Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så jobbar du på djupet – tips för en effektiv arbetsdag

Händer det att du jobbar men känner att du inte får något gjort? Här är tips på hur du djupjobbar och skapar tid för det som är allra viktigast.
Publicerad
"Vi måste fokusera i stället för att hatta mellan olika arbetsuppgifter", säger arbetslivsforskaren Gisela Bäcklander. Illustration: Mia Nilsson

Mobilen ringer, mejlkorgen plingar, möten kallar och tiden till deadline krymper. Att under en arbetsdag hitta kvalitetstid för arbeten som kräver fokus är allt annat än enkelt, menar Gisela Bäcklander, arbetslivsforskare och filosofie doktor vid Karolinska Institutet. Därför skrev hon boken Ostörd – principer för en skärpt arbetsdag.

– Under en arbetsdag pockar en mängd saker på vår uppmärksamhet. Och eftersom vi har en begränsad uppmärksamhetsförmåga måste vi lära oss att hantera det. Vi måste vara smarta och inse värdet i att fokusera en timme på djupjobb i stället för en timme där vi hattar mellan olika arbetsuppgifter.

Multitasking avfärdar hon bestämt.

– Du tror att du simultanjobbar, men det som händer är att du byter uppmärksamhet fram och tillbaka, vilket skapar en processförlust. Du tappar tid och energi på själva bytandet och det du gör blir bara ytligt.

Gisela Bäcklander tror att folk multitaskar ofta för att de blir uttråkade av att göra en enda uppgift. Men det blir de för att de är så ofokuserade. Då börjar hjärnan speja efter mer stimulans, förklarar hon.

Lösningen på problemet enligt arbetslivsforskaren är att skapa förutsättningar för att kunna ge kärnuppgiften sin odelade uppmärksamhet.

– Skapa en imaginär jobbubbla där du kliver in och bara kan fokusera på din kärnuppgift. Så brukar jag själv tänka.

 

Tips för att jobba effektivt

1. Planera in kvalitetsjobb/djupjobb i kalendern och flytta bara i undantagsfall på detta.

2. Fokusera på dina kärnuppgifter i stället för att vara med på varje möte och ”beta av” en massa småuppgifter.

3. Glöm multitasking. Notera vad hjärnan håller på med och guida uppmärksamheten tillbaka till din uppgift. Det här är bra träning för den som har svårt med fokus. Sätt en tidsgräns som hjälper till att rama in uppgiften.

4. Planera i slutet av en arbetsdag vilka dina två, tre topprioriteringar är för morgondagen. Bryt ner de prioriteringarna i mindre, mer specifika delar. Poängen är att du redan då har förarbetat, vilket förenklar ditt arbete senare.

5. Jobba med den viktigaste och svåraste saken när du energimässigt är på topp – för de flesta är det på förmiddagen.

6. Använd en klocka och blockera fokuserade arbetspass. Börja med 25 minuter om du är ovan och jobba dig uppåt 90 minuter.

7. Förbered dig genom att skriva ner vad det är du ska koncentrera dig på. Om du tappar fokus läser du påminnelsen och kommer tillbaka. Om du kommer på andra viktiga saker skriver du ner dem på en separat lista och låter dem vila där tills du är klar med ditt djupjobbar-pass.

8. Kommunicera kring din tillgänglighet så att andra vet vad de kan förvänta sig av dig och när du är anträffbar.

9. Lägg mindre koncentrationskrävande uppgifter under den tid då du är tillgänglig för andra.

10. Våga vara otillgänglig på riktigt! Skapa i stället förutsättningar för när du kan bli avbruten.

 

Läs mer:

Störande kollegor ökar arbetsglädjen

7 tips för att sluta jobba för dagen 

Mejl: 10 tips för ordning i inkorgen

 

text Katarina Markiewicz

4 grundregler för fokus

Cal Newport, professor i statsvetenskap vid Georgetown University, har skrivit en uppmärksammad bok om konsten att djupjobba. Boken tar upp fyra grundregler, som Newport bryter ner i olika strategier för att nå det fokuserade arbetet.

1. Gå på djupet. Finn din egen arbetsritual och börja med att ställa frågorna: Var ska jag arbeta och hur länge? Hur arbetar jag när jag väl satt igång? Vad behöver jag göra för att klara av det?

2. Omfamna tristessen. Pausa inte störningsmomenten, ta i stället paus från fokus.

3. Sluta med sociala medier.

4. Dränera ytan. Den här regeln handlar om hur stor andel av din arbetstid som ska ägnas åt så kallade ytjobb (motsatsen till djupjobb). Newport föreslår att man ska försöka att få en tidsbudget för ytjobb av sin chef.

Boken heter Deep work: hur du finner fokus och djupjobbar i en distraherande värld – strategier för kontroll, mindre stress och digital minimalism.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Avstod lön – blev av med lediga dagar

I förra avtalsrörelsen fick Unionens medlemmar kortare arbetstid. Men på vissa arbetsplatser försvann samtidigt redan beslutade klämdagar och halvdagar.
David Österberg Publicerad 19 november 2026, kl 06:00
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.