Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.

En gång i tiden sjöd alla kontor av liv. Snacket och skratten studsade mellan väggarna, kaffemaskinerna gick varma och konferensrummen var lika svårbokade som Taylor Swift-biljetter.

Så är det inte längre. Kontoret, en gång arbetslivets själva nav, måste nu hitta sin nya roll – och bli en plats dit folk vill komma, inte måste.

I USA har kontoren tömts främst på grund av långa pendlingar. I Sverige är utmaningen en annan.

– Här måste kontoren i stället bli mer relevanta, flexibla och anpassade efter varje organisations behov, säger Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Chalmers och KTH.

Kontor anpassade till dagens krav

För svenska organisationer handlar det inte om att kontoren försvinner utan om hur de kan anpassas till dagens krav. Det här skapar både möjligheter och utmaningar för chefer. Stefan Tengblad, professor i human resource management, lyfter fram chefers roll i att göra kontoret till en plats där medarbetarna faktiskt vill vara.

– Det handlar om att skapa ett mervärde. Om alla bara sitter framför sina datorer spelar det ingen roll om de är på kontoret. Socialt umgänge och interaktion är nyckeln, säger han.

Chefer måste skapa en plats som ger något extra – där idéer föds, samarbeten tar fart och arbetsdagen känns mer än bara ett antal avklarade uppgifter.

– Engagemang är viktigare än närvaro. En chef måste fråga sig varför medarbetarna ska komma in. Är det för att skapa bättre resultat eller bara för att kontoret ska verka fullt? säger Stefan Tengblad.

Den här balansen kräver ett nytt slags ledarskap. Frihet måste kombineras med tydligt ansvar. Enligt Christina Bodin Danielsson behövs miljöer där både effektivitet och kreativitet kan blomstra.

– Många upplever att kontoret snarare försvårar arbete än stöder det. Därför är det viktigt att chefer verkligen förstår sina medarbetares behov.

”Flexibilitet” är nyckelordet när framtidens kontor ska formas. Christina Bodin Danielsson ser en rörelse mot mindre, mer funktionella lösningar:

– Det handlar om att skapa platser som stärker organisationens identitet och kultur. Men att bara kopiera trender utan att analysera sina egna behov är ett misstag som kostar i både pengar och engagemang.

Ett sätt att göra kontoret till en attraktiv plats kan vara att fira framgångar, skapa arbetsluncher eller till och med designa kontoret så att det känns som en förlängning av hemmamiljön.

– Om kontoret känns estetiskt tilltalande och funktionellt stödjande vill fler vara där, påpekar Christina Bodin Danielsson.

För mellanchefer som inte har ett direkt inflytande över lokalbeslut är utmaningen särskilt stor. Här blir det viktigt att skapa en dialog uppåt och samtidigt påverka det man kan, menar Stefan Tengblad.

– Mellanchefer är de som ska få allt att fungera, men de har sällan något att säga till om när besluten fattas. Det gäller att synliggöra deras behov och de effekter som arbetsmiljön har på teamet.
 

Framtidens kontor handlar inte om närvaro

Framtidens kontor är en möjlighet att stärka kultur, kreativitet och sammanhållning – men det kräver att chefer vågar tänka om. Stefan Tengblad poängterar att det inte handlar om närvaro utan om engagemang.

– Ett kontor fullt av människor är inte detsamma som ett effektivt kontor. Ledarskap i dag innebär att förstå vad som motiverar människor att vilja vara där – och det är inte fler regler, utan bättre förutsättningar.

Christina Bodin Danielsson ser närvaro som en viktig del i att främja engagemang, men betonar att kontoret också måste vara en aktiv stödstruktur för arbetet.

– Om kontoret försvårar samarbetet eller innovationen är det ingen idé att hålla fast vid gamla lösningar. Det krävs en strategi som både stärker kulturen och gör det enkelt att prestera.

I en hybrid värld måste kontoret tjäna ett högre syfte. Det ska inte bara vara en plats att synas på, utan en plats där arbete och gemenskap kan blomstra. Och den stora frågan är: Kan vi skapa det? Svaret ligger i hur väl vi vågar tänka om och tänka nytt.

– Kontoret måste vara mer än en plats för närvaro. Det ska stödja organisationens specifika behov och bidra till både kultur och prestation. För att lyckas krävs en strategi som går bortom trender, säger Christina Bodin Danielsson. 

TEXT: HENRIK LENNGREN.

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna”

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en ”muskel”

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.