Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svenskt arbetsliv har en tradition av yttrandefrihet och medbestämmande. Att man har något att vinna på att låta de anställda komma till tals är något som många företag har insett. Men flera signaler tyder på att något håller på att förändras. På kort tid har en kultur där anställda ska hålla sig på mattan vunnit alltmer mark.
En förklaring till det hårdare arbetsklimatet är slimmade organisationer som har lett till mindre utrymme för misstag och lägre i tak. En annan förklaring är, enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, att utländska bolag tar med sin företagskultur när de etablerar sig i Sverige och sällan anpassar sina anställningsvillkor.
– En tredjedel av Unionens medlemmar arbetar i utlandsägda företag och vi ser en ökning av anställnings-kontrakt som strider mot kollektivavtal och svensk lag, även i företag som har tecknat kollektivavtal, säger hon.
Ett exempel är det indiska IT-bolaget HCL Technologies, som nyligen köpte Volvo IT. Kollega har fått ta del av ett 19 sidor långt anställningsavtal som företaget erbjudit en anställd i Sverige. Enligt avtalet kan bland annat den som ifrågasätter ett ledningsbeslut avskedas eller få löneavdrag.*
– Under lång tid har vi sett företag från till exempel USA eller Storbritannien använda standardformulär med skrivningar som att man automatiskt blir avskedad efter tre varningar – riktigt så enkelt är det inte i svensk lag. Men HCL:s anställningskontrakt innehåller många ingredienser som jag aldrig tidigare har sett. Anställda har till exempel ingen yttrandefrihet och förväntas inte ta ett enda initiativ eller framföra några förslag, utan ska vara tysta och lyda. Det är så mycket diktatur att jag inte har sett något liknande, säger Gunilla Krieg, som har lång erfarenhet av att granska anställningsavtal.
Tystnadskulturen är obehaglig. Vi måste, åtminstone internt, kunna ifrågasätta saker utan att bestraffas
Det mest iögonfallande i HCL:s anställningsavtal är att arbetsgivaren har rätt att kräva 100 000 dollar av den som bryter mot lojalitetsparagraferna i kontraktet.
– Anställda som skriver under ger arbetsgivaren rätt att skicka en faktura på motsvarande en miljon kronor – som sedan kan drivas in via Kronofogden. Genom avtalet har man gått med på att betala om arbetsgivaren begär det och får själv stämma företaget i domstol om man inte vill eller kan betala.
– För de flesta är det väldigt skrämmande att ha undertecknat ett sådant kontrakt. Chefen du har i dag kanske är trevlig och kollegorna intygar att det där är bara något som gäller om man gör något riktigt grovt. Men så kommer det en ny chef som tänker annorlunda och plötsligt räcker det med att du ifrågasätter något så viftar chefen med kontraktet: ”Om du inte stöttar mig kommer jag använda det emot dig”. Hur rädd och tyst blir man inte i det läget?
Ett annat exempel på det hårdare arbetsklimatet är att obekväma och frispråkiga personer allt oftare straffas. Unionen fick nyligen in ett ärende där en medlem fått en varning med hot om uppsägning för att internt ha tagit upp frågan om otillåten kvittning på lönen. Gunilla Krieg oroas av trenden:
– Den här tystnadskulturen är obehaglig. Vi måste, åtminstone internt, kunna ifrågasätta saker utan att bestraffas. Svenska arbetsgivare brukar normalt inte dela ut varningar för att man ifrågasatt ledningens beslut, man brukar tillåtas ha en annan åsikt. Men nu ser vi att den här utvecklingen även börjar sprida sig till gamla svenska företag, säger hon.
Ibland behövs det bara att någon har utnyttjat sin lagliga rätt för att hamna i onåd. Förra året avskedades till exempel åtta Unionenmedlemmar på grund av att de kontaktat förbundet för att få ut sin lön. Arbetsdomstolen dömde senare arbetsgivaren att betala skadestånd.
Enligt svensk lagstiftning kan man inte bli avskedad för i stort sett ingenting.
– Det måste finnas en saklig grund – att förlora jobbet för att man ifrågasätter eller för att arbetsgivaren inte gillar ens uppsyn är inte lagligt. Därför försvarar Unionen i domstol medlemmar som blivit avskedade utan grund. Företagen anlitar ofta en dyr advokatbyrå när de upprättar kontrakten och om man inte vet vad som gäller tror man så klart på vad som står, säger Gunilla Krieg.
Den som blir erbjuden ett arbete med oskäliga villkor riskerar att hamna i en rävsax.
– Arbetsförmedlingen tar ingen hänsyn till att anställningsavtalen ser ut på det här sättet, de konstaterar att du har tackat nej till ett erbjudet arbete och stänger av dig från a-kassan. Tackar du ja riskerar du att hamna i en skuldfälla som i värsta fall kan vara värre än arbetslöshet.
