Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemmar stäms på miljoner

Unionen stämmer över 100 arbetsgivare per år för exempelvis uteblivna löner och felaktiga uppsägningar. Men det händer även att medlemmar hamnar i domstol. Och får betala miljonbelopp.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Arbetsgivaren har ofta muskler att trycka till medarbetare som till exempel agerat illojalt eller har röjt företagshemligheter. Colourbox

Om du hamnar i trångmål med din arbetsgivare och beviljas facklig rättshjälp kan Unionens jurister företräda dig om det skulle gå till domstol. Men det händer även att de får rycka in när medlemmar själva blir stämda. Ofta handlar det om brott mot lojalitetsplikten, att medlemmen röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal.

En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.

– Vi har en tydlig känsla av att den här typen av ärenden ökar. Några av skälen kan vara att många branscher är kunskapsintensiva både vad avser personal och teknik, att konkurrensen är hård och att den tekniska utvecklingen kommit väldigt långt. Men det har också blivit enklare för arbetsgivaren att göra så kallade IT-forensiska undersökningar, där man kontrollerar hur anställdas arbetsredskap har använts, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.

Unionens jurister företräder ungefär fem medlemmar per år som blivit stämda av arbetsgivaren. Sedan är det en del arbetsgivare som motstämmer när de själva dras inför domstol och hävdar att det i stället är medlemmen som betett sig illa och vill ha ekonomisk ersättning för det. I det sammanhanget händer det också att arbetsgivaren i stället för att själv väcka talan gör en invändning om kvittning mot arbetstagarens krav.

– En kvittningsinvändning i en pågående tvist kan vara om medlemmen stämmer arbetsgivaren och begär ekonomiskt skadestånd för förlorad lön vid en felaktig uppsägning och arbetsgivaren i sin tur hävdar att denne har krav mot medlemmen motsvarande kostnaden för en dator och en telefon som medlemmen påstås ha tagit med sig hem. Det kan bli ganska utdragna tvister.

Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar, alltså att man kommer överens innan ärendet hamnar i domstol. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.

– Vi hade ett stort ärende efter sommaren där arbetsgivaren begärde kring tio miljoner kronor i skadestånd för brott mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen. Men ofta är kraven framställda solidariskt mot flera personer som varit inblandande, vilket innebär att var och en kan få betala om skadestånd döms ut, men att de i sin tur kan vända sig mot varandra och reglera det slutliga beloppet som var och en ska betala.

Läs mer: Medlemmar döms till miljonskadestånd

– Vi har gått igenom de ärenden där vi varit med och stöttat medlemmar i sådana här tvister det senaste året och kunnat konstatera att vi lyckats hjälpa till så att det slutliga belopp som medlemmarna har fått betala har blivit väsentligt lägre än de krav som arbetsgivaren från början ställt, säger Malin Wulkan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.