Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Utredning: ”Alla ska ha rätt till a-kassa”

Alla som har jobbat ska få a-kassa om de blir arbetslösa. Det föreslår den utredning om a-kassan som presenterades under tisdagen. Men för den som är arbetslös länge blir ersättningen lägre än i dag.
David Österberg Publicerad 16 juni 2020, kl 11:22
Jonas Ekströmer / TT
Utredaren Maria Hemström Hemmingsson och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Utredningen av arbetslöshetsförsäkring föreslår bland annat a-kassa grundat på inkomst. Jonas Ekströmer / TT

I dag måste den som blir arbetslös ha varit med i a-kassan i tolv månader för att få a-kassa. Dessutom måste man visa att man har jobbat genom att lämna in arbetsgivarintyg. Nu föreslår en statlig utredning att de reglerna ändras.

Alla som har jobbat ska få ersättning, enligt förslaget. Ersättningen ska baseras på vilken inkomst man har haft i stället för hur mycket man har arbetat. På så sätt blir det enklare för personer som har flera olika arbetsgivare, jobbar deltid eller är frilansare. Dessutom underlättas handläggningen av a-kassan.

Den som inte är med i a-kassan eller har varit med kortare än sex månader får 50 procent av sin tidigare lön. Har man varit med mer än sex månader men mindre än tolv månader får man 65 procent och har man varit medlem i mer än tolv månader får man 80 procent. 

Taket (som tillfälligt är förhöjt på grund av coronakrisen) är dock fortsatt 25 000 kronor i månaden. Den som har tjänat mer än så får alltså inte 80 procent av sin tidigare lön.

Om det går snabbare att få rätt till a-kassa är förhoppningen att det ska leda till att fler – även personer med korta antällningar – ska gå med i a-kassan.

Som längst kan man, precis som i dag, få a-kassa i 300 dagar. Men om förslaget blir verklighet blir ersättningsperioden kortare om man inte har haft en stadig inkomst. Den som har haft en inkomst i mellan fyra och åtta månader får 100 dagar, den som har haft inkomst i mellan åtta och tolv månader får 200 dagar och den med inkomst i fler än tolv månader får 300 dagar. Tanken är att den som har jobbat länge kan behöva längre tid för att hitta ett jobb som motsvarar det jobb man har blivit av med.   

Utredaren föreslår också att ersättningsnivåerna ska trappas av kraftigare än i dag. Efter 100 dagar sänks ersättningen till 70 procent och efter ytterligare 100 dagar till 65 procent av den tidigare inkomsten.

Tomas Eriksson är kanslichef på Sveriges a-kassor. Han välkomnar förslaget om att ersättningen ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid.

– Det möjliggör för betydligt fler arbetsvarianter att omfattas av försäkringen. I dag är det i princip bara personer med stämpelklocka som kan få ersättning. Dessutom gör det försäkringen mer förutsägbar. Om ersättningen baseras på inkomst får försäkringstagaren en bra uppfattning av hur stor ersättningen blir om man blir arbetslös, säger han.

Sveriges a-kassor hade också velat se ett förslag om en årlig indexering av ersättningen. På så vis skulle ersättningen höjas i takt med löneutvecklingen. Något sådant förslag finns dock inte i utredningen.

– Det är synd. En indexering skulle skapa större trygghet och motverka de ryckigheter som uppstår när det är regeringen som beslutar om ersättningsnivåerna, säger Tomas Eriksson.

Han tycker inte heller att det behövs en skarpare avtrappning av ersättningen baserad på arbetslöshetens längd.

– Det är sannolikt inte den mest effektiva påtryckningen för att få en arbetslös att hitta ett nytt jobb.

Nu ska utredningen ut på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Förslagen i korthet

  • Under de 12 månaderna innan man blivit arbetslös ska man ha tjänat minst 120 000 kronor och minst 10 000 kronor i månaden under 4 månader för att ha rätt till a-kassa.
  • Ersättningen blir högre om man har varit medlem i en a-kassa länge.
  • Hur många dagar man kan få a-kassa baseras på hur länge man har tjänat minst 10 000 kronor i månaden. Den som har haft inkomst i mellan 4 och 8 månader får 100 ersättningsdagar. Har man haft inkomst i mellan 8 och 12 månader får man 200 dagar och den som har haft inkomst i mer än 12 månader får 300 dagar.
  • Ersättningen trappas ner till 70 procent av tidigare inkomst efter 100 dagar. Efter ytterligare 100 dagar blir den 65 procent.
     

