Folkuniversitetet har kollektivavtal med både Unionen och fackförbundet Sveriges Lärare. Våren 2023 uppdagades det att 18 Unionenmedlemmar, som jobbade som coacher och yrkesvägledare på studieförbundet, hade gått på lärarnas så kallade cirkelledaravtal under lång tid. Unionen ansåg att arbetsgivaren borde ha tillämpat deras kollektivavtal i stället men Folkuniversitetet vägrade byta. Efter flera resultatlösa förhandlingar valde Unionen att stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.

– Vi menar att dessa två yrkeskategorier inte är typiska lärartjänster, de innehåller inte arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. Därför är det vårt avtal som ska tillämpas och flera andra studieförbund med de här yrkesgrupperna tillämpar också vårt avtal, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen som drivit målet.

Unionen: "Tydligt vad som gäller"

Nu har Arbetsdomstolen gett Unionen rätt. Domstolen har kommit fram till att cirkelledaravtalet inte är tillämpligt på det arbete som arbetsvägledare och coacher utför. AD slår fast att det endast är Unionens avtal som gäller och att Folkuniversitetet därmed gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.

– Vi är nöjda att AD gått på vår linje och att det nu är tydligt vad som gäller. Om något annat studieförbund tillämpar cirkelledaravtalet för de här yrkesgrupperna får vi hoppas att de rättar sig efter domen, säger Carl Siljehamre.

Folkuniversitetet måste nu betala 60 000 kronor skadestånd för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 20 000 kronor vardera.

"Domen får principiell betydelse"

Unionenklubben på Folkuniversitetet Region Syd, som jobbat för att få till en ändring på arbetsplatsen under lång tid, välkomnar AD:s dom. 

– Vi är väldigt glada och stolta, men inte förvånade. Detta är en principiellt viktig fråga, inte bara för oss. Om vi hade förlorat hade det öppnat upp för ”kollektivavtals-shopping”, alltså att arbetsgivare fritt kan välja det billigaste avtalet, säger klubbordföranden Åsa Ohlsson.

Samtidigt känner medarbetarna på studieförbundet att hela tvisten med arbetsgivaren kunde ha undvikits.

– Det är lite sorgligt. Folkuniversitetet måste nu betala skadestånd och rättegångskostnader på närmare en miljon kronor, pengar som kanske hade kunnat användas i verksamheten istället.

Har gått miste om pension

Enligt Unionen har medlemmarna inte förlorat någon lön genom det felaktiga avtalet. Däremot har de gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension, har haft längre veckoarbetstid och färre halvdagar. 

Unionen har haft en uppgörelse med dåvarande Lärarförbundet kring frågan om coacher och yrkesvägledare. Det nybildade facket Sveriges Lärare har dock haft en annan uppfattning och i stället hållit med arbetsgivarsidan i frågan och vidhållit att cirkelledaravtalet är rätt för Unionens medlemmar.

– Om man går på ett kollektivavtal för ett yrke som man inte jobbar med – och där man inte heller får bli medlem i det fackförbund som har hand om avtalet – behöver man inte vara jätteinsatt för att inse att det måste vara fel. Det är skönt att Arbetsdomstolen delar vår uppfattning i den här frågan, säger Åsa Ohlsson.

Folkuniversitetet avböjer en intervju med Kollega men svarar i en skriftlig kommentar att frågan nu är rättsligt avgjord och utslaget kommer att följas.

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.

Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.