Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler går med i facket på Klarna

Intresset för att gå med i Unionen har ökat kraftigt bland anställda på Klarna. Om medlemmarna blir tillräckligt många överväger förbundet en strejk för att få till ett kollektivavtal.
David Österberg Publicerad
Man passerar Klarnas kontor.
Allt fler anställda på Klarna väljer att gå med i facket. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet.

För Unionens fackklubb kom beskedet som en chock.

– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, sa Sen Kanner, klubbordförande på Klarna, till Kollega.

I början av förra veckan var ungefär 700 av de anställda på Klarna medlemmar i Unionen. Sedan dess har intresset ökat kraftigt och runt 900 personer är nu medlemmar, enligt Björn Larm, chef för den grupp inom Unionen i region Stockholm som arbetar med företag utan kollektivavtal. Även nya medlemmar har rätt till rådgivning från Unionen, men för att få rättshjälp krävs tre månaders medlemskap.

– Men än så länge har arbetsgivaren inte kallat till några förhandlingar. I stället har de tyvärr valt att skicka frivilliga utköpsavtal till vissa personer. De personer som fick erbjudanden om utköp togs direkt bort ur Klarnas system. 

Uppmanar ni medlemmarna att inte skriva på sådana avtal?

– Nej. Vi uppmanar dem att göra en bedömning av vad som är bäst för dem. Vi informerar om risker och fördelar med att göra på olika sätt. Tackar man nej och arbetsgivaren ändå vill att man slutar hamnar vi i en förhandlingssituation och då kan man bli utan avtal.

Enligt Björn Larm har informationen från Klarna till berörda medarbetare varit mycket bristfällig. Anställda som arbetsgivaren vill ha kvar har kallats till möten och informerats om det. Anställda som arbetsgivaren inte vill ha kvar har inte kallats. I stället har de i vissa fall fått den informationen av sina kollegor.

– Det är helt förkastligt och har lett till mycket oro. Det har också varit utpekande på ett sätt som inte är okej av många skäl.

Trots att Unionen nu har närmare 1 000 medlemmar på Klarna finns inget kollektivavtal där. 

– Vi har arbetat i många år med Klarna men ledningen har aldrig visat något intresse för kollektivavtal. Medlemmar vi pratar med säger att arbetsgivaren inte vill ha den transparens och medbestämmande som ett avtal innebär. Den bilden delas av klubben, säger Björn Larm.

I en intervju med Dagens Nyheter hävdar dock Sebastian Siemiatkowski, bankens vd, att det är de anställda på Klarna som inte vill ha kollektivavtal.

Vi är ett annorlunda bolag. På Klarna jobbar några tusen supertalanger. De har varit tydliga med att de förväntar sig en miljö där de själva får förhandla sina förutsättningar och sin lön, säger han till DN.

Ett fackförbund har möjlighet att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk, för att få en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Men hittills har det inte varit aktuellt, enligt Björn Larm. I stället har Unionen fokuserat på att få många medlemmar och en välfungerande klubb. 

– Det är ett viktigt första steg för att få till ett kollektivavtal. Unionen kan komma att vidta stridsåtgärder. Då måste vi ha många medlemmar för att det ska ge effekt. Nu börjar vi närma oss och intresset bland medlemmarna för ett kollektivavtal är mycket stort. Men vi kommer inte att få till ett avtal innan de här uppsägningarna har trätt i kraft. Nu fokuserar vi på hur medlemmarna mår.

Vad gör Unionen nu?

– Vi kommer att hålla två medlemsmöten och finns på plats i Klarnas lokaler varje dag för att svara på frågor. De förtroendevalda på Klarna är helt fantastiska och jättelojala med sina medlemmar. Klubbordföranden, arbetsmiljöombudet och flera i klubbstyrelsen har till exempel kommit in från sina semestrar för att stötta oroliga kollegor, trots att en del av dem själva har fått erbjudanden.

Enligt Filippa Bolz, presschef på Klarna, informerades ”den absoluta majoriteten” av de anställda som erbjöds utköp genom individuella samtal under tisdagen och onsdagen förra veckan. Det förekom dock att anställda fick information senare på grund av att de exempelvis var på semester och inte gick att nå. Hon har inte hört att någon skulle ha fått information om utköp via en kollega. Först när de anställda som erbjudits utköp informerats hölls möten med övrig personal, enligt Filippa Bolz.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.