Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Få miljöombyte på jobbet - utan att säga upp dig

Känns semestern avlägsen och står jobbet dig redan upp i halsen? Att säga upp sig kan vara vanskligt nu i lågkonjunktur, men det finns sätt att pausa jobbet för att testa annat.
Johanna Rovira Publicerad
Semestern känns avlägsen och jobbet tröttar ut dig? Testa tjänstledighet för att förverkliga drömmar. Studera, starta eget eller prova ett nytt yrke med stöd från studieledighetslagen eller regler om att starta egen verksamhet – utan att behöva säga upp dig direkt.
Känner du för ett miljöombyte men tvekar att säga upp dig under lågkonjunktur? Tjänstledighet för studier eller att prova på nytt jobb kan vara lösningen. Utforska alternativ som studieledighetslagen eller möjligheten att starta eget – och håll kvar tryggheten i ditt nuvarande jobb. Foto: Colourbox.

Hösten är lång och mörk, med ynkligt få röda dagar fram till julledigheten. Flertalet av oss har nog, hur bra vi än trivs på våra nuvarande jobb, drömt om ett rejält miljöombyte. Kanske fantiserar du om att bli självförsörjande, vandra kors och tvärs över Yttre Hebriderna, öppna skräckkabinett eller bli en berömd fantasyförfattare. 

Att säga upp sig kan verka som en idé i det läget, men det kan också visa sig vara ett fatalt misstag när brunmögel drabbar din potatisodling, kunderna vägrar köpa dina voodoodockor och förlagen ratar ditt manus. 

Jobbyte

En betydligt bättre idé är att gnaga lite på kakan och ändå ha den kvar. Alltså att i stället för att säga upp sig ta tjänstledigt för att testa annat. Många företag har insett att det är kompetensutvecklande att prova på annat jobb och har därför generösa regler som ger anställda rätt att provköra andra arbetsgivare, kanske i förhoppningen att de tjänstlediga återvänder med ny kunskap och fulla av energi. 

Workation

Andra företag går ännu längre och låter sina anställda ägna sig åt workation – alltså att jobba på distans från betydligt mer spännande breddgrader. Tidigare var det bara en och annan hög chef förunnat att kunna sila tropisk sand mellan tårna samtidigt som hen höll möten på distans, men pandemin visade att vi är kapabla att jobba lika bra, eller bättre, bortom kontoret. 

Finns inga regler ledighet för att prova annat jobb eller workation på just ditt företag så skriv en motion  till din klubb eller förbundet, och håll tummarna för att arbetsgivaren ser fördelarna med nöjda och glada anställda. 

Skulle inte det hjälpa har du några fiffiga lagar att dra fram ur skjortärmarna.  

Studieledighetslagen 

Är det just Fantasyförfattare du suktar efter att bli har du tur eftersom det finns just en kurs som heter Att skriva Fantasyroman på Linnúniversitet. Studiesledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt för i princip vilka studier som helst, i den omfattning du vill. I vissa fall, och om du har lyckan på din sida, kan du till och med få betalt för att studera.   Dock tveksamt om CSN beviljar stöd när det gäller just kursen Att skriva Fantasyroman, men det finns ju ett otal andra kurser att välja bland. Om du väljer en kurs på distans kan du dessutom studera den från Yttre Hebriderna eller vilken ort du föredrar. 

Lämna in din ansökan om studieledighet sex månader i förväg, för att vara på den säkra sidan. Skriv: 

Under förutsättning att jag kommer in på min utbildning ansöker jag härmed om studieledighet. 

 

Lag om ledigt för att starta eget  

Har du varit anställd i minst ett halvår eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren, kan du få tjänstledig i upp till ett halvår för att testa om skräckkabinettet är en lika lukrativ affärsidé som du tänkt dig eller om du kan försörja dig som egenföretagande pärldykare på Maldiverna. 

Undantaget är om du redan jobbar på ett skräckkabinett – den verksamhet du tänkt bedriva får nämligen inte konkurrera med din arbetsgivares. Din ledighet får heller inte innebära väsentlig olägenhet för ditt jobb. Anmäl din ledighet minst tre månader i förväg. 

 

Andra lagar

Handlar din alternativa jobbfantasi om stenhård disciplin, fysiska prövningar eller möjligen världsherravälde?  Då har du tur. Du har rätt att vara ledig från din ordinarie arbetsgivare för att tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret eller göra FN-tjänst. Du behöver informera din arbetsgivare så snart som möjligt och har rätt att återgå i din ordinarie tjänst i förtid om det behövs. 

Drömmer du enbart om världsherravälde alternativt att göra kommunen, regionen, landet eller Europa till en bättre plats kan det vara bra att känna till att du har rätt att vara ledig så mycket det behövs för politiska uppdrag. 

Om du har varit sjukskriven, kan du ha rätt att prova ett nytt arbete som en del av din rehabilitering, enligt lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.