Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemmar stäms på miljoner

Unionen stämmer över 100 arbetsgivare per år för exempelvis uteblivna löner och felaktiga uppsägningar. Men det händer även att medlemmar hamnar i domstol. Och får betala miljonbelopp.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Arbetsgivaren har ofta muskler att trycka till medarbetare som till exempel agerat illojalt eller har röjt företagshemligheter. Colourbox

Om du hamnar i trångmål med din arbetsgivare och beviljas facklig rättshjälp kan Unionens jurister företräda dig om det skulle gå till domstol. Men det händer även att de får rycka in när medlemmar själva blir stämda. Ofta handlar det om brott mot lojalitetsplikten, att medlemmen röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal.

En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.

– Vi har en tydlig känsla av att den här typen av ärenden ökar. Några av skälen kan vara att många branscher är kunskapsintensiva både vad avser personal och teknik, att konkurrensen är hård och att den tekniska utvecklingen kommit väldigt långt. Men det har också blivit enklare för arbetsgivaren att göra så kallade IT-forensiska undersökningar, där man kontrollerar hur anställdas arbetsredskap har använts, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.

Unionens jurister företräder ungefär fem medlemmar per år som blivit stämda av arbetsgivaren. Sedan är det en del arbetsgivare som motstämmer när de själva dras inför domstol och hävdar att det i stället är medlemmen som betett sig illa och vill ha ekonomisk ersättning för det. I det sammanhanget händer det också att arbetsgivaren i stället för att själv väcka talan gör en invändning om kvittning mot arbetstagarens krav.

– En kvittningsinvändning i en pågående tvist kan vara om medlemmen stämmer arbetsgivaren och begär ekonomiskt skadestånd för förlorad lön vid en felaktig uppsägning och arbetsgivaren i sin tur hävdar att denne har krav mot medlemmen motsvarande kostnaden för en dator och en telefon som medlemmen påstås ha tagit med sig hem. Det kan bli ganska utdragna tvister.

Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar, alltså att man kommer överens innan ärendet hamnar i domstol. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.

– Vi hade ett stort ärende efter sommaren där arbetsgivaren begärde kring tio miljoner kronor i skadestånd för brott mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen. Men ofta är kraven framställda solidariskt mot flera personer som varit inblandande, vilket innebär att var och en kan få betala om skadestånd döms ut, men att de i sin tur kan vända sig mot varandra och reglera det slutliga beloppet som var och en ska betala.

Läs mer: Medlemmar döms till miljonskadestånd

– Vi har gått igenom de ärenden där vi varit med och stöttat medlemmar i sådana här tvister det senaste året och kunnat konstatera att vi lyckats hjälpa till så att det slutliga belopp som medlemmarna har fått betala har blivit väsentligt lägre än de krav som arbetsgivaren från början ställt, säger Malin Wulkan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.