Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify förlorar igen – får inte ha nattarbete

Spotify förlorar sin långdragna domstolskamp om nattarbete. Kammarrätten slår fast att det inte ligger i samhällets intresse att ge strömningsföretaget undantag från lagen. Men nattarbete kan tillåtas om Spotify tecknar kollektivavtal – en fråga som nu väcks på nytt.
Noa Söderberg Publicerad
Kammarrätten stoppar Spotifys nattarbete: Undantag från lagen kräver kollektivavtal. Diskussionen om nattarbete fortsätter.
Spotify förlorar kampen om nattarbete. Kammarrätten säger nej till undantag utan kollektivavtal. Frågan om nattarbete väcks på nytt. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

På måndagen kom det slutgiltiga beskedet: Spotify får inget undantag från lagens förbud mot nattarbete. Det är kulmen av en lång domstolsprocess, där strömningsbolaget hela tiden har hävdat att samhället har ett särskilt intresse av att deras anställda tillåts jobba natt.

Beslutet innebär att Spotify kan ansöka om undantag på nytt. Det har bolaget redan försökt med, men fått nej i väntan på kammarrättens dom. Ett annat sätt att få undantag från nattarbetsförbudet är att teckna kollektivavtal – något som Spotify tidigare har fört en hård kampanj emot.

Förbjudet att jobba natt

I Sverige är det som regel förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05. Företag som vill ha nattarbete måste antingen göra saker som anses samhällsviktiga – till exempel banktjänster, flyg, sjukvård eller medicin – eller teckna ett kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att bortse från lagen. 

Ett tredje alternativ är att ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om myndigheten säger nej kan beslutet överklagas. Det är det Spotify har gjort. När de förlorade i förvaltningsrätten överklagade de på nytt, och hamnade då i kammarrätten. Det är kammarrätten som nu har fällt ett avgörande.

I sin överklagan argumenterade Spotify för att deras verksamhet är samhällsviktig, på liknande sätt som banker och vårdbolag. Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att de sköter människors person- och betalningsuppgifter. För att kunna skydda uppgifterna vid en eventuell IT-attack måste Spotify ha ”konstant drift”, skrev bolaget, ”precis som i tillverkningsindustrin”.

De skrev också att andra bolag, där samhällsintresset för nattarbete är lägre, har fått undantag från reglerna. Därför ansåg Spotify att de har särbehandlats, i strid med grundlagen.

Kammarrätten skriver i sin dom att risken för IT-attacker är Spotifys tyngsta argument för att få undantag. Men de slår också fast att det inte verkar vara bolagets främsta anledning att ha nattarbete. Snarare handlar det, enligt kammarrätten, om att hålla igång tjänsten och stoppa buggar, av ”företagsekonomiska skäl”. Därför nekas Spotify undantag.

Ny diskussion om kollektivavtal

Kammarrätten skriver också att undantag från arbetstidslagen i första hand ska göras om ett företag försökt, och inte lyckats, teckna kollektivavtal. Det har inte Spotify gjort, enligt domstolen. Inga förhandlingsprotokoll har lämnats in.

Frågan om kollektivavtal på Spotify har varit aktuell sedan bolagets fackklubb bildades 2022. Året därpå inledde Unionen officiella förhandlingar om avtal. Företaget bemötte det genom att bland annat dela ut flygblad emot kollektivavtal utanför sitt huvudkontor.

Förhandlingen slutade i oenighet, och sedan dess har frågan legat still. I oktober 2023 sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega att det pågår ett arbete med att stärka förhandlingspositionen på Spotify, inför en eventuell strejk.

Klubben: Vi ser gärna kollektivavtal

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb på Spotify, säger till Kollega att han inte har hunnit diskutera domslutet med sina styrelsekollegor.

– Vi har inte varit inblandade i den här rättsprocessen. Men vi ser ju gärna att det här regleras genom kollektivavtal.

Kommer ett kollektivavtal närmare nu, när kammarrätten också understryker att det är så man ska göra i första hand?

– Det kan jag inte svara på, jag kan inte spekulera. Det ligger främst hos Spotify att avgöra.

Fackklubben på Spotify har tidigare sagt till Kollega att konflikten om nattarbete kan bli en draghjälp för att teckna kollektivavtal.

Spotify: Vi flyttar jobb

Julia Levander, presskontakt på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega att nattarbetet är ”avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen”. Hon fortsätter:

”Då kammarrätten har nekat tillstånd för nattarbete i Sverige så fortskrider flytten av denna avgörande supportfunktion till andra länder.”