STARTADE 2018

Utredningen om arbetslöshetsförsäkringen påbörjades för två år sedan och har alltså inget med coronakrisen att göra. Syftet var att hitta förslag som gör att fler kvalificerar sig för a-kassa. Ersättningen skulle dessutom baseras på inkomst i stället för arbetstid. I och med januariavtalet fick utredningen ytterligare ett direktiv: att hitta förslag för hur ersättningen tydligare kan trappas ner i takt med arbetslöshetens längd.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Uppsagd utan intyg kan få hjälp av ny lag

Närmare tusen medlemmar årligen får krångel med a-kassan på grund av att deras ex-arbetsgivare inte lämnar arbetsgivarintyg. Tack vare en ny lag som träder i kraft om drygt ett år, kan problemen minska, även om de kanske inte försvinner.
Johanna Rovira Publicerad 12 september 2024, kl 06:01
Cecilia Weber fick stöd från Unionen efter att ha blivit uppsagd utan arbetsgivarintyg, ett problem som drabbar många. Unionen har hanterat 547 ärenden i år, och en ny lag som förenklar intygsprocessen kan vara lösningen när den träder i kraft nästa år. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Unionenmedlemmen Cecilia Weber insåg snart att hennes nya jobb inte var något drömjobb. Ingenting fungerade som det skulle och det skar sig snabbt mellan henne och arbetsgivaren. När hon blev uppsagd var det ingen större förlust, ansåg hon. 

Cecilia Weber
Cecilia Weber.

Jag fick hjälp av facket att få ut min slutlön, men jag har ännu inte fått något arbetsgivarintyg som man behöver för att få a-kassa. Jag tror inte det är någon vits att jag kontaktar arbetsgivaren igen, och jag vet faktiskt inte heller om det är värt det. 

Trots att arbetsgivarna är skyldiga att skriva arbetsgivarintyg är Cecilia Weber är långt ifrån ensam om att ha problem med att få ut intyg. Förra året fick Unionen in 829 rådgivningsärenden som handlade om arbetsgivarintyg. I år har rådgivningen fram till månadsskiftet juli-augusti hanterat 547 ärenden, så siffran kan tangera tusen före årets slut. 

Sanktioner efterlyses

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz, som hjälpte Cecilia Weber att få ut sin slutlön, har efterlyst påtryckningsmedel att ta till mot de arbetsgivare som struntar i skyldigheten att leverera intyg. 

Vi på Unionen lägger ner mycket tid på att hjälpa medlemmar genom att jaga och truga arbetsgivare som är ointresserade av att göra rätt för sig, säger han i en artikel i Kollega

Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa tror och hoppas att problemen med arbetsgivarintyg kommer att minska i och med att den nya lagen om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring träder i kraft i oktober nästa år. 

Vi kommer fortfarande att behöva vissa uppgifter från arbetsgivaren, men det blir inte samma komplicerad intyg som i dag. Det borde göra det enklare för arbetsgivaren att fylla i intygen, säger Anette Ben Naceur. 

Inga böter i nya lagen

I den nya lagen finns bestämmelser som innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till a-kassan, men det finns inget skrivet om straffansvar för arbetsgivare som ignorerar den skyldigheten. Tidigare förslag på böter finns inte med i det nya regelverket.  

Man bedömer att rädslan för böter skulle kunna innebära en risk att arbetsgivarna lämnar mer uppgifter än vi faktiskt behöver, säger Anette Ben Naceur, som delar de farhågorna. 

Dessutom är det oklart vem hos arbetsgivaren som skulle drabbas av böter. 

Anette Ben Naceur påpekar att det finns en möjlighet för lagstiftarna att införa straffansvar i efterhand, om det visar sig att arbetsgivare fortsätter strunta i att lämna arbetsgivarintyg. 

Dörren för böter är väl inte helt stängd, säger hon. 

