Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler går med i facket på Klarna

Intresset för att gå med i Unionen har ökat kraftigt bland anställda på Klarna. Om medlemmarna blir tillräckligt många överväger förbundet en strejk för att få till ett kollektivavtal.
David Österberg Publicerad 1 juni 2022, kl 09:20
Man passerar Klarnas kontor.
Allt fler anställda på Klarna väljer att gå med i facket. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Förra måndagen meddelade Klarna att tio procent av personalstyrkan sägs upp. Det kan innebära att 350 av 3 500 anställda i Sverige blir av med jobbet.

För Unionens fackklubb kom beskedet som en chock.

– Ingen har kontaktat oss. Vi fick nyheten samtidigt som alla andra och blev väldigt chockade. Vi är väldigt upprörda. Vi försöker bara hjälpa så många vi kan just nu, så det är hektiskt för tillfället, sa Sen Kanner, klubbordförande på Klarna, till Kollega.

I början av förra veckan var ungefär 700 av de anställda på Klarna medlemmar i Unionen. Sedan dess har intresset ökat kraftigt och runt 900 personer är nu medlemmar, enligt Björn Larm, chef för den grupp inom Unionen i region Stockholm som arbetar med företag utan kollektivavtal. Även nya medlemmar har rätt till rådgivning från Unionen, men för att få rättshjälp krävs tre månaders medlemskap.

– Men än så länge har arbetsgivaren inte kallat till några förhandlingar. I stället har de tyvärr valt att skicka frivilliga utköpsavtal till vissa personer. De personer som fick erbjudanden om utköp togs direkt bort ur Klarnas system. 

Uppmanar ni medlemmarna att inte skriva på sådana avtal?

– Nej. Vi uppmanar dem att göra en bedömning av vad som är bäst för dem. Vi informerar om risker och fördelar med att göra på olika sätt. Tackar man nej och arbetsgivaren ändå vill att man slutar hamnar vi i en förhandlingssituation och då kan man bli utan avtal.

Enligt Björn Larm har informationen från Klarna till berörda medarbetare varit mycket bristfällig. Anställda som arbetsgivaren vill ha kvar har kallats till möten och informerats om det. Anställda som arbetsgivaren inte vill ha kvar har inte kallats. I stället har de i vissa fall fått den informationen av sina kollegor.

– Det är helt förkastligt och har lett till mycket oro. Det har också varit utpekande på ett sätt som inte är okej av många skäl.

Trots att Unionen nu har närmare 1 000 medlemmar på Klarna finns inget kollektivavtal där. 

– Vi har arbetat i många år med Klarna men ledningen har aldrig visat något intresse för kollektivavtal. Medlemmar vi pratar med säger att arbetsgivaren inte vill ha den transparens och medbestämmande som ett avtal innebär. Den bilden delas av klubben, säger Björn Larm.

I en intervju med Dagens Nyheter hävdar dock Sebastian Siemiatkowski, bankens vd, att det är de anställda på Klarna som inte vill ha kollektivavtal.

Vi är ett annorlunda bolag. På Klarna jobbar några tusen supertalanger. De har varit tydliga med att de förväntar sig en miljö där de själva får förhandla sina förutsättningar och sin lön, säger han till DN.

Ett fackförbund har möjlighet att ta till stridsåtgärder, exempelvis strejk, för att få en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Men hittills har det inte varit aktuellt, enligt Björn Larm. I stället har Unionen fokuserat på att få många medlemmar och en välfungerande klubb. 

– Det är ett viktigt första steg för att få till ett kollektivavtal. Unionen kan komma att vidta stridsåtgärder. Då måste vi ha många medlemmar för att det ska ge effekt. Nu börjar vi närma oss och intresset bland medlemmarna för ett kollektivavtal är mycket stort. Men vi kommer inte att få till ett avtal innan de här uppsägningarna har trätt i kraft. Nu fokuserar vi på hur medlemmarna mår.

Vad gör Unionen nu?

– Vi kommer att hålla två medlemsmöten och finns på plats i Klarnas lokaler varje dag för att svara på frågor. De förtroendevalda på Klarna är helt fantastiska och jättelojala med sina medlemmar. Klubbordföranden, arbetsmiljöombudet och flera i klubbstyrelsen har till exempel kommit in från sina semestrar för att stötta oroliga kollegor, trots att en del av dem själva har fått erbjudanden.

Enligt Filippa Bolz, presschef på Klarna, informerades ”den absoluta majoriteten” av de anställda som erbjöds utköp genom individuella samtal under tisdagen och onsdagen förra veckan. Det förekom dock att anställda fick information senare på grund av att de exempelvis var på semester och inte gick att nå. Hon har inte hört att någon skulle ha fått information om utköp via en kollega. Först när de anställda som erbjudits utköp informerats hölls möten med övrig personal, enligt Filippa Bolz.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."