- Det låg 1,2 miljarder kronor per år på förhandlingsbordet.

Det sa Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg på förbundets kongress i oktober. Hon syftade på förhandlingarna Unionen genom PTK drivit med Svenskt Näringsliv om ett nytt omställningsavtal, som föll i augusti.

Det var akademikerförbundet Saco-P som satte stopp genom att vägra gå med på arbetsgivarsidans krav om förändringar i turordningsreglerna i las, lagen om anställningskydd.

Samtidigt höjdes under hösten röster från flera håll om att las nog ändå behöver ses över, på något sätt. I september kuppade ungdomspartiet igenom frågan på Moderaternas stämma och i oktober framkom att man även på LO-sidan varit villiga att lägga upp las på förhandlingsbordet.

Kongress

Det var på Unionens kongress i mitten av oktober som Unionens långvariga ordförande Cecilia Fahlberg tackade för sin tid och lämnade över till efterträdaren.  Men redan i maj berättade hon för Kollega.se att hon bestämt sig för att inte ställa upp för omval.

Det blev den tidigare andra vice ordföranden Martin Linder som på kongressens näst sista dag, efter en spännande omröstning valdes till Unionens nya ordförande. Här berättar han om vad han vill ta itu med framöver.

Avtalsrörelse

Strax därpå drog avtalsrörelsen igång. Facken inom industrin, som sätter det så kallade märket eller normen för löneökningstakten för resten av arbetsmarknaden, landade på krav om 2,8-procentiga löneökningar. Orimligt, tyckte arbetsgivarsidan, som argumenterade att det trots en stark svensk konjunktur och stabil tillväxt i väst ser skakigt ut på andra delar av världsmarknaden, vilket en exportberoende nation som Sverige borde ta höjd för.

I avtalsrörelsen har Unionen också fokus på att driva igenom möjligheten till flexpension i alla avtal. Det ingår redan i många, men arbetsgivarorganisationen Almega har hårdnackat vägrat att se några fördelar med förslaget.

Men vad innebär flexpension? Kollega gjorde under året ett temanummer om saken för att en gång för alla reda ut vad saken gäller.

Flyktingvågen

Årets största mediehändelse kan väl ändå tillskrivas den flyktingvåg som nådde Europa och Sverige under hösten. Det kaotiska kriget i Syrien, ökat våld i Afghanistan, Irak, Jemen, Somalia och Eritrea liksom överfulla flyktingläger i Libanon och Turkiet bidrog till att Europa fick ta emot fler flyktingar än någonsin tidigare, på kort tid. I Sverige svängde både politiken och debatten  under hösten abrupt från tal om öppna hjärtan till systemkollaps.

På arbetsmarknaden innebär en ökad invandring både en utmaning och en välsignelse. Omkring en fjärdedel av dem som kommer till Sverige har eftergymnasial utbildning, många inom yrken där det råder brist på arbetskraft i Sverige. Med en åldrande befolkning innebär ett inflöde av yngre arbetskraft dessutom en potentiell injektion för välfärdssamhället.

Men när människor passiviseras i väntan på tillstånd att komma ut i samhället vänds potentialen istället till stora kostnader.  Kollega.se träffade dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien som väntat och väntat på att få uppehållstillstånd - så att han kan börja jobba.

För att snabba upp integrationen och dra nytta av den kompetens som kommer bjöd arbetsmarknadsminister Ylva Johansson in arbetsmarknadens parter till trepartssamtal under våren, vilka fördjupades i specifika branschsamtal under hösten. Efter nyår ska ett trettiotal snabbspår vara redo att rullas ut.  Unionen deltar i fyra av dem, bland annat för byggingenjörer  och – efter Kollega.se:s rapportering – även i snabbspåret för apotekare.

En majoritet av apoteken lämnade förresten under våren arbetsgivarorganisationen Almega för att istället bli medlemmar i Svensk Handel, som nu blir Unionen främsta motpart på apotekssidan.

