Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kollegas bästa och mesta nyheter 2015

Förbundets ordförande Cecilia Fahlberg avgick och lämnade över till den nya ordföranden Martin Linder. A-kassan höjdes och parterna samlades för att skapa snabbspår för nyanlända till bristyrken. Kollega.se sammanfattar året och listar våra mest lästa och delade nyheter för 2015.
Gabriella Westberg Publicerad
Mahramzadeh/AP/TT
Vid den internationella fyrverkeritävlingen i Hannover Herrenhausen i september vann det svenska bidraget från Göteborgs Fyrverkerifabrik. Grattis Göteborg och gott nytt år alla Kollega.se-läsare! Mahramzadeh/AP/TT

- Det låg 1,2 miljarder kronor per år på förhandlingsbordet.

Det sa Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg på förbundets kongress i oktober. Hon syftade på förhandlingarna Unionen genom PTK drivit med Svenskt Näringsliv om ett nytt omställningsavtal, som föll i augusti.

Det var akademikerförbundet Saco-P som satte stopp genom att vägra gå med på arbetsgivarsidans krav om förändringar i turordningsreglerna i las, lagen om anställningskydd.

Samtidigt höjdes under hösten röster från flera håll om att las nog ändå behöver ses över, på något sätt. I september kuppade ungdomspartiet igenom frågan på Moderaternas stämma och i oktober framkom att man även på LO-sidan varit villiga att lägga upp las på förhandlingsbordet.

Kongress

Det var på Unionens kongress i mitten av oktober som Unionens långvariga ordförande Cecilia Fahlberg tackade för sin tid och lämnade över till efterträdaren.  Men redan i maj berättade hon för Kollega.se att hon bestämt sig för att inte ställa upp för omval.

Det blev den tidigare andra vice ordföranden Martin Linder som på kongressens näst sista dag, efter en spännande omröstning valdes till Unionens nya ordförande. Här berättar han om vad han vill ta itu med framöver.

Avtalsrörelse

Strax därpå drog avtalsrörelsen igång. Facken inom industrin, som sätter det så kallade märket eller normen för löneökningstakten för resten av arbetsmarknaden, landade på krav om 2,8-procentiga löneökningar. Orimligt, tyckte arbetsgivarsidan, som argumenterade att det trots en stark svensk konjunktur och stabil tillväxt i väst ser skakigt ut på andra delar av världsmarknaden, vilket en exportberoende nation som Sverige borde ta höjd för.

I avtalsrörelsen har Unionen också fokus på att driva igenom möjligheten till flexpension i alla avtal. Det ingår redan i många, men arbetsgivarorganisationen Almega har hårdnackat vägrat att se några fördelar med förslaget.

Men vad innebär flexpension? Kollega gjorde under året ett temanummer om saken för att en gång för alla reda ut vad saken gäller.

Flyktingvågen

Årets största mediehändelse kan väl ändå tillskrivas den flyktingvåg som nådde Europa och Sverige under hösten. Det kaotiska kriget i Syrien, ökat våld i Afghanistan, Irak, Jemen, Somalia och Eritrea liksom överfulla flyktingläger i Libanon och Turkiet bidrog till att Europa fick ta emot fler flyktingar än någonsin tidigare, på kort tid. I Sverige svängde både politiken och debatten  under hösten abrupt från tal om öppna hjärtan till systemkollaps.

På arbetsmarknaden innebär en ökad invandring både en utmaning och en välsignelse. Omkring en fjärdedel av dem som kommer till Sverige har eftergymnasial utbildning, många inom yrken där det råder brist på arbetskraft i Sverige. Med en åldrande befolkning innebär ett inflöde av yngre arbetskraft dessutom en potentiell injektion för välfärdssamhället.

Men när människor passiviseras i väntan på tillstånd att komma ut i samhället vänds potentialen istället till stora kostnader.  Kollega.se träffade dataingenjören Ahmad Srahin från Syrien som väntat och väntat på att få uppehållstillstånd - så att han kan börja jobba.

