Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Medlemmar stäms på miljoner
Unionen stämmer över 100 arbetsgivare per år för exempelvis uteblivna löner och felaktiga uppsägningar. Men det händer även att medlemmar hamnar i domstol. Och får betala miljonbelopp.
Om du hamnar i trångmål med din arbetsgivare och beviljas facklig rättshjälp kan Unionens jurister företräda dig om det skulle gå till domstol. Men det händer även att de får rycka in när medlemmar själva blir stämda. Ofta handlar det om brott mot lojalitetsplikten, att medlemmen röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal.
En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.
– Vi har en tydlig känsla av att den här typen av ärenden ökar. Några av skälen kan vara att många branscher är kunskapsintensiva både vad avser personal och teknik, att konkurrensen är hård och att den tekniska utvecklingen kommit väldigt långt. Men det har också blivit enklare för arbetsgivaren att göra så kallade IT-forensiska undersökningar, där man kontrollerar hur anställdas arbetsredskap har använts, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.
Unionens jurister företräder ungefär fem medlemmar per år som blivit stämda av arbetsgivaren. Sedan är det en del arbetsgivare som motstämmer när de själva dras inför domstol och hävdar att det i stället är medlemmen som betett sig illa och vill ha ekonomisk ersättning för det. I det sammanhanget händer det också att arbetsgivaren i stället för att själv väcka talan gör en invändning om kvittning mot arbetstagarens krav.
– En kvittningsinvändning i en pågående tvist kan vara om medlemmen stämmer arbetsgivaren och begär ekonomiskt skadestånd för förlorad lön vid en felaktig uppsägning och arbetsgivaren i sin tur hävdar att denne har krav mot medlemmen motsvarande kostnaden för en dator och en telefon som medlemmen påstås ha tagit med sig hem. Det kan bli ganska utdragna tvister.
Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar, alltså att man kommer överens innan ärendet hamnar i domstol. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.
– Vi hade ett stort ärende efter sommaren där arbetsgivaren begärde kring tio miljoner kronor i skadestånd för brott mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen. Men ofta är kraven framställda solidariskt mot flera personer som varit inblandande, vilket innebär att var och en kan få betala om skadestånd döms ut, men att de i sin tur kan vända sig mot varandra och reglera det slutliga beloppet som var och en ska betala.
Läs mer: Medlemmar döms till miljonskadestånd
– Vi har gått igenom de ärenden där vi varit med och stöttat medlemmar i sådana här tvister det senaste året och kunnat konstatera att vi lyckats hjälpa till så att det slutliga belopp som medlemmarna har fått betala har blivit väsentligt lägre än de krav som arbetsgivaren från början ställt, säger Malin Wulkan.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
