Kvinnan praktiserade i sex månader på finansbolaget innan hon skrev på ett anställningskontrakt för en fast tjänst i mars förra året. Men efter sommaren fick hon ett meddelande i chattjänsten WhatsApp med rubriken uppsägning. 

I meddelandet skrev arbetsgivaren att hon skulle sägas upp med omedelbar verkan. Orsakerna var enligt bolaget flera: hon hade kommit sent till jobbet, inte meddelat sin frånvaro i förväg och verkat disträ och ofokuserad. 

Arbetsgivaren kom inte till förhandling

En uppsägning ska lämnas personligen till den som sägs upp. Går inte det, ska det helst lämnas med rekommenderat brev. Att säga upp någon via en chatt strider mot reglerna i lagen om anställningsskydd, enligt den stämningsansökan som Unionen lämnat till tingsrätten. Men det stannar inte där. Arbetsgivaren ska varsla om uppsägningen innan den görs, vilket arbetsgivaren struntade i. De kvittade dessutom hela hennes sista lön. 

Tvisten kunde inte redas ut då finansbolaget aldrig kom till den förhandling som Unionen kallade till. Förbundet lämnade därför in en stämningsansökan och begär sammanlagt 200 000 kronor i skadestånd för bland annat brott mot lagen om anställningsskydd, kvittningslagen och medbestämmandelagen. 

Kvinnan arbetade som jurist på en advokatbyrå på en mindre ort i Sydsverige – ett arbete som innebar högt tempo och långa arbetsdagar. Efter en skilsmässa föll hela hennes tillvaro samman och hon blev sjukskriven på grund av stress och depression.

Enligt juristen visade hennes arbetsgivare ingen förståelse för hennes situation. I stället fortsatte hennes chef att ställa höga krav på henne och skrev långa mejl med pikar och insinuationer, vilket ytterligare förvärrade juristens mående.

Åtalades för rattfylleri

Under sjukskrivningen utvecklade hon ett alkoholmissbruk som förvärrade depressionen. En kväll förra sommaren satte hon sig bakom ratten i sin bil – efter att ha druckit flera glas vin. Under bilfärden förlorade hon plötsligt kontrollen och kraschade in i ett träd. När polis kom till platsen fick hon lämna blodprov och hon kom senare att åtalas för grovt rattfylleri och hennes körkort drogs in.

Olyckan blev en vändpunkt. Juristen påbörjade en behandling mot sitt alkoholberoende och har varit nykter sedan dess.

Berättade för chefen – blev uppsagd

Inför ett möte med arbetsgivaren i höstas valde hon att berätta om olyckan, brottsmisstankarna och sitt alkoholberoende. Chefen visade empati under telefonsamtalet men på mötet dagen efter var tongångarna helt annorlunda. Arbetsgivaren meddelade att de sa upp henne på grund av personliga skäl. Bland annat påstod chefen att körkort var en förutsättning för anställningen.

Unionen: "Saknar koppling till jobbet"

Unionen är av en annan mening. Förbundet anser att det saknas skäl för att säga upp juristen och har nu stämt advokatbyrån och kräver skadestånd på 135 000 kronor. I stämningsansökan påpekar Unionen att kvinnan inte har misskött sina arbetsuppgifter eller misskött sig på annat sätt. Man påpekar vidare att det saknas krav på körkort i kvinnans anställningsavtal och att det finns fler jurister som saknar körkort på företaget.

Brottet, som arbetsgivaren lagt som grund för uppsägningen, skedde utanför tjänsten och saknar helt koppling till anställningen. Därmed, menar Unionen, utgör rattfylleriet inte något brott mot anställningsavtalet. I stället har brottet en direkt koppling till medlemmens sjukdomstillstånd i form av alkoholmissbruk och depression.

Vägrade diskutera rehabilitering 

Den som är sjuk har ett starkare anställningsskydd i lagen. Det innebär att en uppsägning inte får ske förrän en arbetsgivare tagit sitt fulla rehabiliteringsansvar, det vill säga gjort anpassningar så att en medarbetare kan återfå sin arbetsförmåga. Enligt Unionen har advokatbyrån inte ens velat diskutera någon rehabilitering för juristen, tvärtom valde man att omedelbart säga upp henne efter att hon berättat om sin alkoholsjukdom. Företaget har heller inte gjort något försök till omplacering.

Fotnot: Kollega har sökt advokatbyrån som avvaktar att kommentera ärendet tills man fått ta del av stämningsansökan.

Mannen hade jobbat på fotbollsklubben Dalkurd i drygt ett år då lönen plötsligt slutade komma in på kontot. Några månader tidigare hade han förhandlat om sin tidsbegränsade tjänst till en tillsvidaretjänst. 

På pappret jobbade han 50 procent men i verkligheten var timmarna fler än så. Han hade bland annat ansvar över allt innehåll och planering av sportslig verksamhet, utbildning av ungdomsledare, sex ungdomslag och kontakt med föräldrar och tränare. Under cuper var det i princip arbete dygnet runt. 

Stora ekonomiska problem i Dalkurd

I slutet av förra året stod det klart att Dalkurd hade stora ekonomiska problem. I samband med detta sade klubbens akademichef upp sig. Ingen lön betalades ut i november och när december och januarilönen inte heller kom in på kontot, begärde mannen ett samtal med akademichefens efterträdare. Hans nya chef hävdade då att han inte varit anställd sedan november och att hans anställningskontrakt hade löpt ut. 

Då han förhandlat om sin anställning till en fast tjänst, kontaktade han Unionen som nu stämmer Dalkurd för utebliven lön och semesterersättning.