Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fler går med i facket på Klarna
Intresset för att gå med i Unionen har ökat kraftigt bland anställda på Klarna. Om medlemmarna blir tillräckligt många överväger förbundet en strejk för att få till ett kollektivavtal.
Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet.
För Unionens fackklubb kom beskedet som en chock.
– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, sa Sen Kanner, klubbordförande på Klarna, till Kollega.
I början av förra veckan var ungefär 700 av de anställda på Klarna medlemmar i Unionen. Sedan dess har intresset ökat kraftigt och runt 900 personer är nu medlemmar, enligt Björn Larm, chef för den grupp inom Unionen i region Stockholm som arbetar med företag utan kollektivavtal. Även nya medlemmar har rätt till rådgivning från Unionen, men för att få rättshjälp krävs tre månaders medlemskap.
– Men än så länge har arbetsgivaren inte kallat till några förhandlingar. I stället har de tyvärr valt att skicka frivilliga utköpsavtal till vissa personer. De personer som fick erbjudanden om utköp togs direkt bort ur Klarnas system.
Uppmanar ni medlemmarna att inte skriva på sådana avtal?
– Nej. Vi uppmanar dem att göra en bedömning av vad som är bäst för dem. Vi informerar om risker och fördelar med att göra på olika sätt. Tackar man nej och arbetsgivaren ändå vill att man slutar hamnar vi i en förhandlingssituation och då kan man bli utan avtal.
Enligt Björn Larm har informationen från Klarna till berörda medarbetare varit mycket bristfällig. Anställda som arbetsgivaren vill ha kvar har kallats till möten och informerats om det. Anställda som arbetsgivaren inte vill ha kvar har inte kallats. I stället har de i vissa fall fått den informationen av sina kollegor.
– Det är helt förkastligt och har lett till mycket oro. Det har också varit utpekande på ett sätt som inte är okej av många skäl.
Trots att Unionen nu har närmare 1 000 medlemmar på Klarna finns inget kollektivavtal där.
– Vi har arbetat i många år med Klarna men ledningen har aldrig visat något intresse för kollektivavtal. Medlemmar vi pratar med säger att arbetsgivaren inte vill ha den transparens och medbestämmande som ett avtal innebär. Den bilden delas av klubben, säger Björn Larm.
I en intervju med Dagens Nyheter hävdar dock Sebastian Siemiatkowski, bankens vd, att det är de anställda på Klarna som inte vill ha kollektivavtal.
– Vi är ett annorlunda bolag. På Klarna jobbar några tusen supertalanger. De har varit tydliga med att de förväntar sig en miljö där de själva får förhandla sina förutsättningar och sin lön, säger han till DN.
Ett fackförbund har möjlighet att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk, för att få en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Men hittills har det inte varit aktuellt, enligt Björn Larm. I stället har Unionen fokuserat på att få många medlemmar och en välfungerande klubb.
– Det är ett viktigt första steg för att få till ett kollektivavtal. Unionen kan komma att vidta stridsåtgärder. Då måste vi ha många medlemmar för att det ska ge effekt. Nu börjar vi närma oss och intresset bland medlemmarna för ett kollektivavtal är mycket stort. Men vi kommer inte att få till ett avtal innan de här uppsägningarna har trätt i kraft. Nu fokuserar vi på hur medlemmarna mår.
Vad gör Unionen nu?
– Vi kommer att hålla två medlemsmöten och finns på plats i Klarnas lokaler varje dag för att svara på frågor. De förtroendevalda på Klarna är helt fantastiska och jättelojala med sina medlemmar. Klubbordföranden, arbetsmiljöombudet och flera i klubbstyrelsen har till exempel kommit in från sina semestrar för att stötta oroliga kollegor, trots att en del av dem själva har fått erbjudanden.
Enligt Filippa Bolz, presschef på Klarna, informerades ”den absoluta majoriteten” av de anställda som erbjöds utköp genom individuella samtal under tisdagen och onsdagen förra veckan. Det förekom dock att anställda fick information senare på grund av att de exempelvis var på semester och inte gick att nå. Hon har inte hört att någon skulle ha fått information om utköp via en kollega. Först när de anställda som erbjudits utköp informerats hölls möten med övrig personal, enligt Filippa Bolz.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”
Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Testföretaget saknade intyg
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen: "Salivprov otillräckligt"
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Provet kan ha förväxlats
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.
