Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

"Utan motioner blir det inga förändringar"

Marie Strandberg fick en idé om digitala fackliga kurser. Hon skrev en motion inför förra kongressen och fick bifall för den. I dag finns flera digitala kurser i Unionens regi.
Johanna Rovira Publicerad 13 december 2022, kl 12:52
Marie Strandberg står utomhus.
Foto: Anna Bredberg

Marie Strandberg är klubbordförande på Tietoevry i Kalmar, ett it-företag som jobbar mycket digitalt. Inför Unionens förra kongress, år 2019, fick hon idén att Unionen skulle kunna erbjuda förtroendevalda och medlemmar digitala kurser i fackliga frågor.

 Ibland känner man att man vill gå en utbildning utan att behöva resa bort och avsätta dagar. Webbaserade kurser man kan ta del av när det passar och man har en stund över, berättar hon.

Så hon skrev en motion. Det var varken hennes första motion och inte heller den sista. Marie Strandberg är första vice ordförande för Unionen Småland och erfaren kongressledamot. Det ger henne en viss fördel i motionsskrivandet, erkänner hon.

 Det är svårt att skriva motioner och det är viktigt hur man skriver dem för att man ska få bifall för dem. Det är svårt att få bifall om de är för långa och detaljrika. Man måste vara lite klurig i hur man uttrycker sig för att få förbundet med sig, avslöjar hon.

Unionen hjälper motionsskrivare

Det finns dock hjälp att få, både från förbundet och från Unionens regionstyrelser, förklarar hon. Själv bollar hon ibland sina idéer med andra förtroendevalda, även om hon skriver under motionerna i eget namn. Man kan också be fackklubben eller regionstyrelsen att skriva under.

 Min motion om digitala kurser var nog ett resultat av teamwork och enskilt arbete i kombination.

Som kongressledamot har Marie Strandberg också fördelen att slå ett extra slag för sina motioner genom att debattera och försvara sin motion i talarstolen under kongressen. 

  Eftersom förbundsstyrelsen hade yrkat bifall var jag nog kortfattad. Men om man är missnöjd med förbundsstyrelsens beslut kan man gå upp och förklara hur man menat och försöka få kongressen att ändra beslutet.

Viktigt våga skriva motioner

 Som vanlig medlem har man ju inte samma möjlighet. Men det är ändå jätteviktigt att medlemmar som har idéer på frågor man vill att Unionen ska driva vågar skriva motioner.  Utan motioner blir det inga förändringar, säger Marie Strandberg.

Hennes förslag om fler digitala kurser ledde till förändring. Med viss draghjälp av pandemin finns i dag flera digitala kurser för förtroendevalda att välja bland. Andra att-satsen i hennes motion handlade om att skapa enklare kurser för alla medlemmar, med inriktning på arbetsrätt och arbetsmiljö. Den beaktades av kongressen, som alltså tyckte idén var bra, men att den kanske behövde skruvas på. 

Motionens väg

Sitter du och fnular på världens bästa idé om vad Unionen ska ägna sig åt? Skriv en motion till kongressen nästa år.

  1. Unionenmedlem får briljant idé.
  2. Motionen skickas in till Unionen via unionen.se och vidare till respektive region. Deadline för motioner är 31 januari 2023.
  3. Regionråd i berörd region ställer sig bakom motionen, helt, delvis eller inte alls.
  4. Motionen till förbundsstyrelsen.
  5. Experter utreder.
  6. Förbundsstyrelsen tar ställning. Fyra möjliga beslut: 
    Ger bifall (Tummen upp)
    Beaktar (bra idé, men vi har en annan lösning)
    Besvarar (det här är inte Unionens bord/det gör vi redan)
    Avslår (tummen ner).
  7. Kongressen debatterar motionen, röstar. Kan gå emot förbundsstyrelsen.
  8. Förbundsstyrelsen ska verkställa kongressens beslut. Återrapporterar på nästa kongress fyra år senare.
Fackligt

Unionen: "Vi har lagt in en högre växel"

Det har blivit svårare att locka medlemmar att bli förtroendevalda. Om inte trenden vänds hotas möjligheterna för facket att påverka arbetslivet – och i förlängningen den svenska modellen.
Ola Rennstam Publicerad 30 mars 2023, kl 06:00
Unionens ordförande Martin LInder
Ett alltmer pressat arbetsliv är den främsta orsaken till minskat fackligt engagemang, tror Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

När Unionen bildades 2008 hade förbundet ungefär 35 000 förtroendevalda och 3 325 fackklubbar. Sedan dess har antalet yrkesverksamma medlemmar i förbundet ökat med närmare 200 000, samtidigt som de förtroendevalda ute på arbetsplatserna har minskat till 27 300. Klubbarna har blivit 800 färre till antalet än för 15 år sedan. Det innebär – lite förenklat – att färre fackrepresentanter måste representera fler medlemmar.