Det syftar på ett tidigare besked från Spotify om att nattjobb flyttas utomlands på grund av konflikten. Men Levander skriver att nattarbetet är ”en supportfunktion snarare än en heltidstjänst” och att ingen i Sverige har blivit av med sin anställning som en direkt följd av flytten. I stället har man lagt nya scheman.

”Då beredskapstjänstgöring är avgörande för att Spotify ska kunna upprätthålla sin service så är flytten redan nästan helt genomförd. Det är ca 250 medarbetare som berörts av förändringen i deras arbetsschema.”

Stora nedskärningar

Spotify genomförde en global personalnedskärning i december 2023, efter att rättsprocessen om nattarbete inletts. Då blev omkring 240 personer av med jobbet i Sverige. Fackklubbsordföranden Jonas Sundberg säger till Kollega att facket inte har någon insyn i om nattarbetesfrågan har påverkat var Spotify har valt att skära ned eller anställa nya personer.

På en fråga om vad Spotify ska göra nu svarar presstalesperson Julia Levander:

Vi kommer nu läsa igenom domen innan vi beslutar nästa steg, men frågan om kollektivavtal kommer inte att omvärderas.

Summary in English:


Court Ruling Against Spotify

Spotify lost its prolonged court battle to allow night work. The Court of Appeal (Kammarrätten) ruled that it is not in the public interest to grant the streaming company an exemption from the law. However, night work can be permitted if Spotify signs a collective agreement, a topic now being revisited.

Spotify argued that their operations are of public interest, similar to banks and healthcare companies, due to handling personal and payment information. Despite this, the Court of Appeal found that the primary reason for night work was economic, not public interest, and denied the exemption.

The court emphasized that exemptions should first be sought through collective agreements, which Spotify has not attempted. This ruling may reignite discussions about collective agreements at Spotify, which has previously resisted such agreements.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 nya lagar och regler 2025 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2025 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att hålla koll på. Bland annat gällande a-kassa, tjänstepension och arbetsmiljö.
Lina Björk Publicerad 12 december 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba och årtalet 2025
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2025. Foto: TT/Shutterstock

År 2025 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

För dig som tar bilen till jobbet

Den så kallade ”malus”-skatten, alltså en skatt för bilar med höga utsläpp justeras för att gynna miljövänligare alternativ. Bland annat kommer etanolbilar nu att betala samma malus som bensinbilar. Husbilsägare får dock malus-skatten helt borttagen.  

A-kassan baseras på inkomst

Till skillnad från i dag då a-kassan baseras på hur länge du har arbetat, kommer ersättningen enbart baseras på din inkomst från och med 1 oktober 2025. Det kommer att innebära mindre uppgifter från arbetsgivaren och att arbetslösa inte behöver lägga lika mycket tid på att få fram dem. Även taket för den högsta ersättningen höjs och blir 34 000 kronor i månadslön i tolv månader, i stället för det tidigare taket på 33 000 kronor. 

Förslaget påverkar två grupper mest: Långtidsarbetslösa får med de nya reglerna sin ersättning minskad snabbare än i dag. Däremot kommer en tydlig förbättring för dem som inte haft rätt till a-kassa alls eftersom de inte arbetat tillräckligt mycket. De kommer att få möjlighet till ersättning om de har haft 11 000 kronor i inkomst i fyra månader. 

Möjlighet att pausa tjänstepensionen

Från och med 1 januari 2025 blir det möjligt att göra en paus i utbetalningen av tjänstepension. Det vanligaste skälet att vilja pausa sina tjänstepensionsutbetalningar är att man börjat arbeta igen. Om du tar ut både lön och pension samtidigt riskerar den sammanlagda inkomsten att bli så hög att du behöver betala en högre, statlig skatt. Genom att pausa pensionsutbetalningarna jämnar du ut inkomsten över tid vilket kan ge lägre skatt, och dessutom blir pensionsutbetalningarna lite högre när de aktiveras igen. 

Nya arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket har gjort den största förändringen på arbetsmiljöregelområdet på 40 år, nämligen ändrat i strukturen för föreskrifterna. Regler och krav för bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och utformning av arbetsplatser och arbetsanpassning är oförändrade. Däremot har föreskrifterna kring hot och våld fått ett eget kapitel. 

Bemanningsanställda ska erbjudas tillsvidareanställning

Den nya uthyrningslagen innebär att du som hyrs in från ett bemanningsföretag ska erbjudas en tillsvidareanställning i kundföretaget, eller två månadslöner, om du jobbat mer än två år under en period av 36 månader. Om du väljer att tacka nej till erbjudandet fortsätter anställningen som vanligt. 