För att snabba upp integrationen och dra nytta av den kompetens som kommer bjöd arbetsmarknadsminister Ylva Johansson in arbetsmarknadens parter till trepartssamtal under våren, vilka fördjupades i specifika branschsamtal under hösten. Efter nyår ska ett trettiotal snabbspår vara redo att rullas ut.  Unionen deltar i fyra av dem, bland annat för byggingenjörer  och – efter Kollega.se:s rapportering – även i snabbspåret för apotekare.

En majoritet av apoteken lämnade förresten under våren arbetsgivarorganisationen Almega för att istället bli medlemmar i Svensk Handel, som nu blir Unionen främsta motpart på apotekssidan.

Arbetsmiljö

Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med 70 procent på fem år.  Stress och psykosocial ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjuktalen, som gått ner under 2000-talet, är åter på väg upp.

Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin, konstaterade Unionen i en rapport som presenterades strax före jul. Men botten är nådd, försäkrade samtidigt arbetstidsexpert Daniel Gullstrand. Nu kan det bara bli bättre.

Ett hopp är den nya arbetsmiljöföreskrift som presenterades under hösten och som börjar gälla från och med mars 2016, med ett betydligt mycket större fokus på den psykosociala arbetsmiljön än tidigare.

- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs, konstaterade Unionens dåvarande ordförande Cecilia Fahlberg.

Sport som jobb

Inom friskvården råder sjuka villkor, det visade Kollegas undersökning.  På Sats fick anställda under hösten ta ställning till att acceptera 4 000 kronor mindre i månaden från årsskiftet eller gå. Personalchefen intervjuades av Kollega.se och svarade på kritiken.

Proffsidrottare jobbar också med sin sport och borde omfattas av arbetsrätten. Men deras yrkesvardag påverkas även av idrottsförbundens mer moralstyrda regelböcker. Ibland uppstår krockar. I juni, inför Riksidrottsförbundets stämma, visade Kollega.se hur nya regler för att stävja matchfixning kan leda till att kollegor tvingas ange varandra vid minsta misstanke om oegentligheter.

– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet?, frågade sig Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt.

Arbetsmiljön är också en annan om man jobbar som till exempel hockeyproffs. För de flesta som skadar sig i jobbet har arbetsgivaren en skyldighet att anmäla det till Arbetsmiljöverket. Det gäller inte riktigt på isen, visar Kollega.se:s granskning från i april. Där är hjärnskakning en vardaglig grej, ändå avstår många klubbar från att installera mer förlåtande sargar.

Visstiderna ...

Under en stor del av den förra mandatperioden låg reglerna kring visstidsanställningar som ett avlägset lågintensivt muller, då EU-kommissionen på uppmaning från TCO övervägde att stämma den svenska staten för överträdelser av EU:s visstidsdirektiv. Frågan förhalades, och förhalades.

Den nya regeringen lovade ta itu med problemet och la under sommaren fram ett förslag som remissinstanserna tyckte var så hopplöst krångligt att det riskerade irrelevans i praktiken.

I november gav dock lagrådet okej till regeringens krångliga förslag på nya visstidsregler, och i december överlämnades förslaget till riksdagen. Den nya regleringen är tänkt att börja gälla från och med den 1 maj 2016. Bättre än inget, tyckte TCO.

I september vann Unionen en tvist i AD som kan bli vägledande för vad som gäller kring anställningsformen allmän visstid. AD konstaterade att kollektivavtalets regler står över lagen, som är dispositiv.

- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, sa David Hellman, förbundsjurist på Unionen, till Kollega.se.

Den senast tillkomna diskrimineringsgrunden ålder prövades i AD när tre 70-plussare som blivit av med sina uppdrag som bussförare stämde arbetsgivaren – och vann. En dom som kan få intressanta följder även på andra områden, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Nedskärningar & nyanställningar

I somras meddelade Unionen varsel om strejk på fyra flygplatser i södra Sverige, i sympati med danska fack. Bakgrunden var att det irländska bolaget Ryanair hotade flagga om sin bas i Köpenhamn till lettiska Kaunas för att undkomma de danska fackens krav och en dom i danska arbetsdomstolen.

