Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

"Utan motioner blir det inga förändringar"

Marie Strandberg fick en idé om digitala fackliga kurser. Hon skrev en motion inför förra kongressen och fick bifall för den. I dag finns flera digitala kurser i Unionens regi.
Johanna Rovira Publicerad 13 december 2022, kl 12:52
Marie Strandberg står utomhus.
Foto: Anna Bredberg

Marie Strandberg är klubbordförande på Tietoevry i Kalmar, ett it-företag som jobbar mycket digitalt. Inför Unionens förra kongress, år 2019, fick hon idén att Unionen skulle kunna erbjuda förtroendevalda och medlemmar digitala kurser i fackliga frågor.

 Ibland känner man att man vill gå en utbildning utan att behöva resa bort och avsätta dagar. Webbaserade kurser man kan ta del av när det passar och man har en stund över, berättar hon.

Så hon skrev en motion. Det var varken hennes första motion och inte heller den sista. Marie Strandberg är första vice ordförande för Unionen Småland och erfaren kongressledamot. Det ger henne en viss fördel i motionsskrivandet, erkänner hon.

 Det är svårt att skriva motioner och det är viktigt hur man skriver dem för att man ska få bifall för dem. Det är svårt att få bifall om de är för långa och detaljrika. Man måste vara lite klurig i hur man uttrycker sig för att få förbundet med sig, avslöjar hon.

Unionen hjälper motionsskrivare

Det finns dock hjälp att få, både från förbundet och från Unionens regionstyrelser, förklarar hon. Själv bollar hon ibland sina idéer med andra förtroendevalda, även om hon skriver under motionerna i eget namn. Man kan också be fackklubben eller regionstyrelsen att skriva under.

 Min motion om digitala kurser var nog ett resultat av teamwork och enskilt arbete i kombination.

Som kongressledamot har Marie Strandberg också fördelen att slå ett extra slag för sina motioner genom att debattera och försvara sin motion i talarstolen under kongressen. 

  Eftersom förbundsstyrelsen hade yrkat bifall var jag nog kortfattad. Men om man är missnöjd med förbundsstyrelsens beslut kan man gå upp och förklara hur man menat och försöka få kongressen att ändra beslutet.

Viktigt våga skriva motioner

 Som vanlig medlem har man ju inte samma möjlighet. Men det är ändå jätteviktigt att medlemmar som har idéer på frågor man vill att Unionen ska driva vågar skriva motioner.  Utan motioner blir det inga förändringar, säger Marie Strandberg.

Hennes förslag om fler digitala kurser ledde till förändring. Med viss draghjälp av pandemin finns i dag flera digitala kurser för förtroendevalda att välja bland. Andra att-satsen i hennes motion handlade om att skapa enklare kurser för alla medlemmar, med inriktning på arbetsrätt och arbetsmiljö. Den beaktades av kongressen, som alltså tyckte idén var bra, men att den kanske behövde skruvas på. 

Motionens väg

Sitter du och fnular på världens bästa idé om vad Unionen ska ägna sig åt? Skriv en motion till kongressen nästa år.

  1. Unionenmedlem får briljant idé.
  2. Motionen skickas in till Unionen via unionen.se och vidare till respektive region. Deadline för motioner är 31 januari 2023.
  3. Regionråd i berörd region ställer sig bakom motionen, helt, delvis eller inte alls.
  4. Motionen till förbundsstyrelsen.
  5. Experter utreder.
  6. Förbundsstyrelsen tar ställning. Fyra möjliga beslut: 
    Ger bifall (Tummen upp)
    Beaktar (bra idé, men vi har en annan lösning)
    Besvarar (det här är inte Unionens bord/det gör vi redan)
    Avslår (tummen ner).
  7. Kongressen debatterar motionen, röstar. Kan gå emot förbundsstyrelsen.
  8. Förbundsstyrelsen ska verkställa kongressens beslut. Återrapporterar på nästa kongress fyra år senare.
Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.

