kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Få miljöombyte på jobbet - utan att säga upp dig

Känns semestern avlägsen och står jobbet dig redan upp i halsen? Att säga upp sig kan vara vanskligt nu i lågkonjunktur, men det finns sätt att pausa jobbet för att testa annat.
Johanna Rovira Publicerad
Semestern känns avlägsen och jobbet tröttar ut dig? Testa tjänstledighet för att förverkliga drömmar. Studera, starta eget eller prova ett nytt yrke med stöd från studieledighetslagen eller regler om att starta egen verksamhet – utan att behöva säga upp dig direkt.
Känner du för ett miljöombyte men tvekar att säga upp dig under lågkonjunktur? Tjänstledighet för studier eller att prova på nytt jobb kan vara lösningen. Utforska alternativ som studieledighetslagen eller möjligheten att starta eget – och håll kvar tryggheten i ditt nuvarande jobb. Foto: Colourbox.

Hösten är lång och mörk, med ynkligt få röda dagar fram till julledigheten. Flertalet av oss har nog, hur bra vi än trivs på våra nuvarande jobb, drömt om ett rejält miljöombyte. Kanske fantiserar du om att bli självförsörjande, vandra kors och tvärs över Yttre Hebriderna, öppna skräckkabinett eller bli en berömd fantasyförfattare. 

Att säga upp sig kan verka som en idé i det läget, men det kan också visa sig vara ett fatalt misstag när brunmögel drabbar din potatisodling, kunderna vägrar köpa dina voodoodockor och förlagen ratar ditt manus. 

Jobbyte

En betydligt bättre idé är att gnaga lite på kakan och ändå ha den kvar. Alltså att i stället för att säga upp sig ta tjänstledigt för att testa annat. Många företag har insett att det är kompetensutvecklande att prova på annat jobb och har därför generösa regler som ger anställda rätt att provköra andra arbetsgivare, kanske i förhoppningen att de tjänstlediga återvänder med ny kunskap och fulla av energi. 

Workation

Andra företag går ännu längre och låter sina anställda ägna sig åt workation – alltså att jobba på distans från betydligt mer spännande breddgrader. Tidigare var det bara en och annan hög chef förunnat att kunna sila tropisk sand mellan tårna samtidigt som hen höll möten på distans, men pandemin visade att vi är kapabla att jobba lika bra, eller bättre, bortom kontoret. 

Finns inga regler ledighet för att prova annat jobb eller workation på just ditt företag så skriv en motion  till din klubb eller förbundet, och håll tummarna för att arbetsgivaren ser fördelarna med nöjda och glada anställda. 

Skulle inte det hjälpa har du några fiffiga lagar att dra fram ur skjortärmarna.  

Studieledighetslagen 

Är det just Fantasyförfattare du suktar efter att bli har du tur eftersom det finns just en kurs som heter Att skriva Fantasyroman på Linnúniversitet. Studiesledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt för i princip vilka studier som helst, i den omfattning du vill. I vissa fall, och om du har lyckan på din sida, kan du till och med få betalt för att studera.   Dock tveksamt om CSN beviljar stöd när det gäller just kursen Att skriva Fantasyroman, men det finns ju ett otal andra kurser att välja bland. Om du väljer en kurs på distans kan du dessutom studera den från Yttre Hebriderna eller vilken ort du föredrar. 

Lämna in din ansökan om studieledighet sex månader i förväg, för att vara på den säkra sidan. Skriv: 

Under förutsättning att jag kommer in på min utbildning ansöker jag härmed om studieledighet. 

 

Lag om ledigt för att starta eget  

Har du varit anställd i minst ett halvår eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren, kan du få tjänstledig i upp till ett halvår för att testa om skräckkabinettet är en lika lukrativ affärsidé som du tänkt dig eller om du kan försörja dig som egenföretagande pärldykare på Maldiverna. 

Undantaget är om du redan jobbar på ett skräckkabinett – den verksamhet du tänkt bedriva får nämligen inte konkurrera med din arbetsgivares. Din ledighet får heller inte innebära väsentlig olägenhet för ditt jobb. Anmäl din ledighet minst tre månader i förväg. 

 

Andra lagar

Handlar din alternativa jobbfantasi om stenhård disciplin, fysiska prövningar eller möjligen världsherravälde?  Då har du tur. Du har rätt att vara ledig från din ordinarie arbetsgivare för att tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret eller göra FN-tjänst. Du behöver informera din arbetsgivare så snart som möjligt och har rätt att återgå i din ordinarie tjänst i förtid om det behövs. 

Drömmer du enbart om världsherravälde alternativt att göra kommunen, regionen, landet eller Europa till en bättre plats kan det vara bra att känna till att du har rätt att vara ledig så mycket det behövs för politiska uppdrag. 

Om du har varit sjukskriven, kan du ha rätt att prova ett nytt arbete som en del av din rehabilitering, enligt lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.

  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.

Läs även