Även Unionens jurister ser indikationer på att arbetslivet har hårdnat. Förra året ökade antalet juridiska ärenden som förbundet drev med 25 procent, en stor förändring även med hänsyn till förbundets medlemsökning under samma period.
– Det följer den utveckling som vi sett under ett par år. Först trodde vi att ökningen berodde på finanskrisen, men den har fortsatt, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.
Ett exempel är att arbetsgivare tar till avskedsvapnet i större utsträckning än tidigare.
Arbetsgivarna tar i för att skrämmas
– Trenden med avsked är väldigt tydlig. I dag har vi nästan lika många avskedsärenden som uppsägningar av personliga skäl. För fem år sedan utgjorde avskeden en fjärdedel. Och när jag började på Sif 1995 ogiltigförklarade vi två avsked om året. Det visar att någonting har hänt, säger Martin Wästfelt.
I många avskedsfall har arbetstagaren begått något slags fel, men arbetsgivaren klipper till alltför hårt, mer än vad som krävs, menar han.
– Arbetsgivarna tar i för att skrämmas och det har blivit amerikaniserat genom att man riktar anspråk. Risken är att det leder till fler konflikter och att den goda lösningstraditionen vi haft i Sverige förvinner. Den som avskedas kommer i en extremt besvärlig situation för sin försörjning.
För två år sedan avskedade till exempel ett företag i Mellansverige en produktionsledare som enligt bolaget hade fuskat med redovisningen av sin arbetstid. Unionen hävdade att mannen hade arbetat de timmar han rapporterat och stämde företaget i Arbetsdomstolen – och fick rätt. Enligt Unionenklubben på företaget ville ledningen bli av med produktionsledaren och letade efter anledningar.
En annan tydlig trend som Unionens jurister noterat är att antalet ärenden ökar bland medlemmar som utför arbete på ett annat företag än arbetsgivarens. Bemanningsanställda och konsulter hamnar oftare i rättsliga tvister än andra medlemsgrupper. Martin Wästfelt tror att det beror på att det ofta finns en otydlighet kring gränserna för lojalitetsplikt, konkurrensklausuler och företagshemligheter.
– Allt fler jobbar i krångliga trepartsrelationer och då ökar svårigheten i att navigera i lojalitetspliktens labyrinter. Det uppstår fler situationer där det är svårt för tjänstemannen att veta mot vem man ska vara lojal.
Andra komponenter är att det är mer förändringar, kortare cykler och svårare att få fackligt inflytande på dessa arbetsplatser, säger han.
65 procent av Unionenmedlemmarna som jobbar i utlandsägda företag upplever att klimatet på arbetsplatsen har hårdnat de senaste åren, visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Kollega. Majoriteten av de tillfrågade anser att de har fått mer att göra, att kraven på tillgänglighet har ökat och att det blivit mindre utrymme för att göra misstag.
För Unionens förbundsordförande Martin Linder överraskar inte resultatet, han möter ofta medlemmar och förtroendevalda med en liknande bild.
– Det är frustrerande, irriterande och upprörande. Samtidigt är det en motivationsfaktor, det visar att Unionen har en viktig uppgift. Vi måste ta tag i de utmaningar som finns för att medlemmarna ska nå trygghet, glädje och framgång i arbetslivet. Men jag tror aldrig att det kommer en dag då vi konstaterar att vi är färdiga, det händer hela tiden något nytt, säger han.
Det finns många förklaringar till utvecklingen, enligt Martin Linder. Han pekar särskilt på globalisering, teknikutveckling och digitalisering.
– Det är omöjligt att stoppa dessa krafter, men vi måste förhålla oss till det. En viktig pusselbit är att skapa möjlighet till återhämtningsperioder, både på kort och på lång sikt. Inte nödvändigtvis att man är ledig, utan att man till exempel efter ett år med pressade arbetsuppgifter får göra något annat ett tag.
Unionens ordförande konstaterar att Sveriges signum med platta och mindre hierarkiska organisationer internationellt sett har varit allt annat än norm. Att det blir kulturkrockar när utländska företag etablerar sig är därför förståeligt. Genom att arbeta för att många är med i facket, utveckla kollektivavtalen och säkerställa att de är relevanta för morgondagens arbetsmarknad kan man stävja utvecklingen, tror han.
– Det är viktigt att förklara för utländska företag att vi har något bra i den svenska modellen – uppenbarligen har varken vi eller arbetsgivarorganisationerna gjort tillräckligt där. Om de flesta medarbetarna är organiserade ska det mycket till om arbetsgivaren inte vill lyssna.
Den svenska traditionen med delaktighet och medbestämmande är i farozonen, tror Gunilla Krieg.
– Att bara tiga och lyda kolliderar jättehårt med hela vår företagskultur med medbestämmande och utvecklingsavtal. Företag har mycket att vinna på att medarbetarna är trygga, får uttrycka sin åsikt och har förstått varför man ska jobba på ett visst sätt. Det leder till kreativitet, arbetsglädje och initiativförmåga!
