Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.