Hårdare kontroll av lönegarantin vid konkurser

Lönegaranti är ett skydd för dig när din arbetsgivare gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion och du inte får ut din lön. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som bestämmer om du har rätt till lönegaranti och hur mycket pengar du ska få. Den statliga lönegarantin har dock varit utsatt för bedrägerier, med stora belopp under åren. Regeringen har därför beslutat att den myndighet som betalar ut pengarna, snabbt ska kontrollera uppgifterna om lönegaranti mot Skatteverkets databaser innan garantibeloppet betalas ut. Skatteverket ska också få mandat att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. 

Skattesänkningar för anställda och pensionärer

Från och med 2025 förstärks jobbskatteavdraget, alltså skatten på arbete vilket betyder att de flesta som arbetar kommer få lite mer pengar i plånboken. Även pensionärer får ta del av skattesänkningar som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget. 

Källa: Unionen, Regeringskansliet, Transportstyrelsen.

Qatars ambassad i Stockholm till vänster, Qatars flagga till höger.
En man på Qatars ambassad slog sin kvinnliga kollega hårt på rumpan när hon bytte färgpatron på en skrivare. Trots kränkningen utredde ambassaden aldrig saken. Foto: Linnea Andersson och Shutterstock.

Kvinnan arbetar som värdinna på Qatars ambassad sedan 2017. Den 25 juni i år skulle hon byta färgpatronen i en av ambassadens skrivare. När hon stod böjd över apparaten kom en manlig kollega gåendes i korridoren och utdelade ett hårt slag på hennes rumpa med sin hand när han passerade, samtidigt som han skrattade. Kvinnan beskriver att slaget var så hårt att det började sticka i huden.

Nästa dag tog hon upp händelsen med Qatars ambassadör och en diplomat. Därefter hände inget i ärendet förrän hon en tid senare hade ett samtal med diplomaten.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

Han uppmanade vår medlem att hon och mannen skulle be varandra om ursäkt. För henne blev det ytterligare en kränkning, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen som företräder kvinnan.

Arbetsgivare skyldiga att utreda

Enligt Unionen har Qatars ambassad inte vidtagit någon åtgärd för att utreda händelsen eller för att förhindra framtida trakasserier.

Enligt diskrimineringslagen är en arbetsgivare skyldig att utreda saken om de får kännedom om att det kan ha skett sexuella trakasserier, säger Annika Jonasson.

Nu har Unionen stämt ambassaden för brott mot diskrimineringslagen och kräver 75 000 kronor i skadestånd.

Kollega söker Qatars ambassad för en kommentar.

Arbetsrätt

Datorbutik låste ute personalen – stäms

Att inte komma in på sin arbetsplats kan ses som ett avsked. Det anser Unionen som stämmer en datorbutik som bytt lås och gått upp i rök.
Lina Björk Publicerad 9 december 2024, kl 06:04
Unionen stämmer en datorbutik i Stockholm för att ha låst ute en anställd och gått upp i rök. Händelsen ses som ett avsked och förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd för brott mot las och utebliven lön Foto: Per Danielsson/TT.

En morgon då säljaren skulle öppna dörren till sitt jobb upptäckte han att butiken bytt kodlås. När han ringde sin chef för att fråga efter den nya koden så fick han inget svar. Inte heller hans kollegor kom i kontakt med sin arbetsgivare som sedan augusti har gjort sig oanträffbar. 

Eftersom arbetsgivaren gått upp i rök jämställer Unionen händelsen som ett avsked. Förbundet stämmer därför Stockholmsföretaget på 125 000 kronor för brott mot las, samt utebliven lön. 

– I och med att arbetsgivaren har agerat och utelåst vår medlem, så kan vi inte se det på annat sätt än att man skilt honom från anställningen med omedelbar verkan. Och då ser vi det som ett avskedande, säger förbundsjuristen Cecilia Arklid, som företräder medlemmen i tingsrätten. 

Om arbetsgivaren går under jorden

  • Om en arbetsgivare inte svarar eller inställer sig till förhandling kan en tredskodom meddelas. 
  • En tredskodom innebär att tingsrätten eller Arbetsdomstolen helt går på den kärandes linje, alltså den part som är närvarande. 
  • Beslutet kan innefatta ytterligare rättsliga åtgärder för att driva in skulder eller verkställa domen.