* Dessa anställningsvillkor gäller inte tjänstemän på Volvo IT som från och med den 1 april gick över till HCL.
– På de punkter där anställningsavtalet strider mot lagen eller kollektivavtal är det kollektivavtal och lag som gäller. Problemet är att kontraktet är giltigt tills du har gått till domstol och fått det ogiltigförklararat, säger Gunilla Krieg.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
Lunchrestaurangen Gourmedia har varit en viktig samlingspunkt för personalen på public service-bolagen i Stockholm. Varje dag har krogen med det ordvitsiga namnet serverat 1 000 - 1 500 lunchportioner till hungriga anställda på SVT, SR och UR. Restaurangen stängdes tidigare i år och nu har ledningen beslutat att ingen ny kommer i dess ställe. Tidigare har även restaurangen i radiohuset försvunnit. Stängningen av de båda matställena har nu lett till att personalen tvingas ägna stor del av sin lunch åt att köa till mikrovågsugnar för medhavd mat och till de automater som placerats ut.
− Våra medlemmar är väldigt upprörda över situationen - detta har blivit ett stort arbetsmiljöproblem. Vi har korta raster och folk är pressade tidsmässigt. Gärdet ligger för avsides för att man ska hinna gå ut och äta på ett annat lunchställe, säger Maria Fornemo, vice ordförande i Unionenklubben på SVT.
Förutom en mindre kaféteria i tv-huset kan man också köpa mat från en vagn i ett trapphus i Radiohuset.
− Köerna ringlar långa i trappan, och man kan inte sitta där utan man får vandra i väg med sin tallrik och äta i andra utrymmen. Utbudet i automaterna är begränsat, särskilt för personer som har olika allergier, berättar Maria Fornemo.
Antalet mikrovågsugnar är underdimensionerat i de olika byggnaderna på Gärdet och bristen på sittplatser har lett till att många äter vid sina skrivbord istället. Unionenklubben är kritiskt:
− Att få gå iväg en stund och äta lagad mat är jätteviktigt för återhämtningen. Restaurangen var en plats där man träffade och socialiserade sig med kollegor från andra avdelningar, precis det ledningen uppmanar oss att göra. Nu har det blivit svårare att möta människor över redaktionsgränserna.
Unionenklubben på SVT har tillsammans med de andra facken inom public service drivit för att få arbetsgivaren att ändra sig i lunchfrågan.
− Vi får ingen respons, det verkar som att arbetsgivaren inte riktigt tar det här på allvar. Vi är en så pass stor arbetsplats att det känns befogat att det finns en restaurang, det är ovärdigt att stå och köa i en trappuppgång, säger Maria Fornemo.
Johannes Ekström, ekonomidirektör på SVT, har svarat på Kollegas frågor via mejl.
Vad är orsaken till att ni valde att stänga lunchrestaurangen Gourmedia? Vad är anledningen till att ni inte ersätter den med en ny personalmatsal?
− För att minska företagets miljöpåverkan och kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler flyttas alla medarbetare in i Tv-huset. När Kontorshuset är tomt ska det hyras ut till Polismyndigheten. Det gör att Public Service-bolagen inte längre har tillgång till Gourmedias gamla lokaler.
− När SVT nu har mindre utrymme saknas möjlighet för en lunchrestaurang motsvarande Gourmedia. Istället erbjuder vi andra alternativ och fortsätter att arbeta för att hitta ännu bättre lunchlösningar för våra medarbetare.
Många i personalen är upprörda över att de måste ägna stor del av sin lunch åt att köa till automater eller mikrovågsugnar. Delar du bilden av de långa köerna? Vad tänker ni konkret göra åt situationen?
− Under den värsta lunchrusningen kan det bli en del köbildning, det har jag noterat. Och jag har absolut förståelse för frustrationen detta leder till. Det är inte bra att medarbetarna känner att lunchrasten blir stressig och obekväm.
− SVT arbetar för fullt tillsammans med SRF och övriga public service-bolag med att förbättra lunchmöjligheterna. Planen är att ha ett förslag under hösten. Vi har tagit till oss av återkopplingen från medarbetarna och ökar antalet mikrovågsugnar och lunchplatser i de delar av huset som återstår att renovera, jämfört med den ursprungliga planen.
Gourmedia var en plats där medarbetarna kunde få en stunds återkoppling och mötas över redaktionsgränserna. Delar ni fackens oro för att det nuvarande sättet som personalen intar sina luncher riskerar att leda till mindre av socialisering mellan avdelningarna?
− Ambitionen är att hitta lösningar som kommer vara naturliga mötesplatser både över avdelnings- och bolagsgränser. Vi uppmuntrar också våra medarbetare på SVT att ibland välja en annat matplats för att äta med kollegor från andra avdelningar.