Inte kört utan intyg

Cecilia Weber tycker att den nya lagen om inkomstbaserad a-kassa låter som en god idé, åtminstone på pappret. Hennes chans att få ut a-kassa, trots arbetsgivarens ovilja att ge henne intyget, är inte helt körd, enligt Anette Ben Naceur. 

Även om medlemmen ger upp gentemot arbetsgivaren, ska hon inte ge upp gentemot a-kassan. Det finns möjlighet att bedöma ersättningsrätten på annat underlag, som exempelvis anställningsavtal och lönespecifikationer. Det går att få ersättning fastän arbetsgivaren trilskas, även om det tar längre tid. säger Anette Ben Naceur. 

Den nya lagen i korthet: 

  • A-kassan ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid och inkomst. 
  • Taket på ersättningen kommer att fastställas i en förordning som ännu inte är klar 
  • Nedtrappningen av ersättningen sker snabbare
  • Fler kommer att kunna få ersättning, hur mycket påverkas av medlemstiden i a-kassan. 
A-kassa

Så slipper du bli avstängd från a-kassan

Den som säger upp sig på egen begäran utan giltig anledning ska stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning. Avstängningstiden är oftast 45 dagar. Men det går att slippa avstängning.
Lina Björk Publicerad 9 september 2024, kl 06:01
Kvinna tittar i en tom plånbok
Att säga upp sig av hälsoskäl kan vara en anledning till att slippa bli avstängd från a-kassan. Foto: Shutterstock

Utebliven lön

En vanlig tvist hos Unionen handlar om att anställda inte fått lön från sin arbetsgivare och därför sagt upp sig. Att säga upp sig för att arbetsgivaren struntat i att betala ut din lön kan vara ett undantag från att bli avstängd från a-kassan.

Hälsoskäl

Om du på grund av hälsoskäl inte kan jobba kvar kan det gå att slippa avstängningen från a-kassan. Det ska styrkas med läkarintyg daterat innan du slutade.

I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i år mjukades tolkningen av reglerna för avstängning upp något. Man menade bland annat att en läkare inte måste uppmana den anställde att lämna sitt arbete och att besvären inte nödvändigtvis måste vara orsakade av arbetet för att kunna godkännas.

Kränkande behandling

Att säga upp sig på grund av mobbning eller kränkande särbehandling kan vara en giltig anledning för att få behålla sin a-kassa.

Varje ärende bedöms individuellt, men ofta tar a-kassan och domstolarna hänsyn till vilka försök som gjorts för att komma till rätta med problemen innan uppsägningen. A-kassan brukar också vilja se något underlag som kan styrka din berättelse om situationen på arbetet.

Flytt

Att flytta kan vara ett giltigt skäl, men det beror lite på orsaken. Att flytta för att den du bor med har fått en tillsvidareanställning på annan ort kan vara en anledning att slippa karens. För att a-kassan ska kunna bedöma det behöver de få en kopia på din sambos anställningsbevis och en redogörelse för er familjesituation och möjlighet att pendla.

 

Rådgör med ditt fackförbund

Om du mår dåligt av ditt arbete eller har andra skäl som gör att du funderar på om du kan jobba kvar är det klokt att rådgöra med både facket och din a-kassa innan du väljer att säga upp dig.

A-kassa

Utför samhällstjänst – hamnade i limbo hos a-kassan

Mikael Joelsson utför eftersök på vilt på lediga timmar. Efter en uppsägning var han utan pengar i tre månader innan Unionens a-kassa godkände hans bisyssla.
Lina Björk Publicerad 17 maj 2024, kl 06:01
Mikael Joelsson till vänster. Till höger varningsflagga för vilt.
Det är polisen som ger uppdraget om eftersök på vilt. Men de ger inte ut något arbetsgivarintyg, vilket blev ett bekymmer när Mikael Joelsson skulle söka a-kassa. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hur många trafikolyckor inträffar varje år och hur många kommer du att åka ut på? En omöjlig ekvation att svara på för Mikael Joelsson som sysslat med eftersök på vilt i många år. 

– Enkelt uttryck har jag jour 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet. Men hur många olyckor jag kommer att åka ut på går inte att svara på, säger han. 

