Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotify förlorar igen – får inte ha nattarbete

Spotify förlorar sin långdragna domstolskamp om nattarbete. Kammarrätten slår fast att det inte ligger i samhällets intresse att ge strömningsföretaget undantag från lagen. Men nattarbete kan tillåtas om Spotify tecknar kollektivavtal – en fråga som nu väcks på nytt.
Noa Kristiansson Publicerad
Kammarrätten stoppar Spotifys nattarbete: Undantag från lagen kräver kollektivavtal. Diskussionen om nattarbete fortsätter.
Spotify förlorar kampen om nattarbete. Kammarrätten säger nej till undantag utan kollektivavtal. Frågan om nattarbete väcks på nytt. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

På måndagen kom det slutgiltiga beskedet: Spotify får inget undantag från lagens förbud mot nattarbete. Det är kulmen av en lång domstolsprocess, där strömningsbolaget hela tiden har hävdat att samhället har ett särskilt intresse av att deras anställda tillåts jobba natt.

Beslutet innebär att Spotify kan ansöka om undantag på nytt. Det har bolaget redan försökt med, men fått nej i väntan på kammarrättens dom. Ett annat sätt att få undantag från nattarbetsförbudet är att teckna kollektivavtal – något som Spotify tidigare har fört en hård kampanj emot.

Förbjudet att jobba natt

I Sverige är det som regel förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05. Företag som vill ha nattarbete måste antingen göra saker som anses samhällsviktiga – till exempel banktjänster, flyg, sjukvård eller medicin – eller teckna ett kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att bortse från lagen. 

Ett tredje alternativ är att ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om myndigheten säger nej kan beslutet överklagas. Det är det Spotify har gjort. När de förlorade i förvaltningsrätten överklagade de på nytt, och hamnade då i kammarrätten. Det är kammarrätten som nu har fällt ett avgörande.

I sin överklagan argumenterade Spotify för att deras verksamhet är samhällsviktig, på liknande sätt som banker och vårdbolag. Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att de sköter människors person- och betalningsuppgifter. För att kunna skydda uppgifterna vid en eventuell IT-attack måste Spotify ha ”konstant drift”, skrev bolaget, ”precis som i tillverkningsindustrin”.

De skrev också att andra bolag, där samhällsintresset för nattarbete är lägre, har fått undantag från reglerna. Därför ansåg Spotify att de har särbehandlats, i strid med grundlagen.

Kammarrätten skriver i sin dom att risken för IT-attacker är Spotifys tyngsta argument för att få undantag. Men de slår också fast att det inte verkar vara bolagets främsta anledning att ha nattarbete. Snarare handlar det, enligt kammarrätten, om att hålla igång tjänsten och stoppa buggar, av ”företagsekonomiska skäl”. Därför nekas Spotify undantag.

Ny diskussion om kollektivavtal

Kammarrätten skriver också att undantag från arbetstidslagen i första hand ska göras om ett företag försökt, och inte lyckats, teckna kollektivavtal. Det har inte Spotify gjort, enligt domstolen. Inga förhandlingsprotokoll har lämnats in.

Frågan om kollektivavtal på Spotify har varit aktuell sedan bolagets fackklubb bildades 2022. Året därpå inledde Unionen officiella förhandlingar om avtal. Företaget bemötte det genom att bland annat dela ut flygblad emot kollektivavtal utanför sitt huvudkontor.

Förhandlingen slutade i oenighet, och sedan dess har frågan legat still. I oktober 2023 sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega att det pågår ett arbete med att stärka förhandlingspositionen på Spotify, inför en eventuell strejk.

Klubben: Vi ser gärna kollektivavtal

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb på Spotify, säger till Kollega att han inte har hunnit diskutera domslutet med sina styrelsekollegor.

– Vi har inte varit inblandade i den här rättsprocessen. Men vi ser ju gärna att det här regleras genom kollektivavtal.

Kommer ett kollektivavtal närmare nu, när kammarrätten också understryker att det är så man ska göra i första hand?

– Det kan jag inte svara på, jag kan inte spekulera. Det ligger främst hos Spotify att avgöra.

Fackklubben på Spotify har tidigare sagt till Kollega att konflikten om nattarbete kan bli en draghjälp för att teckna kollektivavtal.

Spotify: Vi flyttar jobb

Julia Levander, presskontakt på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega att nattarbetet är ”avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen”. Hon fortsätter:

”Då kammarrätten har nekat tillstånd för nattarbete i Sverige så fortskrider flytten av denna avgörande supportfunktion till andra länder.”

Det syftar på ett tidigare besked från Spotify om att nattjobb flyttas utomlands på grund av konflikten. Men Levander skriver att nattarbetet är ”en supportfunktion snarare än en heltidstjänst” och att ingen i Sverige har blivit av med sin anställning som en direkt följd av flytten. I stället har man lagt nya scheman.

”Då beredskapstjänstgöring är avgörande för att Spotify ska kunna upprätthålla sin service så är flytten redan nästan helt genomförd. Det är ca 250 medarbetare som berörts av förändringen i deras arbetsschema.”

Stora nedskärningar

Spotify genomförde en global personalnedskärning i december 2023, efter att rättsprocessen om nattarbete inletts. Då blev omkring 240 personer av med jobbet i Sverige. Fackklubbsordföranden Jonas Sundberg säger till Kollega att facket inte har någon insyn i om nattarbetesfrågan har påverkat var Spotify har valt att skära ned eller anställa nya personer.

På en fråga om vad Spotify ska göra nu svarar presstalesperson Julia Levander:

Vi kommer nu läsa igenom domen innan vi beslutar nästa steg, men frågan om kollektivavtal kommer inte att omvärderas.

Summary in English:


Court Ruling Against Spotify

Spotify lost its prolonged court battle to allow night work. The Court of Appeal (Kammarrätten) ruled that it is not in the public interest to grant the streaming company an exemption from the law. However, night work can be permitted if Spotify signs a collective agreement, a topic now being revisited.

Spotify argued that their operations are of public interest, similar to banks and healthcare companies, due to handling personal and payment information. Despite this, the Court of Appeal found that the primary reason for night work was economic, not public interest, and denied the exemption.

The court emphasized that exemptions should first be sought through collective agreements, which Spotify has not attempted. This ruling may reignite discussions about collective agreements at Spotify, which has previously resisted such agreements.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen

Kvinnan sades upp efter att arbetsgivaren blev varse att hon häktats för mordförsök på sin man. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot las. Claudio Bresciani/TT

Det var i slutet av juni som kvinnan dömdes till 12 års fängelse för försök till mord, efter att ha förgiftat sin man med d-vitamin och kalcium. I mitten av juli sades hon upp från sin tjänst på Google, med hänvisning till domen i tingsrätten. 

Men kvinnan överklagade och vill nu även ha sin tjänst tillbaka. 

Filip Vujcic

Hon är dömd i första instans, men det har överklagats och är inte slutgiltigt. Vi gick vidare med en stämning om ogiltigförklarande av uppsägning snabbt eftersom preskriptionsfristen är kort och höll på att löpa ut, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan i tingsrätten, där tvisten om uppsägningen äger rum.



Om kvinnan döms även i hovrätten, läggs stämningen ned då?

– Det tar vi ställning till då. 

Unionen stämmer Google på sammanlagt 135 000 kronor i ersättning för brott mot las. 

Kollega har sökt Google för en kommentar. 

Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.