Enligt Unionens förbundsordförande Martin Linder finns det flera förklaringar till utvecklingen.

– Att det blivit svårare att få medlemmar att engagera sig är inte unikt för Unionen utan en generell trend för de flesta föreningar och fackförbund de senaste tio, tjugo åren. Vi ser att våra medlemmar har ett alltmer pressat arbetsliv där det är svårt att få loss tid till ett fackligt uppdrag. Men det får inte bli en ursäkt och det är därför som vi nu har lagt in en högre växel för att få till en förändring, säger han.

Den högre växel som Martin Linder syftar på är en uttalad målsättning från Unionens sida att nå 50 000 förtroendevalda år 2027, alltså nästan en fördubbling mot i dag.

Pressat arbetsliv hinder för fackligt arbete

Anders Tilly, som samordnar Unionens stöd till förtroendevalda på regional nivå, anser att utvecklingen är bekymmersam men förståelig.

 – Vi konkurrerar om engagemanget i alla delar av samhället. Står man i valet mellan att rädda idrottsföreningen där barnen är engagerade eller att engagera sig fackligt på sin arbetsplats är det inte så konstigt att det ibland väger mot det förstnämnda, säger han.

Förutom ett mer pressat arbetsliv där det kan vara svårt att balansera ett fackligt uppdrag med ordinarie arbetsuppgifter möter Unionen också många som känner en oro för den egna karriären.

– Att vara förtroendevald kan vara utsatt och många medlemmar hyser farhågor att deras relation till arbetsgivaren kan komma att försämras om man tar ett fackligt uppdrag. Därför är det viktigt att arbetsgivarna ser till att skapa rätt förutsättningar, vilket de också är skyldiga att göra, säger Anders Tilly.

"Helt nödvändigt för att kunna påverka"

Att få fler förtroendevalda är helt nödvändigt för att facken ska kunna påverka medlemmarnas vardag på arbetsplatserna, menar Martin Linder. Om utvecklingen inte vänder riskeras i förlängningen den svenska modellen.

– Vår förmåga att påverka arbetslivet för Unionens medlemmar bygger på att vi har många medlemmar och många kollektivavtal. Till det kommer en tredje pusselbit: Vår förmåga att agera lokalt för att påverka i våra medlemmars vardag. Om vi saknar facklig närvaro på många arbetsplatser får vi en försvagad styrka och möjlighet att förändra i de frågor som är viktiga för medlemmarna, säger han.

Förutom att värva nya förtroendevalda fokuserar Unionen parallellt på att behålla de förtroendevalda man redan har.

– Det hjälper inte om vi får nya förtroendevalda om vi tappar i andra änden, så det är jätteviktigt att stötta dem vi har. Att bli fler som kan dela på uppdragen gör det mindre betungande och gör att fler orkar stanna kvar, säger Anders Tilly.

Prioriteringar nödvändigt för att lyckas

Att nå målet på 50 000 förtroendevalda om fem år kommer innebära stora utmaningar för Unionen som organisation. För att lyckas måste förbundet prioritera bort vissa saker som man gör i dag.

– Det är en lång trend som ska brytas, det gäller att vi är uthålliga och inte hittar enkla lösningar. Vi inom Unionen måste inse att om vi vill nå förändring måste vi göra saker på nya sätt och sluta med vissa saker. Det handlar om fokus på att stötta förtroendevalda genom exempelvis utbildningar och bra digitala stöd, så att den tid de har kan läggas på rätt saker, som att prata med medlemmar, säger Martin Linder.

"Arbetsgivarna måste se fördelarna"

Enligt Anders Tilly saknar många unga på arbetsmarknaden kunskap om hur den svenska modellen fungerar och vad ett fackligt uppdrag innebär. Han tror den största utmaningen blir att nå ut med information om vinsten med ett lokalt inflytande.

– För att lyckas måste vi fånga upp engagemanget – på varje arbetsplats. Vilka är de viktiga frågorna just där? Det gäller också att få arbetsgivarna att inse fördelarna med fackligt engagemang – att ett större inflytande bland medarbetarna leder till nöjdare personal, lägre sjuktal och mindre personalomsättning.

UNIONENS STRATEGI

  • Unionens förbundsstyrelse beslutade i december 2021 att målet är att förbundet ska ha 50 000 förtroendevalda år 2027.
  • Under 2023 kommer Unionens värvningsarbete att fokusera på tre branscher där engagemanget för fackligt arbete bedöms vara starkast: Industri & teknik, Organisationer & föreningar och Service & tjänster.
  • Värvandet sker både i form av digitala och fysiska medlemsmöten.
  • I fjol arbetade Unionen på regional nivå utifrån en lista på arbetsplatser med många medlemmar där det helt saknas facklig representant.
  • Antalet förtroendevalda ökade med 451 under 2022.