I början av året blev Mikael Joelsson uppsagd från sitt jobb på grund av arbetsbrist. Samma vecka sökte han ersättning från Unionens a-kassa, men när han skulle fylla i blanketterna tog det stopp – av fler orsaker. För det första ville kassan att han skulle fylla i sina bisysslor och hur många timmar han ägnar sig åt dem. För det andra ville de ha ett arbetsgivarintyg från hans arbetsgivare där bisysslorna utfördes. 

 

På uppdrag av polisen

Att utföra eftersök på vilt som blivit påkörda i trafiken är en samhällstjänst på uppdrag av Polisen, som ger tillstånd. Men personen som utför eftersöket är inte anställd av polisen utan arvoderas utifrån varje uppdrag och polisen kan därför inte utföra något arbetsgivarintyg. 

Utan intyg och uppskattade timmar blev det tvärnit för Mikael Joelsson. 

– Den dokumentation a-kassan vill att jag ska fylla i stämmer inte överens med min verklighet. Om jag uppskattar arbetade timmar mellan tummen och pekfingret ska jag sedan längst ned i dokumentet bekräfta att alla uppgifter jag lämnat är sanningsenliga. Det kan jag inte. Det skulle vara falskt intygande, säger han. 

Mikael Joelsson väntade på ersättning från Unionens a-kassa i sammanlagt tre månader. När han kontaktade kassan fick han besked att hans ärende var under granskning, eftersom det var så speciellt.  

– Jag hamnade i limbo. Jag försöker verkligen att göra rätt men blir straffad av det på grund av ett systemfel. Den extrauppgift jag tagit på mig i form av eftersöket har känts behjärtansvärt, men nu vet jag inte om jag kommer fortsätta, säger han. 

 

Eftersök ingen bisyssla

Det är möjligt att ha ett extraarbete som inte påverkar din ersättning från a-kassan. Men då finns en del saker att ta hänsyn till. Exempelvis får inkomsterna inte överstiga 3 060 kronor per vecka, det ska vara skilt från ditt huvudsakliga arbete och får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsarbete. I Mikael Joelssons fall bedömde man till slut att eftersöket på vilt inte utgjorde något hinder för honom att söka nytt jobb. 

Anna-Lena Leksell, som är försäkringsansvarig för Unionens a-kassa förklarar att kassan till slut kom fram till att eftersök av vilt inte är att betrakta som förvärvsarbete över huvud taget och att det därför inte ens är att bedöma som en bisyssla. 

Vi har alltså inte godkänt uppdraget som bisyssla utan den sökande har själv att bedöma om uppdraget hindrar från att ta ett arbete.

Extraarbete- vad gäller? 

Anställning utöver ditt huvudsakliga jobb: 

  • Du ska ha haft extraarbetet i minst 12 månader vid sidan om ditt heltidsarbete
  • Inkomsten från extraarbetet får inte överstiga 3060 per vecka.
  • Det får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsjobb.
  • Måste gå att hålla isär från ditt huvudsakliga arbete. 

Volontärarbete

  • Om du jobbar ideellt eller som volontär ska det inte påverka din rätt till ersättning från a-kassan. Undantaget är om du lägger så mycket tid på ditt ideella uppdrag att det hindrar dig från att söka nya jobb. 

Eget företag

Om du har ett eget företag vid sidan om en heltidsanställning kan det bli godkänt som extraarbete om: 

  • Du ska ha haft företaget i minst 12 månader samtidigt som du jobbat heltid
  • Företaget ska inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsjobb
  • Om du tjänar mer än 3060 kronor per vecka dras det överskjutande beloppet av från din ersättning. 

Deltidsjobb och företag
Om du har kombinerat deltidsarbete med ett eget företag måste dessa krav vara uppfyllda: 

  • Du ska ha varit anställd minst 17 timmar per vecka.
  • Du ska ha jobbat högst tio timmar i veckan i företaget.
  • Du ska ha haft din deltidsanställning minst parallellt med företaget i minst sex månader.
  • Veckoinkomsten från företaget får inte överstiga 3600 kronor.

    Källa: Unionens a-kassa