Efter flera besvärliga år på flygbolaget SAS, där lönesänkningar och nedskärningar har följts av konflikter,  kabinpersonal vittnat om usel arbetsmiljö där chefer mobbar och trakasserar anställda  och där besvikna medlemmar i Unionen valde att stämma det egna förbundet - kunde Kollega.se i november äntligen rapportera en glad nyhet: Sas nyanställer hundratals för nya rutter till Hongkong och Los Angeles.

Samma glada budskap kom från Nevs, och gamla Saab i Trollhättan, som länge gått kräftgång på fordonssidan. Under hösten drog nyanställningar igång i en takt av tio-femton i veckan.

I Lund hoppas man på ett gryende kluster av tech-startups, sedan ett lyckat omställningsarbete efter nedskärningarna på Sony Mobile resulterat i en våg av nystartade IT-bolag.

- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Det vore ju världshistoria, konstaterade projektledaren Charlotta Alegria Ursing.

Digitalisering & robotisering

Digitaliseringen har på många sätt stått i centrum för tjänstemännen under året som gått. Ny marknadslogik till följd av delningsekonomins explosiva utveckling ger nya utmaningar arbetsmarknadens parter. Och här vill Unionen ta på sig ledartröjan och peka ut en hållbar väg.

Den förra regeringen tillsatte en digitaliseringskommission, som fick i uppgift att utreda hur Sverige ska kunna vara och förbli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Under 2015 ingick Unionens utredare Fredrik Söderqvist som rådgivande expert. Kommissionen hann lämna både en delrapport i form av en antologi i somras och en tänkt slutrapport, innan kommissionens uppdrag plötsligt förlängdes, nu av den nya regeringen.

Skriv av studielånen för kvinnor som pluggar IT på en högre nivå, föreslår kommissionen frankt i den senaste rapporten. Det för att komma till rätta med en akut snedvridning vad gäller könsfördelningen på både utbildningar och i branschen i stort – en bransch som dessutom dras med negativ arbetslöshet.

- Det är ett nytt och fräscht inlägg i debatten, förklarade kommissionens ordförande Jan Gulliksen.

Robotiken har vid 2015 års slut kommit dithän att det inte längre bara är tunga uppgifter inom tillverkningsindustrin som utförs av robotar. Nu börjar även typiska tjänstemannajobb utmanas av sina algoritmstyrda medarbetare.

När maskinerna blir allt billigare blir det också mer relevant att låta de rätt välavlönade tjänstemännens traditionella uppgifter automatiseras - vilket driver på polariseringen av arbetsmarknaden, där låglönejobb och högt avlönade jobb blir kvar, men mellanlönejobben går till maskinerna. Det visade en svensk studie som presenterades under våren.

Men det är inte bara mellanlönejobben som kan bytas ut. Enligt en studie från det amerikanska toppuniversitetet MIT föredrar många en robot till chef.  Fast det beror såklart på hur den programmeras.

En av senhöstens mest lästa och delade artiklar på Kollega.se handlade om hur snälla chefer ger bättre lönsamhet.  Med utvecklingen av artificiell intelligens – till exempel den nya robotchefens artificiella intelligens då – kan följa ett socialt ansvar, det menar några av branschens tungviktare, som samlats i Stockholm för ett samtal om AI.

Som ett fackförbund i tiden gick Unionen ut i början av april (den första april, närmare bestämt ; ) och lanserade fackligt medlemskap för robotar. Inte en dag för sent. (Eller för tidigt.)

I november kunde nationalekonomerna Georg Graetz och Guy Michaels utifrån en jämförelse av robotiseringens effekter i 17 länder ändå lugna oss med att robotarna nog i alla fall inte tar alla våra jobb.

Lediga jobb som innovationsledare och verksamhetsanalytiker kommer det till exempel inte att råda brist på framöver, spanade ICT-forskaren Markus Bylund i december. 55 andra nya sköna arbetsuppgifter för framtidens mänskliga tjänstemän listade futuristen Thomas Frey, redan i början av året.

Och så avslutade vi 2015 med att be er alla att vara lediga, när ni är lediga. Med Unionens första vice ordförande Peter Hellbergs ord:

- De flesta kommer att slå i det övre taket för hur mycket man orkar, förr eller senare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.

Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)