Fackligt

Kollektivavtal på Cityjet ger stora lönelyft

Rejäla lönehöjningar och högre ersättning utomlands. Flygbolaget Cityjet har tecknat kollektivavtal med Unionen – efter ett års förhandlingar.
− Vi är jättenöjda. Avtalet kommer definitivt ge oss mer trygghet än förut, säger Agata Vikenroth, ordförande i Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad 6 mars 2024, kl 14:34
Ett flygplan från Cityjet till vänster och till höger Unionens huvudkontor.
Bättre löner och trygghet hos Cityjet. Flygbolaget har tecknat kollektivavtal - efter ett års förhandlingar. Foto: Cityjet/Janerik Henriksson/TT.

För ett år sedan väckte Unionenklubben på Cityjet frågan om ett kollektivavtal och efter långa förhandlingar är pappren nu påskrivna.

– Det har varit konstruktiva förhandlingar med bolaget och Unionen har haft stort tålamod med oss. Under året som gått har vi lärt oss mycket om hur det funkar på svensk arbetsmarknad. Nu har vi tryggat försäkringar, bättre pension och högre lön som definitivt kommer att ge oss mer trygghet än förut. Många kollegor har hört av sig med glada reaktioner, säger ordföranden Agata Vikenroth.

Personalen på Cityjet kommer att få ett rejält lönelyft eftersom deras tidigare löner var satta enligt 2019 års lönenivåer, berättar Jonas Eriksson, centralombudsman på Unionen med ansvar för flygbranschen.

– Den stora knäckfrågan under förhandlingen var ersättningen under utlandsvistelser, men även där lyckades vi få till en förbättring. I gengäld har arbetsgivaren fått rätt att schemalägga personalen en timma tidigare på morgonen. Jag är väldigt nöjd med avtalet, säger han.

10 av 12 bolag har kollektivavtal

Enligt Unionen har det blivit något mer ordning och reda inom flyget på senare år. Oseriösa underleverantörer, baserade utanför Sverige, dumpade tidigare villkoren men har nu dragit sig tillbaka.
I dagsläget har 10 av 12 flygbolag som är baserade i Sverige kollektivavtal, de som saknar är Lufthansaägda Eurowings och Braathen Crew. Av Unionens sammanlagt 1 200 kabinanställda medlemmar omfattas cirka 1 100 av avtal.

Efter pandemin, då många valde att lämna flygbranschen för gott, har många bolag fått svårt att hitta personal i Sverige. Att skaffa kollektivavtal är ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare men Unionen understryker att lönerna fortfarande är alldeles för låga.

– Idag är det lätt att få jobb som kabinanställd, alla bolag skriker efter folk. Samtidigt har lönerna pressats ner och många svenska arbetssökande tycker att villkoren helt enkelt är för dåliga. Det innebär att bolagen måste rekrytera i Sydeuropa, säger Jonas Eriksson.

Cityjet: ”Ökar vår attraktionskraft”

Cityjets HR-chef, Konstantinos Bitsiaras, konstaterar att det nya kollektivavtalet är ett sätt skapa en god arbetsmiljö och bra villkor genom att följa den svenska modellen. Han tror – precis som Unionen – att avtalet kommer underlätta rekrytering av personal.

– Genom att erbjuda tydliga, rättvisa och konkurrenskraftiga anställningsvillkor ökar vi vår attraktionskraft som arbetsgivare inom den svenska flygindustrin. Dessutom skapar ett kollektivavtal stabilitet och förutsägbarhet som är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår service, säger han.

Cityjet

Det irländska flygbolaget Cityjet har varit verksamt i Sverige i många år, främst som underleverantör åt SAS. Våren 2020 begärdes de svenska och finska dotterbolagen i konkurs som en följd av pandemin och numera sköts flygtrafiken i Norden av det danska bolaget Cityjet AS. För ett drygt år sedan bildade de kabinanställda vid Arlanda en Unionenklubb.