Arbetsmiljö

Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med 70 procent på fem år.  Stress och psykosocial ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjuktalen, som gått ner under 2000-talet, är åter på väg upp.

Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin, konstaterade Unionen i en rapport som presenterades strax före jul. Men botten är nådd, försäkrade samtidigt arbetstidsexpert Daniel Gullstrand. Nu kan det bara bli bättre.

Ett hopp är den nya arbetsmiljöföreskrift som presenterades under hösten och som börjar gälla från och med mars 2016, med ett betydligt mycket större fokus på den psykosociala arbetsmiljön än tidigare.

- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs, konstaterade Unionens dåvarande ordförande Cecilia Fahlberg.

Sport som jobb

Inom friskvården råder sjuka villkor, det visade Kollegas undersökning.  På Sats fick anställda under hösten ta ställning till att acceptera 4 000 kronor mindre i månaden från årsskiftet eller gå. Personalchefen intervjuades av Kollega.se och svarade på kritiken.

Proffsidrottare jobbar också med sin sport och borde omfattas av arbetsrätten. Men deras yrkesvardag påverkas även av idrottsförbundens mer moralstyrda regelböcker. Ibland uppstår krockar. I juni, inför Riksidrottsförbundets stämma, visade Kollega.se hur nya regler för att stävja matchfixning kan leda till att kollegor tvingas ange varandra vid minsta misstanke om oegentligheter.

– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet?, frågade sig Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt.

Arbetsmiljön är också en annan om man jobbar som till exempel hockeyproffs. För de flesta som skadar sig i jobbet har arbetsgivaren en skyldighet att anmäla det till Arbetsmiljöverket. Det gäller inte riktigt på isen, visar Kollega.se:s granskning från i april. Där är hjärnskakning en vardaglig grej, ändå avstår många klubbar från att installera mer förlåtande sargar.

Visstiderna ...

Under en stor del av den förra mandatperioden låg reglerna kring visstidsanställningar som ett avlägset lågintensivt muller, då EU-kommissionen på uppmaning från TCO övervägde att stämma den svenska staten för överträdelser av EU:s visstidsdirektiv. Frågan förhalades, och förhalades.

Den nya regeringen lovade ta itu med problemet och la under sommaren fram ett förslag som remissinstanserna tyckte var så hopplöst krångligt att det riskerade irrelevans i praktiken.

I november gav dock lagrådet okej till regeringens krångliga förslag på nya visstidsregler, och i december överlämnades förslaget till riksdagen. Den nya regleringen är tänkt att börja gälla från och med den 1 maj 2016. Bättre än inget, tyckte TCO.

I september vann Unionen en tvist i AD som kan bli vägledande för vad som gäller kring anställningsformen allmän visstid. AD konstaterade att kollektivavtalets regler står över lagen, som är dispositiv.

- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, sa David Hellman, förbundsjurist på Unionen, till Kollega.se.

Den senast tillkomna diskrimineringsgrunden ålder prövades i AD när tre 70-plussare som blivit av med sina uppdrag som bussförare stämde arbetsgivaren – och vann. En dom som kan få intressanta följder även på andra områden, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Nedskärningar & nyanställningar

I somras meddelade Unionen varsel om strejk på fyra flygplatser i södra Sverige, i sympati med danska fack. Bakgrunden var att det irländska bolaget Ryanair hotade flagga om sin bas i Köpenhamn till lettiska Kaunas för att undkomma de danska fackens krav och en dom i danska arbetsdomstolen.

Efter flera besvärliga år på flygbolaget SAS, där lönesänkningar och nedskärningar har följts av konflikter,  kabinpersonal vittnat om usel arbetsmiljö där chefer mobbar och trakasserar anställda  och där besvikna medlemmar i Unionen valde att stämma det egna förbundet - kunde Kollega.se i november äntligen rapportera en glad nyhet: Sas nyanställer hundratals för nya rutter till Hongkong och Los Angeles.

