Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Foto: Kollega
Nu: HR-expert på Unionen
Då: Dödgrävare
Mitt första sommarjobb var som dödgrävare på kyrkogården i Avesta. Det var en het sommar och eftersom det var svalt och nere i graven så åt jag om min kollega vår lunch i de nygrävda gravarna. En gång råkade vi somna och vaknade upp av att några förbipasserande stod och tittade ner på oss.
Lärde du dig något?
Nej, det kan jag inte påstå – att det är mörkt och svalt i gravar kanske.
Har du något råd till nya sommarjobbare?
Ja, att det inte spelar så stor roll vilket sommarjobb man har – att prova på arbetslivet är jätteviktigt för framtiden.
Foto: Theresia Kohlin
Nu: Komiker och programledare
Då: Kafébiträde och guide
Jag var 14 år när jag fick mitt första sommarjobb på Café Columbia i Kisa som också innehöll ett emigrantmuseum med bilder och berättelser från folk från orten som emigrerat till Amerika under 1800-talet.
Vad lärde du dig?
Förutom att göra smörgåsar och stå i kassan fick jag lära mig att guida på museet. Det var kul men när det kom grupper blev jag oftast nervös och hade svårt att komma ihåg all fakta, så då hittade jag på lite. Ibland hittade jag på massor. Det kan jag skämmas lite för i dag.
Råd till sommarjobbare?
Mitt tips till unga sommarjobbare är att det är omöjligt att veta om man gillar ett jobb eller inte innan man testat. Världens tillsynes tråkigaste jobb kan vara världens roligaste för att arbetskompisarna är roliga. Så testa! Mitt bästa sommarjobb var som diskare i ett kök med galna kockar.
Foto: Thron Ullberg
Nu: Förbundsordförande Unionen
Då: Tidningsbud
Jag tror mitt första sommarjobb var att dela ut Göteborgsposten, någon gång i 15-årsåldern. Det hände att jag försov mig och mötte många läsare som stod och väntade på tidningen för att demonstrera sitt missnöje med förseningen.
Vad lärde du dig?
Att trogna prenumeranter blir missnöjda när man försover sig.
Råd till sommarjobbare?
Ställ alltid dubbla väckarklockor.
Foto: Sören Andersson
Nu: Vd Svenskt Näringsliv
Då: Fabriksarbetare
På mitt första sommarjobb arbetade jag på en fabrik som tillverkade textila torkmaterial med att packa putstrasor i säckar. En annan sommar hjälpte jag ett företag att uppdatera sitt kundregister. Det var grymt. Satt en halv sommar i en solstol i t-shirt och badbyxor och ringde oavbrutet runt till svenska företag. Ett lite sämre jobb var när jag delade ut reklam under ett lov. Tyckte det var bra att få röra sig mycket, men fick ett distrikt där alla hus saknade hiss och fick betalt per blad. Tror knappt jag fick ihop till de skor jag slet ut.
Vad lärde du dig?
Massor. Inte minst betydelsen av respekt och samarbete. Men också vikten av att skapa stolthet och arbetsglädje – oavsett arbetsuppgift.
Råd till sommarjobbare?
Prova dig fram med olika jobb och gör alltid ditt bästa.
Foto: Camilla Svensk
Nu: Kanslichef på Unionen
Då: Guide
Mitt första sommarjobb var som guide i Söderbärke. Några år senare sommarjobbade jag på ICA och där hade jag min första förhandling. Chefen ville lägga på mig nya arbetsuppgifter, att öppna och stänga butiken, så jag krävde högre lön. Han blev urförbannad och jag var inte säker på att jag var välkommen tillbaka igen. Men nästa dag kallade han in mig på kontoret och sa att han tänkt över mitt krav och så gav han mig löneförhöjning.
Vad lärde du dig?
Att man alltid ska ta diskussionen om lön.
Råd till sommarjobbare?
Det är viktigt att ha kul på jobbet.
Foto: Martin Hörner Kloo
Nu: Arbetsmarknadsminister
Då: Butiksbiträde på Konsum
Mitt första sommarjobb hade jag på Konsum, jag var 14 år gammal. Bland annat fick jag jobba med att plocka upp varor. Det var ett bra första steg i in i arbetslivet. Men det var också väldigt roligt, så det blev så att jag arbetade där extra i flera år efteråt.
När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.
➧ I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?
– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.
➧ Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?
– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.
➧ Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?
– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.
Börja med att kartlägga dina önskningar
➧ Hur ska man våga ta det första steget?
– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.
➧ Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?
– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.
– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.
➧ Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?
– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.
– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.
GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap.
AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.
ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.
SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.
➧ Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut?
➧ Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om.
➧ Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel.
➧ Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.
➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.