Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
- Det låg 1,2 miljarder kronor per år på förhandlingsbordet.
Det sa Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg på förbundets kongress i oktober. Hon syftade på förhandlingarna Unionen genom PTK drivit med Svenskt Näringsliv om ett nytt omställningsavtal, som föll i augusti.
Det var akademikerförbundet Saco-P som satte stopp genom att vägra gå med på arbetsgivarsidans krav om förändringar i turordningsreglerna i las, lagen om anställningskydd.
Samtidigt höjdes under hösten röster från flera håll om att las nog ändå behöver ses över, på något sätt. I september kuppade ungdomspartiet igenom frågan på Moderaternas stämma och i oktober framkom att man även på LO-sidan varit villiga att lägga upp las på förhandlingsbordet.
Det var på Unionens kongress i mitten av oktober som Unionens långvariga ordförande Cecilia Fahlberg tackade för sin tid och lämnade över till efterträdaren. Men redan i maj berättade hon för Kollega.se att hon bestämt sig för att inte ställa upp för omval.
Det blev den tidigare andra vice ordföranden Martin Linder som på kongressens näst sista dag, efter en spännande omröstning valdes till Unionens nya ordförande. Här berättar han om vad han vill ta itu med framöver.
Strax därpå drog avtalsrörelsen igång. Facken inom industrin, som sätter det så kallade märket eller normen för löneökningstakten för resten av arbetsmarknaden, landade på krav om 2,8-procentiga löneökningar. Orimligt, tyckte arbetsgivarsidan, som argumenterade att det trots en stark svensk konjunktur och stabil tillväxt i väst ser skakigt ut på andra delar av världsmarknaden, vilket en exportberoende nation som Sverige borde ta höjd för.
I avtalsrörelsen har Unionen också fokus på att driva igenom möjligheten till flexpension i alla avtal. Det ingår redan i många, men arbetsgivarorganisationen Almega har hårdnackat vägrat att se några fördelar med förslaget.
Men vad innebär flexpension? Kollega gjorde under året ett temanummer om saken för att en gång för alla reda ut vad saken gäller.
Årets största mediehändelse kan väl ändå tillskrivas den flyktingvåg som nådde Europa och Sverige under hösten. Det kaotiska kriget i Syrien, ökat våld i Afghanistan, Irak, Jemen, Somalia och Eritrea liksom överfulla flyktingläger i Libanon och Turkiet bidrog till att Europa fick ta emot fler flyktingar än någonsin tidigare, på kort tid. I Sverige svängde både politiken och debatten under hösten abrupt från tal om öppna hjärtan till systemkollaps.
På arbetsmarknaden innebär en ökad invandring både en utmaning och en välsignelse. Omkring en fjärdedel av dem som kommer till Sverige har eftergymnasial utbildning, många inom yrken där det råder brist på arbetskraft i Sverige. Med en åldrande befolkning innebär ett inflöde av yngre arbetskraft dessutom en potentiell injektion för välfärdssamhället.
Men när människor passiviseras i väntan på tillstånd att komma ut i samhället vänds potentialen istället till stora kostnader. Kollega.se träffade dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien som väntat och väntat på att få uppehållstillstånd - så att han kan börja jobba.
För att snabba upp integrationen och dra nytta av den kompetens som kommer bjöd arbetsmarknadsminister Ylva Johansson in arbetsmarknadens parter till trepartssamtal under våren, vilka fördjupades i specifika branschsamtal under hösten. Efter nyår ska ett trettiotal snabbspår vara redo att rullas ut. Unionen deltar i fyra av dem, bland annat för byggingenjörer och – efter Kollega.se:s rapportering – även i snabbspåret för apotekare.
En majoritet av apoteken lämnade förresten under våren arbetsgivarorganisationen Almega för att istället bli medlemmar i Svensk Handel, som nu blir Unionen främsta motpart på apotekssidan.
Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med 70 procent på fem år. Stress och psykosocial ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjuktalen, som gått ner under 2000-talet, är åter på väg upp.
Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin, konstaterade Unionen i en rapport som presenterades strax före jul. Men botten är nådd, försäkrade samtidigt arbetstidsexpert Daniel Gullstrand. Nu kan det bara bli bättre.
Ett hopp är den nya arbetsmiljöföreskrift som presenterades under hösten och som börjar gälla från och med mars 2016, med ett betydligt mycket större fokus på den psykosociala arbetsmiljön än tidigare.
- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs, konstaterade Unionens dåvarande ordförande Cecilia Fahlberg.
Inom friskvården råder sjuka villkor, det visade Kollegas undersökning. På Sats fick anställda under hösten ta ställning till att acceptera 4 000 kronor mindre i månaden från årsskiftet eller gå. Personalchefen intervjuades av Kollega.se och svarade på kritiken.
Proffsidrottare jobbar också med sin sport och borde omfattas av arbetsrätten. Men deras yrkesvardag påverkas även av idrottsförbundens mer moralstyrda regelböcker. Ibland uppstår krockar. I juni, inför Riksidrottsförbundets stämma, visade Kollega.se hur nya regler för att stävja matchfixning kan leda till att kollegor tvingas ange varandra vid minsta misstanke om oegentligheter.
– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet?, frågade sig Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt.
Arbetsmiljön är också en annan om man jobbar som till exempel hockeyproffs. För de flesta som skadar sig i jobbet har arbetsgivaren en skyldighet att anmäla det till Arbetsmiljöverket. Det gäller inte riktigt på isen, visar Kollega.se:s granskning från i april. Där är hjärnskakning en vardaglig grej, ändå avstår många klubbar från att installera mer förlåtande sargar.
Under en stor del av den förra mandatperioden låg reglerna kring visstidsanställningar som ett avlägset lågintensivt muller, då EU-kommissionen på uppmaning från TCO övervägde att stämma den svenska staten för överträdelser av EU:s visstidsdirektiv. Frågan förhalades, och förhalades.
Den nya regeringen lovade ta itu med problemet och la under sommaren fram ett förslag som remissinstanserna tyckte var så hopplöst krångligt att det riskerade irrelevans i praktiken.
I november gav dock lagrådet okej till regeringens krångliga förslag på nya visstidsregler, och i december överlämnades förslaget till riksdagen. Den nya regleringen är tänkt att börja gälla från och med den 1 maj 2016. Bättre än inget, tyckte TCO.
I september vann Unionen en tvist i AD som kan bli vägledande för vad som gäller kring anställningsformen allmän visstid. AD konstaterade att kollektivavtalets regler står över lagen, som är dispositiv.
- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, sa David Hellman, förbundsjurist på Unionen, till Kollega.se.
Den senast tillkomna diskrimineringsgrunden ålder prövades i AD när tre 70-plussare som blivit av med sina uppdrag som bussförare stämde arbetsgivaren – och vann. En dom som kan få intressanta följder även på andra områden, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
I somras meddelade Unionen varsel om strejk på fyra flygplatser i södra Sverige, i sympati med danska fack. Bakgrunden var att det irländska bolaget Ryanair hotade flagga om sin bas i Köpenhamn till lettiska Kaunas för att undkomma de danska fackens krav och en dom i danska arbetsdomstolen.
Efter flera besvärliga år på flygbolaget SAS, där lönesänkningar och nedskärningar har följts av konflikter, kabinpersonal vittnat om usel arbetsmiljö där chefer mobbar och trakasserar anställda och där besvikna medlemmar i Unionen valde att stämma det egna förbundet - kunde Kollega.se i november äntligen rapportera en glad nyhet: Sas nyanställer hundratals för nya rutter till Hongkong och Los Angeles.
Samma glada budskap kom från Nevs, och gamla Saab i Trollhättan, som länge gått kräftgång på fordonssidan. Under hösten drog nyanställningar igång i en takt av tio-femton i veckan.
