Om du hamnar i trångmål med din arbetsgivare och beviljas facklig rättshjälp kan Unionens jurister företräda dig om det skulle gå till domstol. Men det händer även att de får rycka in när medlemmar själva blir stämda. Ofta handlar det om brott mot lojalitetsplikten, att medlemmen röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal.
En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.
– Vi har en tydlig känsla av att den här typen av ärenden ökar. Några av skälen kan vara att många branscher är kunskapsintensiva både vad avser personal och teknik, att konkurrensen är hård och att den tekniska utvecklingen kommit väldigt långt. Men det har också blivit enklare för arbetsgivaren att göra så kallade IT-forensiska undersökningar, där man kontrollerar hur anställdas arbetsredskap har använts, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.
Unionens jurister företräder ungefär fem medlemmar per år som blivit stämda av arbetsgivaren. Sedan är det en del arbetsgivare som motstämmer när de själva dras inför domstol och hävdar att det i stället är medlemmen som betett sig illa och vill ha ekonomisk ersättning för det. I det sammanhanget händer det också att arbetsgivaren i stället för att själv väcka talan gör en invändning om kvittning mot arbetstagarens krav.
– En kvittningsinvändning i en pågående tvist kan vara om medlemmen stämmer arbetsgivaren och begär ekonomiskt skadestånd för förlorad lön vid en felaktig uppsägning och arbetsgivaren i sin tur hävdar att denne har krav mot medlemmen motsvarande kostnaden för en dator och en telefon som medlemmen påstås ha tagit med sig hem. Det kan bli ganska utdragna tvister.
Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar, alltså att man kommer överens innan ärendet hamnar i domstol. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.
– Vi hade ett stort ärende efter sommaren där arbetsgivaren begärde kring tio miljoner kronor i skadestånd för brott mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen. Men ofta är kraven framställda solidariskt mot flera personer som varit inblandande, vilket innebär att var och en kan få betala om skadestånd döms ut, men att de i sin tur kan vända sig mot varandra och reglera det slutliga beloppet som var och en ska betala.
Läs mer: Medlemmar döms till miljonskadestånd
– Vi har gått igenom de ärenden där vi varit med och stöttat medlemmar i sådana här tvister det senaste året och kunnat konstatera att vi lyckats hjälpa till så att det slutliga belopp som medlemmarna har fått betala har blivit väsentligt lägre än de krav som arbetsgivaren från början ställt, säger Malin Wulkan.