Samma glada budskap kom från Nevs, och gamla Saab i Trollhättan, som länge gått kräftgång på fordonssidan. Under hösten drog nyanställningar igång i en takt av tio-femton i veckan.

I Lund hoppas man på ett gryende kluster av tech-startups, sedan ett lyckat omställningsarbete efter nedskärningarna på Sony Mobile resulterat i en våg av nystartade IT-bolag.

- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Det vore ju världshistoria, konstaterade projektledaren Charlotta Alegria Ursing.

Digitalisering & robotisering

Digitaliseringen har på många sätt stått i centrum för tjänstemännen under året som gått. Ny marknadslogik till följd av delningsekonomins explosiva utveckling ger nya utmaningar arbetsmarknadens parter. Och här vill Unionen ta på sig ledartröjan och peka ut en hållbar väg.

Den förra regeringen tillsatte en digitaliseringskommission, som fick i uppgift att utreda hur Sverige ska kunna vara och förbli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Under 2015 ingick Unionens utredare Fredrik Söderqvist som rådgivande expert. Kommissionen hann lämna både en delrapport i form av en antologi i somras och en tänkt slutrapport, innan kommissionens uppdrag plötsligt förlängdes, nu av den nya regeringen.

Skriv av studielånen för kvinnor som pluggar IT på en högre nivå, föreslår kommissionen frankt i den senaste rapporten. Det för att komma till rätta med en akut snedvridning vad gäller könsfördelningen på både utbildningar och i branschen i stort – en bransch som dessutom dras med negativ arbetslöshet.

- Det är ett nytt och fräscht inlägg i debatten, förklarade kommissionens ordförande Jan Gulliksen.

Robotiken har vid 2015 års slut kommit dithän att det inte längre bara är tunga uppgifter inom tillverkningsindustrin som utförs av robotar. Nu börjar även typiska tjänstemannajobb utmanas av sina algoritmstyrda medarbetare.

När maskinerna blir allt billigare blir det också mer relevant att låta de rätt välavlönade tjänstemännens traditionella uppgifter automatiseras - vilket driver på polariseringen av arbetsmarknaden, där låglönejobb och högt avlönade jobb blir kvar, men mellanlönejobben går till maskinerna. Det visade en svensk studie som presenterades under våren.

Men det är inte bara mellanlönejobben som kan bytas ut. Enligt en studie från det amerikanska toppuniversitetet MIT föredrar många en robot till chef.  Fast det beror såklart på hur den programmeras.

En av senhöstens mest lästa och delade artiklar på Kollega.se handlade om hur snälla chefer ger bättre lönsamhet.  Med utvecklingen av artificiell intelligens – till exempel den nya robotchefens artificiella intelligens då – kan följa ett socialt ansvar, det menar några av branschens tungviktare, som samlats i Stockholm för ett samtal om AI.

Som ett fackförbund i tiden gick Unionen ut i början av april (den första april, närmare bestämt ; ) och lanserade fackligt medlemskap för robotar. Inte en dag för sent. (Eller för tidigt.)

I november kunde nationalekonomerna Georg Graetz och Guy Michaels utifrån en jämförelse av robotiseringens effekter i 17 länder ändå lugna oss med att robotarna nog i alla fall inte tar alla våra jobb.

Lediga jobb som innovationsledare och verksamhetsanalytiker kommer det till exempel inte att råda brist på framöver, spanade ICT-forskaren Markus Bylund i december. 55 andra nya sköna arbetsuppgifter för framtidens mänskliga tjänstemän listade futuristen Thomas Frey, redan i början av året.

Och så avslutade vi 2015 med att be er alla att vara lediga, när ni är lediga. Med Unionens första vice ordförande Peter Hellbergs ord:

- De flesta kommer att slå i det övre taket för hur mycket man orkar, förr eller senare.