar dem att göra en bedömning av vad som är bäst för dem. Vi informerar om risker och fördelar med att göra på olika sätt. Tackar man nej och arbetsgivaren ändå vill att man slutar hamnar vi i en förhandlingssituation och då kan man bli utan avtal.

Enligt Björn Larm har informationen från Klarna till berörda medarbetare varit mycket bristfällig. Anställda som arbetsgivaren vill ha kvar har kallats till möten och informerats om det. Anställda som arbetsgivaren inte vill ha kvar har inte kallats. I stället har de i vissa fall fått den informationen av sina kollegor.

– Det är helt förkastligt och har lett till mycket oro. Det har också varit utpekande på ett sätt som inte är okej av många skäl.

Trots att Unionen nu har närmare 1 000 medlemmar på Klarna finns inget kollektivavtal där. 

– Vi har arbetat i många år med Klarna men ledningen har aldrig visat något intresse för kollektivavtal. Medlemmar vi pratar med säger att arbetsgivaren inte vill ha den transparens och medbestämmande som ett avtal innebär. Den bilden delas av klubben, säger Björn Larm.

I en intervju med Dagens Nyheter hävdar dock Sebastian Siemiatkowski, bankens vd, att det är de anställda på Klarna som inte vill ha kollektivavtal.

Vi är ett annorlunda bolag. På Klarna jobbar några tusen supertalanger. De har varit tydliga med att de förväntar sig en miljö där de själva får förhandla sina förutsättningar och sin lön, säger han till DN.

Ett fackförbund har möjlighet att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk, för att få en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Men hittills har det inte varit aktuellt, enligt Björn Larm. I stället har Unionen fokuserat på att få många medlemmar och en välfungerande klubb. 

– Det är ett viktigt första steg för att få till ett kollektivavtal. Unionen kan komma att vidta stridsåtgärder. Då måste vi ha många medlemmar för att det ska ge effekt. Nu börjar vi närma oss och intresset bland medlemmarna för ett kollektivavtal är mycket stort. Men vi kommer inte att få till ett avtal innan de här uppsägningarna har trätt i kraft. Nu fokuserar vi på hur medlemmarna mår.

Vad gör Unionen nu?

– Vi kommer att hålla två medlemsmöten och finns på plats i Klarnas lokaler varje dag för att svara på frågor. De förtroendevalda på Klarna är helt fantastiska och jättelojala med sina medlemmar. Klubbordföranden, arbetsmiljöombudet och flera i klubbstyrelsen har till exempel kommit in från sina semestrar för att stötta oroliga kollegor, trots att en del av dem själva har fått erbjudanden.

Enligt Filippa Bolz, presschef på Klarna, informerades ”den absoluta majoriteten” av de anställda som erbjöds utköp genom individuella samtal under tisdagen och onsdagen förra veckan. Det förekom dock att anställda fick information senare på grund av att de exempelvis var på semester och inte gick att nå. Hon har inte hört att någon skulle ha fått information om utköp via en kollega. Först när de anställda som erbjudits utköp informerats hölls möten med övrig personal, enligt Filippa Bolz.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.