I Lund hoppas man på ett gryende kluster av tech-startups, sedan ett lyckat omställningsarbete efter nedskärningarna på Sony Mobile resulterat i en våg av nystartade IT-bolag.
- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Det vore ju världshistoria, konstaterade projektledaren Charlotta Alegria Ursing.
Digitaliseringen har på många sätt stått i centrum för tjänstemännen under året som gått. Ny marknadslogik till följd av delningsekonomins explosiva utveckling ger nya utmaningar arbetsmarknadens parter. Och här vill Unionen ta på sig ledartröjan och peka ut en hållbar väg.
Den förra regeringen tillsatte en digitaliseringskommission, som fick i uppgift att utreda hur Sverige ska kunna vara och förbli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Under 2015 ingick Unionens utredare Fredrik Söderqvist som rådgivande expert. Kommissionen hann lämna både en delrapport i form av en antologi i somras och en tänkt slutrapport, innan kommissionens uppdrag plötsligt förlängdes, nu av den nya regeringen.
Skriv av studielånen för kvinnor som pluggar IT på en högre nivå, föreslår kommissionen frankt i den senaste rapporten. Det för att komma till rätta med en akut snedvridning vad gäller könsfördelningen på både utbildningar och i branschen i stort – en bransch som dessutom dras med negativ arbetslöshet.
- Det är ett nytt och fräscht inlägg i debatten, förklarade kommissionens ordförande Jan Gulliksen.
Robotiken har vid 2015 års slut kommit dithän att det inte längre bara är tunga uppgifter inom tillverkningsindustrin som utförs av robotar. Nu börjar även typiska tjänstemannajobb utmanas av sina algoritmstyrda medarbetare.
När maskinerna blir allt billigare blir det också mer relevant att låta de rätt välavlönade tjänstemännens traditionella uppgifter automatiseras - vilket driver på polariseringen av arbetsmarknaden, där låglönejobb och högt avlönade jobb blir kvar, men mellanlönejobben går till maskinerna. Det visade en svensk studie som presenterades under våren.
Men det är inte bara mellanlönejobben som kan bytas ut. Enligt en studie från det amerikanska toppuniversitetet MIT föredrar många en robot till chef. Fast det beror såklart på hur den programmeras.
En av senhöstens mest lästa och delade artiklar på Kollega.se handlade om hur snälla chefer ger bättre lönsamhet. Med utvecklingen av artificiell intelligens – till exempel den nya robotchefens artificiella intelligens då – kan följa ett socialt ansvar, det menar några av branschens tungviktare, som samlats i Stockholm för ett samtal om AI.
Som ett fackförbund i tiden gick Unionen ut i början av april (den första april, närmare bestämt ; ) och lanserade fackligt medlemskap för robotar. Inte en dag för sent. (Eller för tidigt.)
I november kunde nationalekonomerna Georg Graetz och Guy Michaels utifrån en jämförelse av robotiseringens effekter i 17 länder ändå lugna oss med att robotarna nog i alla fall inte tar alla våra jobb.
Lediga jobb som innovationsledare och verksamhetsanalytiker kommer det till exempel inte att råda brist på framöver, spanade ICT-forskaren Markus Bylund i december. 55 andra nya sköna arbetsuppgifter för framtidens mänskliga tjänstemän listade futuristen Thomas Frey, redan i början av året.
Och så avslutade vi 2015 med att be er alla att vara lediga, när ni är lediga. Med Unionens första vice ordförande Peter Hellbergs ord:
- De flesta kommer att slå i det övre taket för hur mycket man orkar, förr eller senare.
JANUARI:
FEBRUARI:
MARS:
APRIL:
MAJ:
JUNI:
JULI:
AUGUSTI:
SEPTEMBER:
OKTOBER:
NOVEMBER:
DECEMBER:
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.